Didaktiska laboratoriet

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg pratar om AI i skolan. Den här bloggen är för oss som är intresserade av skolfrågor och pedagogisk forskning, där jag delar med mig av mina erfarenheter av dessa från min egen yrkesvardag som lärare och kvalitetssamordnare.

I den här filmen kommer vi att prata om:

• AI - vad är ChatGPT?
• Vad finns för forskning om AI i skolan?
• Mina reflektioner - vilka användningsområden och farhågor ser jag?

Vad är en AI och ChatGPT? Så här säger AIn själv när jag frågade den: "ChatGPT är en stor språkmodell som tränats av OpenAI, baserad på GPT-3.5-arkitekturen. Den är utformad för att förstå och generera mänskligt språk på ett sätt som liknar hur människor tänker och kommunicerar."

Tack för att ni tog del av innehållet! Vad önskar ni att veta mer om rörande AI i skolan? Jag anpassar gärna mina filmer efter era önskemål. Tveka inte att höra av er - jag är alltid intresserad av att höra vad ni tycker.


Eder tillgivne,

Feke

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar och bjuder in er till ett digitalt projekt i kollegialt lärande. Jag kommer att redogöra Skolverkets definitioner av undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i publikationen Att ställa frågor och söka svar från 2020 samt beskriva den kommande serien Digitala klassrumsbesök. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.

Nyckelord: kollegialt lärande; forskning; Skolverket; skuggning; auskultering

Inbjudan till kollegialt lärande

Det är ett nytt läsår och med det har jag satt upp nya mål. Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande där vi kritiskt granskar mitt didaktiska hantverk. När du tänker på kollegialt lärande, vad tänker du på då?

Jag tänker på kollegor som hjälps åt. Kollegor som har viljan att bjuda in till besök i det egna klassrummet och är öppna för att förändra sina arbetssätt med målet att förbättra undervisningens kvalitet. Jag tänker även på hur kvalitativ undervisning innebär att den effektivt stödjer elevernas inlärning. En sådan lärare vill jag också vara! Därmed vill jag öppna mitt klassrum och dela med mig.

Vi har säkert upplevt eller haft kollegor som upplevt utmaningar i att hinna med det kollegiala lärandet i skolans komplexa vardag - mellan lektioner, planeringstid och möten. Syftet med att bjuda in er är att skapa en tillgänglig plattform där jag kan synliggöra hur jag försöker planera och genomföra arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och där vi kan lära oss av varandra.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2020) definieras det som:

“Forskning och vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande som öppnar för nya sätt att betrakta, förstå och förklara verkligheten. /---/ Forskningsresultat kan också ge lärare, rektorer och huvudmän verktyg att kunna förändra verksamheten.” (Ibid., 21)

Vad innebär beprövad erfarenhet? I samma publikation definieras det som:

“Skolverket menar att beprövad erfarenhet är professionens egen, gemensamma kunskap. Den växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas.” (Ibid., 26)

Författarna fördjupar sig rörande arbetssättet:

“Arbetet med beprövad erfarenhet innebär att synliggöra den praktiska kunskapen men också att utmana den – att ”störa” och ”stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning.” (30)

Vidare visar forskningsöversikten att “De mest framgångsrika skolorna i världen kännetecknas också av en kollegial praxis där lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.” (Ibid., 68)

Digitala klassrumsbesök

Hur skapar vi ett forum för att synliggöra undervisning och i en kollegial anda diskutera undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Min vision är att:

• Se på inspelade filmer som låter dig skugga mig och därmed att observera, diskutera, förstå och utveckla mitt hantverk som lärare.
• Fokusera på delar av lektioner, exempelvis hur jag börjar lektioner, föreläsningar, eller lärandeaktiviteter.
• Bearbeta materialet systematiskt genom vetenskaplig metod:
• göra observationer av en specifik frågeställning,
• vad säger forskning,
• skapa en hypotes,
• samla data från eleverna genom enkäter och utlåtanden,
• analysera innehållet
• dra en slutsats huruvida hypotesen uppnåddes
• upprepa experimentet

Det är viktigt att projektet ämnar att förbättra undervisningen för att det ska förbättra elevernas lärande. Det vill säga, för att höja undervisningens kvalitet behöver jag som lärare förbättra sättet jag undervisar. Vidare så kommer inte eleverna att filmas eftersom jag vill skydda deras integritet. Eventuella elever som syns i bild kommer att ha sina ansikten censurerade. 

Sammanfattningsvis:

• Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande i form av digitala klassrumsbesök.
• Skapa ett forum där vi kan diskutera undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Lära oss av varandra genom att systematiskt observera, pröva, analysera och förbättra mitt didaktiska hantverk.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Jag ser fram emot att ta del av er återkoppling i projektet!

Källor: 

Skolverket, (2020), Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice. https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2020/att-stalla-fragor-och-soka-svar

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg besvarar frågor rörande bedömningar och hur dessa dokumenteras inför kursbetyg. Inlägget behandlar hur jag:

Tittarfrågor

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar. Inlägget fokuserar på:

• Skolverkets skrivningar om dokumentation
• Hur jag har dokumenterat och avslutat extra anpassningar

Nyckelord: extra anpassningar; Skolverket; dokumentation; elevens behov

Hur ska vi dokumentera extra anpassningar?

Skolverket (2022) beskriver att dokumentation av extra anpassningar ska göras i de skolformer som använder individuella utvecklingsplaner. Däremot finns det inga krav på dokumentation på gymnasienivå, vilket är den skolform jag arbetar inom.

• uppföljning av de extra anpassningarna
• som påminnelse rörande vad som beslutats
• utvärdering inför intensifiering av stödet

Utöver dessa användningsområden vill jag även belysa värdet i fall där jag som lärare inte finns tillgänglig.

Ponera att jag som undervisande lärare blir sjuk eller byter arbetsplats. Vid ett sådant scenario måste elevens behov stå i centrum där en annan lärare bör kunna gå in i mina anteckningar för att se vad jag har gjort för att stötta eleven. 

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som fördjupar oss rörande forskning och extra anpassningar. Hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund? Detta inlägg och film redogör för:

• Problematisering av mina tidigare genomförda extra anpassningar
• Hur forskning kan stötta mig för att skapa en utbildning på vetenskaplig grund
• Konkreta exempel på hur jag kombinerar extra anpassningar och forskning i min undervisning

Nyckelord: extra anpassningar; forskning; skollag; Skolverket; mallar; etik; religion

Föregående inlägg och filmer sammanfattar Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens skrivningar rörande extra anpassningar på följande vis: 

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Jag vill lägga särskilt rampljus på att jag som lärare har gjort ett förflyttning från ett lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Elevernas behov måste stå i centrum och jag ska inte undervisa det jag tycker är intressant utan det som eleverna har mest nytta av.

Elevernas behov ska ligga till grund till de extra anpassningar som jag genomför i min undervisning. Tidigare har jag anpassat mina instruktioner genom att bland annat förtydliga dessa eller förklara dem på annat sätt genom checklistor, visuella stöd och instruktioner som förklarar lärandes tågordning. Men hur vet jag att dessa är effektiva för eleven?

Istället för att jag utgår från jag tror är bra för eleverna så har jag även förflyttat mig mot frågeställningen “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?” Detta är med anledning av Skollagen, kapitel 1, §5 som dikterar att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Vad innebär då att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? Skolverket (2022) skriver att

“Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. “

I arbetet med att säkerställa en vetenskaplig grund problematiserar Skolverket (ibid.) att läraren bör vara medveten om sin forskningslitteracitet. “Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt,” beskriver Skolverket (2022) och jag som lärare måste därmed utgå från målet med anpassningen och identifiera vilka svårigheter eleven har rörande att nå målet och därmed söka efter den forskning rörande just detta område. 

När jag söker på bland annat Google Scholar så letar jag efter forskning som är

• Evidensbaserat
• Hög impact (exempelvis Hattie)
• Peer-reviewed
• Färskhet (när)

Låt oss ta ett konkret exempel från min undervisning där forskningen legat som grund. I kursen Religionskunskap 1 har elever upplevt det svårt att lära sig förmågan att analysera etiska problem utifrån etiska modeller samt religiösa livsåskådningar. Eleverna upplevde ett behov att kunna konkretisera denna typ av abstrakta uppgift och de hade svårt att veta vart de skulle börja i sitt arbete. För att stötta dem i detta arbete har jag kombinerat strukturen på anpassningar som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förordar med samtida forskning i ämnet Religionskunskap. 

I Hans Tekes avhandling Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study från 2019 beskrivs en trestegsmodell som har evidens för att den ger längre inlärning hos de elever han undersökte. Trestegsmodellen är: 

• Urskilja det etiska problemet
• Ge tre lösningar och motivera vilken du skulle ha valt
• Relatera din lösning till klassisk utilitarism och kantiansk pliktetik

Denna trestegsmodell lärde jag eleverna och när de övar själv inför bedömningstillfället har jag skapat mallar som stöttar elever som behövde anpassningar för att lära sig analysera etiska problem.

I min mall försöker jag att kombinera den struktur, tydlighet och tågordning som Skolverket förordar i form av en visuell checklista. Frågorna som eleverna besvarar tar stöd i Tekes forskning som jag som lärare kan därmed se är relevant utifrån elevernas kontext och färskhet. Mallen delas med eleverna i digitalt och analog form där de leds genom uppgiften och alla får möjligheten att öva eftersom mallen gått från att stödja några elever till att bli en del av ordinarie undervisning.  

Sammanfattningsvis:

• Istället för att jag tänker “det här tror jag är bra för eleverna” förordar jag att fråga “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?”
• Forskning ska vara en utgångspunkt i planering, genomförande och utvärderingar
• Kombinera syftet med extra anpassningar och forskning i ordinarie undervisning

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Teke, H., (2019). Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study https://portal.research.lu.se/portal/files/68889704/Avhandlingen_digital.pdf

Skollag (2010), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning

Skolverket, (2022), Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som skriver från Bättre Skola-konferensen i Upplands Väsby. I det här inlägget kommer ni att ta del av 1) utmärkelsen Bättre Skola, 2) en sammanfattning från de föreläsningar som jag lyssnade på och 3) SIQs managementmodell.

Nyckelord: Bättre Skola, Skolverket, struktur, kvalitetsarbete

Utmärkelsen Bättre Skola

Bättre Skola-konferensen är en konferens om skolans kvalitetsarbete som drivs av SIQ - Swedish Institute for Quality. Den är “En konferens som riktar sig till alla som arbetar med kvalitetsfrågor i skolvärlden: rektorer, skolchefer, lärare, fackliga, tjänstemän och politiker.” (http://www.battreskola.com/ ). Dagarna ramas in av föreläsningar men även ceremonin för de skolor som tilldelades utmärkelsen eller erkännandet Bättre skola.

Utmärkelsen Bättre Skola innebär att skolan arbetar för att ge sina kunder (elever), intressenter (vårdnadshavare, arbetsplatsförlagt lärande, och så vidare), medarbetare och ledning en värdeskapande kultur, struktur, och systematik. Relevanta arbetssätt är att skapa nöjdhet, ha ett fungerande processarbete och följa upp resultat för att lära och förbättra sin verksamhet. Grattis till Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun och Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet vid Virginska gymnasiet i Örebro. Ni är fantastiska förebilder!

Föreläsningar

Bland föreläsarna fanns bland annat Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, som inledde hela konferensen med att prata om hållbarhet i svensk skola, vikten av ledarskap och vad som leder oss mot kvalitet. Andra föreläsare var Väsby Makerspace som arbetar för nyfikenhet, innovation och fysiskt skapande. Programmering, kod och källkritik var exempel på hur de gett stöd och lett digitalisering enligt de nya krav i som våra kursplaner innehåller.

Professor Gerda van Dijk höll föreläsningen School leadership in a sustainable perspective och berättade om hur organisationer har gått från att beskrivas som maskiner till ett ekosystem. Ekosystemsorganisationer kännetecknades som: arenor för individualisering och informella relationer, ickelinjära samarbeten, digitalisering, globalisering, erfarenhetsbaserad ekonomi, förändring och komplexitet.

Verksamheter kan befinna sig i ett av flera komplexa stegen van Dij underströk “The art of thinking together” som en grundtanke för ledarskap. Hon berättade om tre nivåer av ledarskap där de mest enkla frågor kräver starkt hierarkiska beslut ("gör såhär!"), till komplicerade problem som behöver hanteras med processer. De mest komplexa frågor skulle helst lösas med mjukare styrning och ett ledarskap där dialog leder gruppen till egna lösningar. Hennes slutsats var att ha ett holistiskt synsätt med ett hållbart ledarskap där alla medarbetare, kunder, intressenter samarbetar och leder.

Adrian Forssander och Johan Lilly Gyberg från Skolverket höll föreläsningen Etik- och värdegrundsarbete för ett tryggt skolklimat. De beskrev värdegrundsuppdraget ur skollagen och de kunskaper och värden som ingår skolans demokratifostran genom de tre begreppen om, genom och för. Exempel som de lyfte var: eleven ska inte bara inhämta ämneskunskaper utan även lära sig om demokratiska rättigheter, eleven ska utveckla en förståelse genom att befinna sig i en skola som aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering, för att elever ska kunna agera som demokratiska individer i samhället och i skolan. Forssander och Gyberg sammanfattade med att likvärdig utbildning är ett demokratiskt uppdrag som även innehåller att fostra. De avslutade med att visa på hur ett systematiskt arbete med etik och värdegrund kunde ta form i skolan. Flera användbara kartläggningsverktyg visades upp, bland annat rörande studiero.

SIQs managementmodell

Föreläsare från SIQ och Värdeskaparna berättade om SIQs managementmodell i skolan och hur en verksamhet kan samla och förhålla sig till data för analys inom ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom jag tillsammans med skolledningen på min skola arbetar efter modellen tänker jag ge den särskilt utrymme härnäst.

SIQs managementmodell är en forskningsbaserad ledningsmodell och ett sätt att strukturera verksamheter för ökad kundnöjdhet, systematik och analytiskt arbetssätt. Modellen uppdateras kontinuerligt och bland annat har de senare uppdateringarna haft särskilt fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mallen kan laddas ned här. Managementmodellen vilar på tre hörnpelare: kulturen, strukturen och systematiken.

Kultur utgår från ett nära arbete med kunder, intressenter och medarbetare för att uppnå nöjdhet. Ledningen behöver fostra en kultur där hela organisationen strävar mot hållbarhet, att involvera och motivera medarbetare samt förbättra verksamheten. Struktur utgår från verksamhetens arbetssätt och resultat; verksamhetens processer berör medarbetare, kunder, intressenter och ledning vilket skapar samsyn och pålitlighet. Systematik innebär att verksamheten undersöker sitt egna kvalitetsarbete, bland annat genom frågorna “hur gör vi för att ..? I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att följa upp, lära och förbättra?”

I arbetet med managementmodellen är härledbarhet viktigt när verksamheten granskar sig själv; verksamheten bör undersöka om de gjort som de sagt enligt och om de kan se positiva trender som kan härledas till tidigare arbetssätt. Härledbarheten berör inte bara mått utan även att verksamhetens strategisk arbete är stringent hela vägen från vision till värderingar och mål, att aktiviteter är vettiga för det ändamålet och tydligt definierar att, hur, var och när. Här är det viktigt att granska i vilken omfattning verksamheten arbetar systematiskt, integrerat och tillämpat. Resultaten ska kunna ses genom hela denna röda tråd inför utvärdering och förbättring.

Den största utmaningen för oss på vår skola var att identifiera alla led i den röda tråden. Vi har upplevt det lätt att stanna vid att vi gör något och sedan tappar kraft när analysen skulle fördjupa sig i hur, när och var. Kvalitetsarbetet krävde således många resurser och personer som tänkte tillsammans för att få en överblick gällande processer, tillgångar, arbetssätt och kultur och tillämpningen av dessa. Även om det var, och fortfarande är, ett mycket omfattande arbete så har vi sett att det lett fram till resultat: vi har fått successivt fler medarbetare som känner sig delaktiga i vårt processarbete, vi delar i allt större grad en förståelse för vår värdegrund och med nöjda elever och medarbetare strävar vi efter hållbarhet. Vi må vara i början av vår systematiska resa men de resultat som vi kan härleda till vårt arbetssätt indikerar på att vi rör oss i rätt riktning. Och det kunde inte vara mer spännande! .

Tack för att ni tog er tid att läsa det här inlägget som redogjorde för konferensen Bättre Skola, de föreläsningar som jag tog del av och systematiskt kvalitetsarbete. Kommentera gärna med era reflektioner kring: 

Nyckelord: SETT, digitalisering, lärresurs, föreläsning, Skolverket

Elevernas anonyma återkoppling

Ovan: Klass A Nedan: Klass B

Till vänster: Klass B Till höger: Klass A

Till vänster: Klass A Till höger. Klass B

Ett utförligt elevutlåtande

Mina reflektioner

Konferensen Framtidens lärande

"Framtidens lärande 2016 samlar kommuner, ledare och pedagoger med de beprövade erfarenheterna. Här möter du forskare med de vetenskapliga perspektiven. Här möter du visionerna – nu går vi vidare! Framtidens lärande 2016 kommer att handla om:

• Beprövade erfarenheten kring digital skolutveckling
• Ledarskap för och realiserande av kollegialt lärande – hur ser det ut i praktiken?
• Från kompetensutveckling till professionsutveckling – i dialog med forskning.
• Kommunala strategier – kommuner och skolhuvudmän delar med sig av erfarenheter, lärdomar, framgångsstrategier och tankevändor. 
• Digitala nycklar för lärandets utveckling
• Digitala verktyg för bättre lärande och effektivare arbete.
• Digitala läromedel och lärresurser – dagens utbud, utveckling och möjligheter.
• Digitala arbetssätt, digitala prov och bättre lärande samt effektivare arbete.
• Digitala nycklar för nyanlända, för integration." http://www2.diu.se/framlar/konferensen/)

"Hur lång tid ska det ta - Vad händer egentligen när skolan blir digital?"

Insyn i klassrummet

Digitala prov i olika former

Min del av panelen "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!"

Jag berättade om hur min skola har arbetat med olika former av digitalisering och de utmaningar som det inneburit. Till exempel beskrev jag det läs- och skrivarbete som jag samt skolbiblioteket drev under 2014-2015, vilket jag har skrivit om tidigare här på Didaktiska laboratoriet. Vidare beskrev jag den temadag som jag tillsammans med skolbibliotekarierna organiserat där vi använde flera digitala lösningar för att skriva, läsa, tävla och diskutera om likabehandling på nätet. Se filmen nedan för instruktionerna jag skapade genom att fånga min datorskärm med Screencast-o-matic.


Temadagen kallades Bessemerolympiaden 2.0 där vi hade skapat ett digitalt undervisningspaket för alla lärare och elever på skolan. Vi livestreamade föreläsningar från biblioteket och hade dikttävlingar samt digitala bikupor runt hela skolan. Det var många som fann dagen positiv; resultaten från vår Mentimeterundersökning visade att att 180 av 369 elever upplevde dagen som övervägande bra. Det mest lärorika var att skriva dikter och att lära sig om hur man beter sig på nätet (nätvett). Möjligheten att vara anonym var en bidragande faktor till att eleverna upplevde dagen som positiv. Vi stötte även på problem, bland annat att vår livestream slutade fungera, vilket är viktigt att vara transparent med.