Delade dokument för kollaborativt lärande, eller, delad kunskap är delad glädje

Google docs
Jag har tidigare skrivit om "kollaborativt lärande" vilket är det ämne jag kommer att granska mer i detta inlägg. Jag kommer att 1) definiera kollaborativt lärande, 2) exemplifiera med molnbaserade Google docs och Word Online samt 3) diskutera dess positiva och negativa effekter. 

Kollaborativt lärande - en definition

Kollaborativ innebär "a situation in which two or more people learn or attempt to learn something together.” (Dillenbourg, 1999: 1). Det har skrivits en hel del om ämnet och en förhållandevis utförlig Wikipediaartikel förklarar att bland de mest tydliga fördelarna med kollaborativt lärande är kring elevernas kunskapsinhämtning av varandra. 

En sökning i Google generar cirkus 20 000 träffar där bland annat Skolverket lyfter bloggar som ett framgångsrikt användningsområde i samarbetsövningar för ökad förståelse. Lärarnas nyheter pekar på andra digitala lösningar som QR-koder och Dylan Williams tankesätt "C3B4ME". "C3B4ME" (see three before me) innebär att eleverna instrueras att äga sina frågor och upptäckarlust där de skall försöka använda varandras kunskap (fråga varandra eller söka efter informationen minst tre gånger) innan hen vänder sig till läraren. De flesta skulle nog enkelt definiera kollaborativt lärande som samarbete eller grupparbeten.

Många lärare kan nog känna igen sig i hur elever deltar i grupparbeten och kommer till en lektion varpå den berörda elevens undervisning faller på grund av att personen som har dokumentet på sin dator är sjuk. Eleven känner sig lamslagen och kan inte arbeta eftersom hen inte vet vart gruppen var och uppstartsprocessen blir påfrestande varpå lektionen lätt blir bortkastad. Med molnbaserade digitala lösningar har detta blivit ett minne blott. 

Google docs och Word Online

Google docs och Word online är två program som delar många likheter som ordbehandlingsplatformar. Idag delar de två systemen deras tidigare individuella styrkor. Jag ämnar inte att diskutera vilket av programmen som är bäst och jag skulle hävda att valet är idag mestadels en smaksak. Dock är den mest nämnvärda skillnaden att Google docs är kostnadsfritt.

Dokumentdelning i Word Online
Värdet av dessa två ordbehandlingsprogram ligger i deras onlinefunktioner; en text skulle du likväl kunna skriva i Notepad. Google docs och word online är molnbaserade vilket innebär att materialet som skapats finns tillgängligt online. Du behöver inte spara ditt dokument på din dators hårddisk och föra över det på en usb eller maila dokumentet när du vill dela det med någon annan. Allt material finns tillgängligt, alltid, på alla enheter.

Dokumentdelning i Google docs
Jag har börjat uppmana mina elever att bjuda in mig till deras dokument för att lättare kunna ta del av deras arbete. När eleverna vill ha feedback går jag in i deras dokument och skriver kommentarer, det vill säga jag ändrar inte i textmassan.  Anledningen till varför jag gör så är för att stimulera deras problemlösningsförmåga. Om jag till exempel ändrar språket utan förklaring blir det väldigt svårt för eleven att veta hur eller varför. Eleven förlorar den värdefulla kunskapen som kommer med att öva på färdigheterna. Jag försöker istället ge mer övergripande kommentarer, till exempel "det här är ett intressant resonemang, utveckla det"  eller "försök att hitta ett sätt att omformulera det här stycket så det flyter bättre". Jag försöker även ge övergripande förslag på hur eleven skulle kunna utveckla sitt material, vilket händer när jag märker att eleven inte begripit vad hen ska lära sig eller hur uppgiften ska genomföras.

Bjuda in i Word online

I Google docs och Word online skapar du ett dokument och sedan klickar den blå knappen (markerad dela eller share) i det övre högra hörnet för att dela dokumentet. En ruta uppenbarar sig där du skriver in e-mailadressen till den du vill ska ta del av dokumentet eller skapar en klickbar URL-länk. Du kan även välja om den personen ska enbart få se dokumentet eller får rättigheter att redigera innehållet.


Bjuda in i Google docs


I framtiden ska jag testa att använda Office Onenote som är ett virtuellt klassrum där eleverna bjuds in till gemensamma diskussionsforum och en form av onlineportfolio. I Onenote tänker jag samla kursinnehåll, lektionsupplägg samt ordbehanlingsprogram som alla är tillgänliga genom molnet. Ambitionen är att sjösätta upplägget till vårterminen och bjuda in bibliotekarierna som medpedagoger. Jag kommer att återkomma till detta när jag testat upplägget.

Exempel från Onneote

Positiva och negativa effekter

The University of Sydney lyfter både för- och nackdelar med kollaborativt lärande. Exempel på framgångsfaktorer med arbetssättet:

  • Ökat kritiskt tänkande och problemlösning
  • Ökad analysförmåga
  • Reflekterande dialog 
  • Elever lär sig av varandras styrkor
  • Förtydligande av idéer
  • Sambedömning (eleverna bedömer varandras arbete)

Negativa erfarenheter lyfter:

  • Situationer där elever tar över grupparbetet
  • Tystlåtna elever kan känna sig obekväma i grupparbete
  • Elever som inte deltar i arbetet
  • Elever som inte kommer överens med varandra



Mina erfarenheter av kollaborativt lärande överensstämmer med de positiva och negativa faktorerna ovan. När jag använder mig av grupparbeten lägger jag särskild vikt vid att prata med eleverna om hur de gynnas snarare än vad de inte får göra. Jag tror på att lyfta elevernas styrkor och understryka positiva egenskaper än att leda in eleverna på negativa tankebanor; jag försöker aktivt arbeta med att lyfta hur de stärks av deras gemensamma diskussioner och ökade kvalitét.  Jag inbillar mig att om jag skulle fokusera på "du får inte.." kommer det överföra elevens inställning till ett mindre konstruktivt sådant. När elever ställer sig kritiska till samarbete försöker jag yrka på att deras skolgång ska förbereda de för vuxenlivet där samarbete kommer förekomma. Dessutom arbetar vi ofta med andra personer utan att få välja vilka våra kollegor kommer att vara, varpå det blir en god egenskap att kunna fungera i grupp. Vidare så kan eleverna använda varandra som kunskapskällor eftersom de delar mål.

Det är viktigt att lektionerna byggs upp så att eleverna lärarstyre får arbeta med varandras material.  Det blir annars så att eleverna kommer skriva sina individuella delar och sedan inte få tal del av varandras kunskaper utan att deras inlärning sker separat. Jag brukar använda lektionstillfällen för kamratbedömning där eleverna läser varandras material vilket sker både inom och mellan grupper. Du kan även skapa hemläxor där eleverna tar del av varandras texter men att de är utan namn varpå de får lyfta fram för- och nackdelar samt vad de lärt sig från arbetet. Det inbillar jag mig ökar deras kritiska tänkande, analys- och problemslösningsförmåga, vilket i sitt led ökar elevens metakognitiva förmåga att se hur hen kan lära sig och förvalta denna kunskap i framtiden.

Tack för att ni tagit del av mina erfarenheter av kollaborativt lärande. Didaktiska laboratoriet kommer att ta jullov och återkommer 2016 för nya laborationer med ett utvilat sinne.

Eder tillgivne, 
Feke

Elevexempel i praktiken, eller, modeller för framgång

didaktik
Jag har i tidigare inlägg skrivit om att jag vill i tidiga skeenden av undervisningen exponera eleverna för multipla perspektiv. I det här inlägget kommer jag att elaborera kring en aspekt av denna exponering i form av elevexempel. Jag kommer att 1) lyfta syftet med elevexempel, 2) hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité samt 3) hur man kan arbeta med materialet i klassrummet.

Syftet med elevexempel


Elevexempel är till för att eleverna ska kunna se vad de ska lära sig. Jag har ofta hört frasen "man ska inte behöva uppfinna hjulet två gånger" i dialog om att lå na andra lärares undervisningsmaterial. Varför ska detta inte även gälla för eleverna? Jag tycker att det är lärarens uppgift att modellera framgångsrika strategier för inlärning som eleven kan förhålla sig till; det är inget rimligt krav att alla elever bemästrar de egenskaper din undervisning kräver. Varför ska eleverna uppfinna hjulet två gånger och behöva spendera värdefull tid på "knäcka koden" för din uppgift? Elevexempel fyller här en effektiv roll i undervisningen genom att sätta arbetssättet i en verklighetsanknuten kontext, bidrar med ett inblick i hur läraren förväntar sig att elevens resultat ska se ut samt kan agera som arbetsunderlag (jag återkommer till detta i den sista delen av inlägget). Sammantaget vill jag argumentera för att elevexempel underlättar för eleverna att se vad det är de ska öva på och utveckla.

Skolverket syftar till att elevexempel kan agera som inspirerande hjälpmedel samt underlag för diskussion. Under Gymnasiearbete för yrkesexamen argumenterar man att "de elevexempel Skolverket tagit fram ska ge inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet" (Skolverket, 2015). 

Elevexempel kan förtydliga de mål som Skolverket etablerat. Vi kan tillsammans med eleverna skapa en dialog kring exempel från flera betygsnivåer för att konkretisera och definiera kunskapsmålen. Vidare ska eleverna förberedas efter de olika krav som de kan ställas inför i framtiden, där förslagsvis universitetsstudier kan agera som en god motivation eftersom högre akademiska instanser kräver en mer avancerad nivå. Studenter förväntas på många universitet att kunna skriva efter en särskilt vetenskaplig mall vilket innebär att eleverna bör tränas i detta tänk (det vetenskapliga men även att följa instruktioner) under sin skoltid. Engagerar vi oss i att modellera vår undervisning mot användningsområden eleverna kommer att möta så blir de mer lämpade för den typen av utmaningar.

Om vi utgår ifrån att elevexempel uppfyller funktionerna som diskussionsmaterial, inspiration, exemplifiering samt konkretisering kan vi se mängder med fördelar med att använda de i vår undervisning. Elevexempel blir ett sällsamt kraftfullt verktyg och vi skall härnäst undersöka hur vi lärare kan hitta elevexempel passande vårt syfte. 

Hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité



Skolverket har i sin Sambedömning i skolan (Skolverket, 2013) lyft sambedömning som ett effektivt sätt att diskutera elevexempel. Skolverket definierar: "Sambedömning innebär att lärare samarbetar om bedömning eller betygssättning" (Skolverket, 2013: 11). Ett vanligt sätt att utföra sambedömning är kring Nationella proven där lärare kommer med kodade exempel som alla i ämneslaget arbetar med för att slutligen argumentera varför man bedömt som man gjort. Till höger kan vi se arbetsprocessen gå från tolkning av kursplaner och kunskapskrav till bedömning av elevprestationer. Skolverket problematiserar detta arbete eftersom "ett sådant system ställer stora krav på analys och tolkning både av formuleringarna i kurs­ och ämnesplanerna samt av elevernas prestationer" (Skolverket, 2013: 8). 

Jag har positiva erfarenheter av sambedömning då vid nästan samtliga tillfällen har lärare kunna kommit till en konsensus kring sin bedömning och hamnat nära varandra vid tolkandet av målen. Det vill säga, det förefaller som att ämneslaget haft överstämmande tolkningar av kursmålen inför betygssättning. Vi kan sedan använda det kodade materialet som företrädare för en representation av den betygsnivån. 


Har du inte ett ämneslag kan du kontakta Skolverket för att få tillgång till deras Bedömningsportal. Bedömningsportalen innehåller material som publicerats av Skolverket själva. I samma linje kan du föreslagsvis modellera med Nationella prov (om du har ett gymansiegemensamt ämne som har dessa) varpå du kan använda tidigare prov som arbetsexempel. Där finns även tillhörande motiveringar med exempelmeningar som du kan luta dit emot eftersom de har kontrollerats av Skolverket för att passa de nivåer som kursmålen syftar att representera. 

Tycker du att du har elever som själva har genomfört särskilt goda exempel vill jag slå ett slag för att använda dessa i din undervisning. Dina egna studerandes exempel kan både göra arbetet mer tydligt förankrat i kontexten av din uppgift men även säkerställa att alstret belyser just de kunskapsmål du vill att eleverna prövar. 


Hur man kan arbeta med elevexempel i klassrummet


Det första jag vill rekommendera är att se till att ge eleverna arbetsmaterial utan namn och  betyg oavsett om de är dina egna elevers alster eller om de kommer från Skolverket. Detta leder oss till rekommendation nummer två: avslöja exemplets betygsättning på ett relevant sätt. Ett sätt är att låta eleverna få texten och sedan motivera sin bedömning utifrån kunskapskriterierna. Alternativt får eleven texten med dess betyg och motivationen till dess betygssättning (det här är ett välfungerande arbetssätt för Nationella proven) varpå eleven ska hitta orsaken till definitionen i materialet. Du kan med fördel utelämna betygen för att understryka att betygsättning inte är viktigt i det här skeendet. Vill eleverna prompt få kännedom om betygssättningen kan vi förtydliga E-, C- och A-nivåernas egenskaper tack vare elevmaterialet.

Min tredje rekommendation är att instruera eleverna att använda samma verktyg som du gör när du kommenterar deras arbeten. Det gör eleverna mer varse om ditt sätt att arbeta och de behöver inte kämpa med att begripa metoden när de själva fått ta del av den. Vem känner inte igen sig i att få tillbaka uppsatser med röda oidentifierbara symboler som flyttat in i marginalen?

Jag färgmarkerar positiva egenskaper grönt och gulmarkerar delar som kan utvecklas. Jag undviker rött för att motverka känslan av att tolka prestationen som felaktig eller dålig. Eleven ska utvecklas, inte stämplas som misslyckade. Markeringsfärg utförs genom att markera den del du vill färga, sedan klickar på symbolen som visar en pensel som stryker över tre bokstäver. Ikonen finns till höger om andra vanliga markörer, så som fet eller kursiv stil. Du kan även hitta en rullgardinsmeny för att välja mellan 15 stycken olika färger, vilket vi kan se i bilden till höger. 
Min fjärde rekommendation är att skapa diskussion angående kvalitetskillnaden mellan materialen. Be klassen bearbeta stoffet i diskussionsgrupper där de får argumentera varför de bedömer som de gör. Ge eleverna möjlighet att lyssna på varandras synsätt, eller om du har en klass som inte är särskilt verbal kan du använda digitala lösningar som Padlet för anonyma kommentarer. 

Slutligen vill jag rekommendera ytterligare en övning som syftar på att utveckla förståelsen för textstruktur. Bilden nedanför visar på ett paragrafpussel där paragraferna i ett textexempel från Engelska 6 "Writing" har isolerats i lådor. Lådorna kan jag sedan organisera som jag önskar där elevens uppgift blir att strukturera dessa i den mest logiska ordningen. Utöver detta kan även eleverna ge färgåterkoppling till textmaterialet. Detta ger eleverna möjlighet att diskutera igenom upplägg av text, bindeord och format innan de måste ge sig an samma utmaning själva. Återigen trycker jag på att öva innan man själv bedöms för sin insats.  

Utdrag från paragrafpusselet Engelska 6 "Writing"

Här kan tre nedladdningsbara exempel plockade från Skolverkets bedömning av Nationella proven i Engelska 5. De är redan indelade i rutor men är inte omkastade. A Good Life 1 innehåller förmågor för A- nivå, A Good Life 2 för C-nivå, A Good Life 3 för E-nivå. 


Tack för att ni läst detta inlägg om hur man kan arbeta med elevexempel för att förtydliga elevernas inlärning.

Eder tillgivne,
Feke

Inte utan min bibliotekarie, eller, bibliotekarien som medpedagog

biblioteket
Mycket av det arbete jag har genomfört hade inte kunna skett utan mina fantastiska bibliotekarier Kirsi Rutanen och Emma Lingren. Vi samarbetar på flera fronter men något vi fokuserat särskilt på är att synliggöra biblioteket som skolans nav för kunskapsinhämtning.  I det här inlägget kommer jag att prata om 1) biblioteket som skolans nav, 2) bibliotekarien som medpedagog och 3) metoden Guided Inquiry. 


Biblioteket som skolans nav


Vårterminen 2015 blev jag och en till lärare tillfrågade att följa med till Skolportens Skolbibliotekskonferens av vår skolbibliotekarie Kirsi Rutanen. Konferensen visade på hur skolor kan arbeta med att göra biblioteket till mer än en plats för att låna böcker. Under resan och kursens gång föddes idén av att lyfta in undervisningen till biblioteket där skolbibliotekarien blir en medpedagog. Vår dialog problematiserade hur bibliotekets funktion har förlorats; lärare skickar elever till skolbiblioteket utan kunskaper om hur de söker bland den otroliga mängden böcker, databaser och tidskrifter som finns där. Vi fann att biblioteket hittills har använts som en lånestation snarare än ett stöd i undervisningen och att bibliotekariens kunskaper försummas.

Vi kom fram till att bibliotekets pedagogiska potential borde få blomma ut. Skolverket framhäver att "bibliotek ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare framgår att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). Under sommaren 2015 lät vi frågan om hur biblioteket som nav skulle utformas och om det fanns någon metod vi kunde arbeta med (jag återkommer till det senare vid underrubriken "Guided Inquiry"). Målet var att ta undervisningen från klassrummet till biblioteket för att markera att det är där kunskap inhämtas.

I början av hösttermingen 2015 inledde vi ett mer rigoröst samarbete där vi planerade och strukturerade mina kurser. Vi har även sedan dess fått ytterligare en bibliotekarie - Emma. Hur vårt arbete kan se ut i praktiken kommer jag nu att elaborera kring. Jag har tidigare diskuterat hur undervisningens process genomgår flera olika steg vilka utvecklades med biblioteket i åtanke. Julen närmar sig och jag har i skrivandets stund enbart positiva erfarenheter av samarbetet; jag som lärare får två kollegor med kunskaper som kompletterar mina egna och eleverna får en naturlig kontakt med biblioteket. 


Bibliotekarien som medpedagog

Samarbete med skolbiblioteket stödjer undervisningens framgångsfaktorer; jag som lärare har någon att bolla idéer och kan säkerställa att vi uppfyller kunskapskrav och utvecklar egenskaper som till exempel källkritik, bearbetning av litteratur och att manövrera databaser. Vi blir även fler som kan titta på uppsatser och redovisningar vilket ökar säkerheten för elev som lärare. Jag känner således att min planering har blivit mer säker och fått ökad stringens. Från att arbeta själv med att tolka styrdokument har jag nu två extra par ögon som reflekterar kring undervisningens syfte, mål och genomförande. Det finns många nyckelbegrepp som Skolverket framhäver där biblioteket har en logisk plats i undervisningen vilket vi kan se i bilden till höger. När jag frågade Rutanen om hennes upplevelse sa hon: 

"Personligen upplever jag att det blir ett dynamiskt, produktivt, kreativt sätt att arbeta... Vi kan utnyttja varandras kunskaper, Emma och jag har brainstorming session inför varenda del där vi verkligen gräver i vad hon kan och jag kan."

Via vårt samarbete har jag och eleverna fått ett mycket välutvecklat instrument för återkoppling. Mitt arbete som lärare blir sällan granskat vilket är något jag önskat och med bibliotekarierna vid min sida kan mina idéer få dem kommentarer de saknar. Det ger mig som lärare en trygghet eftersom jag inte är ensam i mitt tolkningsarbete. Vidare reflekterade Rutanen:"Jag upplever också att eleverna är trygga med att gå till oss och kolla av om de har fattat rätt och om de är på rätt väg...vilket bara är bonus"

Som tidigare nämnt har bibliotekarierna kunskaper som jag saknar. Det förefaller för mig ologiskt att jag ska ta mig an uppgifter som någon annan kan göra avsevärt bättre än vad jag skulle gjort. Exempel på sådant är litteraturhistoria, media- och informationskunskap och källkritik. Således har bibliotekarierna sex stycken steg som de pratar om fortlöpande genom mina kurser:

  1. Hur man läser faktaböcker
  2. Källkritisk medvetenhet
  3. "Sy, Ho, An, Eu, De, La och Lä, Fö"
  4. Databaser och vetenskapliga artiklar
  5. Sökmetoder och termer
  6. Skrivande som metod (Rutanen, 2015)

Syftet med detta upplägg är att ge eleverna stöd i deras kunskapsinhämtning. Bibliotekarierna formulerade stegen för att successivt lära eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi kan se tyngden av detta i det ovan nämnda citatet från Skolverket där nyckelord är "litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). 


Guided Inquiry som metod

Sommaren 2015 fick jag flera böcker från Rutanen från Amerikanska forskaren Carol Kuhlthau. Syftet med läsningen var att efterforska en framgångsrik pedagogisk metod för vetenskapligt arbete. Kuhlthau pratar om "points of interception" (även kallade "zones") vilket innebär att eleverna (eller vem som helst som studerar" går igenom flera känslosteg när vi undersöker något. Rutanen elaborerar att vid "tillfällen då eleven känner osäkerhet och frustration kan man som pedagog, lärare eller bibliotekarie, stötta eleven och överbygga dessa fallgropar" (Rutanen, 2015).

Enligt Kuhlthau står känslorna i relation till studerandets progression och vid de olika stegen ska vi som pedagoger ska kliva in och ge eleverna stöd för att undvika att processen stannar. Alla kan uppleva toppar och dalar när vi kommer i kontakt med ny information varpå ett tydligt stöd förhindrar tankemässiga motorstopp. Vem känner inte igen känslan när man som elev blir tillsagd att besöka biblioteket för att "hitta en bok" och när man bland hundratals sidor tappar andan och lusten att lära. Ambitionen är att stärka elevernas lärandeprocess genom att kliva in och gynna bearbetningen av materialet med systematiska instrument och förhållningssätt. Bilden nedanför illustrerar denna process i tre nivåer: eleven smalnar av sitt arbete och längst med processen känner osäkerhet, optimism, frustration, säkerhet och tillslut tillfredsställelse. När eleven känner de "låga" känslorna har vi i förväg förberett stödjande insatser så som kontextualisering, informationssökning, diskussionsforum, kamratbedömning och slutligen återkoppling.


Bessemerbibliotekets tolkning av Kuhlthaus metod
Min upplevelse är att eleverna är säkrare i deras vetenskapliga arbete eftersom de får öva på olika metoder och har ett kontinuerligt stöd från mig som lärare och från skolans två skolbibliotekarier. När jag introducerar eleverna inför ett nytt moment håller vi föreläsningen och laborationer i biblioteket. Kontextualisering, informationssökning och kamratbedömning äger vid utrymme rum i biblioteket eller tillsammans med bibliotekarierna i klassrummet. Återkoppling sker alltid i biblioteket för att rama in samarbetet från början till slut. Tanken är att undervisningen behåller den röda tråden från det vetenskapliga perspektivet som Skolverket och vi som pedagoger vill ska genomsyra skolan.  


Tack för att ni läser om mitt och skolbibliotekets didaktiska arbete. Inför vårterminens kurser kommer jag och bibliotekarierna att utvärdera vårt arbete och säkerligen komma med nya tankar om hur vi kan förbättra vårt arbete för att öka undervisningens kvalité. Håll till godo för fler didaktiska laborationer.

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/