Förslag till nyanserade analyser, eller, metoder för att nå kunskapskraven del 2

12:38

Välkommen till det andra bidraget om nyansering och närliggande begrepp. Föregående inlägg granskade innebörden bakom "nyanserat" och genom Skolverkets kurskommentarer drogs paralleller till olika analysmetoder. Nyanserat definierades som synonymt med analys och en rad karaktäristika kunde utrönas ur Skolverkets kommentarer, så som att granska material utifrån olika perspektiv, skilja på subjektiva och objektiva tolkningar, belysa de mest framträdande kännetecknen samt jämföra likheter och olikheter. För att ytterligare förtydliga nyansering och analytiska instrument  kommer jag i detta inlägg återkoppla till den tidigare diskussionen genom att 1) ge förslag på analysens lärandemål och instruktioner för 2) beskrivande analys, 3) strukturanalys, 4) argumentationsanalys, 5) produktanalys och 6) social analys.

Förslag på analysens lärandemål och instruktioner

Inledningsvis vill jag förtydliga hur jag tänker kring formandet av analysernas lärandemål (intended learning outcomes) och sedan tänker jag beskriva vardera analysmetod i form av förslag kopplade till målen via aktiva verb. Inspirationen till analysernas förklaringar kommer från The University of Texas at El Paso (Williamson, 2005) analysinstruktioner och aktiva verb formuleras enligt Blooms taxonomi. Aktiva verb förankrar lärandemålen till handlingar som tydligt går att följa och bedöma av både lärare och elev. Ambitionen med de aktiva verben är att stödja eleven samt forma ett analytiskt tänkande. På så vis kommer varje analysmetod första att få en kort förklaring, sedan en rad steg som beskriver lärandemålen och slutligen en kommentar om hur dessa kan appliceras mot olika kurser. 

Eleven som följer lärandemålen i form av en checklista (där aktiva verb är markerade i kursivt) kan enkelt se hur hen måste aktivera sitt tänkande för att uppnå målen. Lärandemålen ska stimulera en nyanserad karaktär hos inlärningen. Aktiva verb skapar inte bara ett förhållningssätt utan även en metod, varpå det är särskilt viktigt för oss lärare att förklara denna och visa på hur den används (i exempelvis en föreläsning eller workshop). Jag försöker vara tydlig i hur metoden används och exemplifierar för eleven med färdiga framgångsrika exempel (även kallad cognitive apprenticeship).

Beskrivande analys

För att lära eleven jämföra likheter och olikheter kan vi använda en ”beskrivande analys” (Williamson, 2005) där materialet beskrivs utifrån dess förhållande till ett annat stoff. Den beskrivande analysen passar sig väl för ett urskilja materialets kännetecken eftersom fokus hamnar på vad som är typiskt för innehållet och skall innehålla utförliga exempel förankrade i beskrivningen. 

Nedanför finner vi ett exempel på lärandemål för hur en beskrivande analys skulle kunna se ut:

  1. Beskriv de främsta kännetecknen för att rangordna de i ordning av vikt för ämnet.
  2. Ge ett exempel på ett liknande eller närbesläktat område för att jämföra med det första
  3. Förklara likheter och olikheter mellan exemplen för att sammanfatta dess effekt (ex, relevans/prestation/funktion) i relation till varandra
  4. Skapa en hypotes om vilken som är mest lämpad/är mest framgångsrik/passar bäst för att motivera varför

Den beskrivande analysen skulle enligt min tolkning passa väl in på exempelvis kurserna Svenska 1 och Svenska 2. I Svenska 1 ska eleven "läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv" (Skolverket, 2011). Likväl i kursen Svenska 2 ska eleven öva på att "framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv" (Skolverket, 2011). Följer eleven processen av att beskriva och exemplifiera innehållet leder det till en möjlighet att jämföra och dra slutsatser för ökad insikt om innehållet. 

Strukturanalys

Syftet med en strukturanalys är att förstå hur stoff är uppbyggt och hur denna konstruktion skapar en logisk följd eller misslyckas med det (Williamson, 2005). Materialet granskas för att utveckla en förståelse för hur början, mittpunkt och slut förhåller sig till varandra, mer känt som den röda tråden: "Does it follow a time-line, a logical sequence, a problem-solution-resolution process, a simple list of items, a comparison and contrast analysis, a balance of forces analysis, or does it simply jump back and forth chaotically?" (Ibid,. 2005)

Ett exempel på hur strukturanalytiska lärandemål kan se ut finner ni här:
  1. Berätta om materialets innehåll/argument/paragrafer för att identifiera deras syfte
  2. Förklara deras funktion för att avgöra om de skapar en logisk följd
  3. Bedöm hur effektivt materialet är för att ge förslag på hur det kan förbättras

Enligt förslaget kommer eleven ledas genom ett tankesätt som i flera steg bryter ned materialets struktur för att se vad som kommer först, sist och varför så är fallet. Förslagsvis kan denna typ av instruktion användas för att eleverna ska nå mål ur Svenska 3 så som  "läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning" (Skolverket, 2011). Liknande mål kan utrönas ur det centrala innehållet i kursen Psykologi där eleven ska utveckla en "förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter" (Skolverket, 2011). Lärandemålen leder eleven genom en identifikationsprocess där varje argument plockas utifrån sin helhet och leder till att granska hur framgångsrika dessa är.

Argumentationsanalys

Argumentationsanalys syftar mot att förstå hur materialet försöker påverka mottagaren genom övertygande argument och genom att bryta ned argumentationen kan författarens syfte och bevismaterial lyftas fram för att öka förståelsen för resonemanget (Williamson, 2005). 

Förslagsvis kan lärandemål för argumentationsanalys se ut som följande:

  1. Återge de (tre) främsta argumenten för att beskriva vilket/vilka ämne(n) som behandlas
  2. Klassificera vem texten är riktad mot för att förutse hur den ska övertyga mottagaren
  3. Förklara vilka bevis som används för att dra en slutsats om vad författarens syfte är
  4. Kategorisera vilken typ av argument som används för att förutspå hur mottagaren kan påverkas

Målen är konstruerade för att isolera argument och se hur de används retoriskt. Ambitionen med målen är att öka förståelsen för argumentationens potentiella påverkan. Till exempel kan kunskapskriterierna för argumentationsteknik i gymnasiekursen Svenska 1 mötas genom argumentationsanalys. Kriterier skriver att:

"Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar (Skolverket, 2011). "

Målen leder eleven mot att förstå hur man kan brytas ned och sammanfatta dispositionen och sedan nyttja lärdomen när eleven skapar eget stoff. En förståelse för hur andra skapar liknande, lyckade resultat skapar förhoppningsvis sammanhang och djupare förståelse för hur eleven själv kan nå målen.

Produktanalys

En produktanalys riktar sig mot att förstå hur material ser ut eller är skapat för en viss kontext (Williamson, 2005). Frågor om utformning, symboler eller mottagare lyfts för att se hur produkten relaterar till sammanhanget det publicerats inom, sålts eller visats upp inom för att granska om produkten fyllde sitt syfte och förväntningarna. Williamson beskriver det som analys av en produkts fysiska form där frågor så som om det är skrivet eller grafiskt material samt om det rör sig om populärkulturellt, journalistiskt eller akademiskt skapande (Williamson, 2005). 

Exempel på lärandemål för att utföra en produktanalys kan ta följande form: 

  1. Identifiera produktens kännetecken för att räkna upp vilka attraktiva attribut den har
  2. Klassificera produktens kontext/sammanhang för att avgöra vilken målgruppen är
  3. Jämför produkten med andra produkter i samma kategori för att rangordna hur den står i ställning till dessa

Anpassning till syfte och mottagare är begrepp som förekommer i flera kunskapskrav, exempelvis skall Svenska 1 bilda en förståelse för vem produkten riktar sig emot där eleven ska utveckla förmågor "med fokus på mottagaranpassning" (Skolverket, 2011).  Analyserar eleven en annan produkt i faser av att identifiera, klassificera och rangordna kan hen utveckla en förståelse för hur andra skapat material som har anpassats för sitt särskilda syfte. I lärandemålens senare del riktas utvecklingen mot att förstå hur produkten är utformad i relation till andra produkter vilket berör nyansering exempelvis i form av jämförelse.

Social analys

Social analys ämnar att utveckla en förståelse för hur ett material har skapats för en särskild social kontext (Williamson, 2005). Via en analys av vem som antingen inkluderas eller exkluderas kan en insikt i sammanhanget skapas, det vill säga läsaren av materialet kan utreda sambandet mellan produkt och mottagare. Denna typ av analys passar sig väl till samhällsvetenskapliga och historiska frågor då olika maktförhållanden blir tydliga och effekten av materialet bli öppet för granskning.

Uppgifter som ämnar använda en social analys kan lyfta frågor som:

"Who in society does it put down, ignore, pretend not to notice or shove aside? Does the author speak for the dominant part of society, or was she/he writing with the voice of the majority who are not dominant? Does the text glorify the wealthy, the famous and the proud? Does it lift up the powerless and those who have been pressed down? Is everyone assumed in the text to be prosperous, white and healthy, or straight, or young, or English-speaking?" (Williamson, 2005)

En social analys skulle kunna struktureras enligt följande instruktioner: 

  1. Beskriv vem/vilka som inkluderas för att sedan kunna identifiera vem/vilka som exkluderas
  2. Dra slutsatsen om materialet utgår den från en enskilds röst eller från en majoritet för att beskriva hur texten förhåller sig till status, rikedom eller makt 
  3. Avgör hur texten förhåller sig till normativa utgångspunkter (till exempel västerländska perspektiv, ålder, heteronormativitet) för att bedöma hur texten påverkar mottagaren

Lärandemålen som beskrivits ovan kan enligt min tolkning appliceras på flera kurser. I kursmålen för Samhällskunskap skall eleven utveckla "kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer" (Skolverket, 2011). Vi kan se liknande från kursmålen i Historia där "undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar" (Skolverket, 2011) och till exempel det centrala innehållet i Historia 1b pekar mot "historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation." (Ibid., 2011). Skolverket ger exempel på "social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet" (Ibid., 2011) som ämnesområden vilka kan nås med denna form av analys där sociala faktorer som makt eller normativa aspekter framhålls som särskilt centrala. Lärandemålen lyfter således beskrivande förmågor i detaljform för att leda mot ett granskande av materialets påverkan.  Den sociala analysen skulle således bidra till att stimulera elevens nyansering av sitt arbete genom att bryta ned materialet i mindre beståndsdelar. 



Sammanfattningsvis kan vi se att det finns flera kurser som tangerar till olika analysmetoder enligt mina tolkningar av kursmål och centrala innehåll. Förslagen bör ses som generaliserade exempel för att stimulera en nyanserad karaktär i och med att varje mål innehåller krav för beskrivningar, jämförelser och motiverande slutsatser. Det är tämligen givet att målen behöver modifieras av lärare som är mer belästa inom respektive kurs för att nå mer konkreta centrala innehåll. 

Kommande inlägg kommer att diskutera den tredje delen av "nyanserat" - att tolka - för att titta på hur olika didaktiska metoder ökar elevernas chanser att nå kunskapsmålen. 

Eder tillgivne, 
Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery