Fekemetodens undervisningsprocess, eller, SIQ som modell för processbeskrivning

13:55

Häromdagen blev jag tillfrågad av min kunskapstörstande partner hur planering av undervisning går till. Vår diskussion angrep flera intressanta frågeställningar, bland annat riktlinjer för undervisningens mål, val av material, utformning av prov och lektionernas tempo. Hens utgångspunkt som civilingenjör gav utbytet en uppfriskande analytisk karaktär eftersom vissa saker jag gör lätt kan te sig självklara för mig efter några år inom yrket. För dem utanför vårt pedagogiska skrå finns det en del väl formulerade frågetecken vilka jag i en stund av självreflektion erinrade mig dela när jag var ny till läraryrket: hur går undervisning till egentligen? Hur vet vi att vi gör det vi ämnar att göra? Hur mäts det att vi nått våra mål och att eleverna får den kvalitet vi eftersträvar? Kan vi synliggöra och säkerställa att vårt syfte uppnåtts?

I två inlägg kommer jag att skriva om mitt arbete med Swedish Institute for Qualitys (SIQ) processmodell och utformningen av min undervisningsprocess. Detta inlägg kommer att redogöra för 1) hur jag använder SIQs modell för processbeskrivning, 2) min förändrade inställning till planeringen av min undervisningsprocess och 3) en processkarta och beskrivning av min undervisningsmetod. 

SIQs modell för processbeskrivning

Hur planerar man som ny inom läraryrket? Som nyexaminerad lärare ställdes jag inför vad som kändes som en gigantisk kravbild; i planeringsarbetet skulle styrdokument tolkas och jag behövde hitta intressant och underhållande material som jag behövde läsa mig in på. För mig kom ofta planeringen av prov sist eftersom de var längst bort i tiden. Jag skrev på följande sätt i ett av mina tidigaste inlägg:

"Överlever jag den här dagen, då.." kunde jag tänka. Mitt första år gick ofta ut på att komma på bra och roliga lektionsupplägg eller söka efter bra upplägg på LektionProblemet som jag ser det var att jag hade ett produktfokus. Jag såg inte vad eleverna skulle lära sig genom undervisningen utan lektionen blev ett sätt att få ut en produkt som kunde bedömas. Självklart ville jag att eleven skulle lära sig, men det tänket kom först när jag vände på mitt förhållningssätt."

Jag kan fortfarande se tendenser i mitt planeringsarbete på hur tankarna går mot undervisningens tema och inte vad eleverna ska lära sig när jag läser detta citat. Det kan kännas underligt att ens behöva belysa denna (för kanske många uppenbara) poäng att det är målet som alltid ska stå i centrum. För mig är det viktigt att alltid bli påmind om att målen föregår det centralt innehållet Vår undervisning borde utgå från målen, se hur dessa nås och sedan granska det centrala innehållet.

Under det gångna året har vi på vår skola fått utbildas i Swedish Institute for Qualitys modell för processbeskrivning. Kännetecknande för SIQ är processkartan och hur olika figurer symboliserar stegen i processen. En process är "ett nätverk av aktiviteter som upprepas i tiden, vars syfte är att skapa värde för externa eller interna kunder" (Bergman & Klefsjö, 2003). Bilden till höger beskriver figurerna i processbeskrivningen. Processkartan som skapas med figurer är till god användning för att synliggöra det arbete som genomförs i verksamheten, varpå jag ser det som ett kraftfullt verktyg i planeringen eller förbättringsarbetet av undervisningen. Plötsligt har jag ett verktyg som ger mig en översikt hur kursens mål, prov, olika moment, dokument och andra enheter förhåller sig till varandra.

Det har varit blandade upplevelser inom vår lärarkår inför denna implementering eftersom det upplevdes skapa ytterligare utom-pedagogiska måsten. Vår kvalitetsansvarige gjorde en sund poäng av att förtydliga hur SIQs modell är ett sätt visualisera och förtydliga det arbete vi redan gör. SIQ synliggör lärarens arbetsprocess till skillnad från farhågan att vi skulle behöva göra något nytt eller fullständigt modifiera vår nuvarande undervisning. Förändring kan ske när SIQ implementeras, men det sker enligt min erfarenhet när läraren uppmärksammar inkonsekventa led i sin undervisningsprocess. Jag ställer mig mycket positiv till att använda SIQ i och med hur undervisningen genomarbetas. Följaktligen skulle jag rekommendera nya lärare att använda SIQ vid planering eller revidering av sin undervisning.

Första steget i SIQ är att granska den process som du ämnar att visualisera; utgångspunkten blir att definiera den övergripande processens (i detta fallet undervisningen) input, output och kund. Input innebär de krav som initierar processen. Inom skolan kommer våra krav från Skolverket och de styrdokument som dikterar kurserna vi undervisar. Output är de mål och resultat som vår process ska generera. Kunden har för många varit ett provocerande begrepp eftersom det reflekterar en monetär relation; kund är dock ett synonym för mottagaren av processen vilket i vårt sammanhang är eleven men även Skolverket genom lärarens myndighetsutövning i och med betygssättning. 

Innan jag går djupare i processbeskrivningen och min utformning av undervisningsprocessen kommer jag att skriva om min förändrade inställning till planeringen av undervisningen. 

Min förändrade inställning till planeringen av min undervisningsprocess

Angående förändringen av mitt undervisningsupplägg skrev jag tidigare i bloggen:

"Tankesättet gick från "idag ska vi arbeta med.." (produktfokus) till "ni skall utveckla...för att få förståelse inom..och lära oss.." (fokus på inlärning)."

I citatet ser vi en tankekedja där jag initialt placerade aktiviteten först, följt prov och slutligen skulle undervisningen förhoppningsvis nå olika mål. Det innebär att jag fokuserade på vad eleverna skulle skapa (produkt) och inte lära sig det som målet med undervisningen berör. Numera ser jag brister i det produktfokuserade synsättet eftersom målet inte specificerades innan undervisningen påbörjades. Idag försöker jag utgå från ett synsätt där målet formulerar alla delar av undervisningen för att sedan tydliggöra hur eleverna ska testas om de nått målet eller ej. Lektionsaktiviteterna ska sedan stödja eleverna att nå målet.

Ytterligare två nivåer har tillkommit mitt tankesätt: undervisningens praktiska och teoretiska förhållningssätt. Det praktiska förhållningssättet omfattar undervisningen i sitt praktiska utformande, det vill säga hur undervisningen ser ut när den träder i kraft i klassrummet. Det praktiska utförandet kan summeras som: Mål > Aktivitet > Test. Det teoretiska tankesättet föregår det praktiska under planeringen, nämligen relationen mellan mål och test innan undervisningen äger rum i praktiken. Stegen är: Mål > Test > Aktivitet. Det teoretiska förhållningssättet avbildas i bilden nedanför där SIQ-symbolen för test (mätpunkt) alltid ska relatera tillbaka till målet (processen).


Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera nya lärare att inte begå mina misstag där jag skapade teman före att granska målen. Jag vill förorda att ägna en större mängd tid åt att planera ditt teoretiska innehåll innan det sätts i praktiken. Lämna tankebanor som att "nu ska vi arbeta med temat X" till fördel åt det processorienterade "vilket mål ska eleverna uppnå, hur testas det och vilka aktiviteter stödjer inlärningen?"

Nästa steg är att konkretisera vad som sker när jag synliggör min undervisningsprocess med SIQs processbeskrivning. Förklaringen visar det praktiska och teoretiska tankesättet utifrån symbolerna från processkartläggningen. Avsnittet förklara hur jag planerar sambandet mellan process, aktivitet, beslutspunkt, databas, dokument, input/output samt mätpunkter. 

Processkartan och beskrivningen av min undervisningsmetod.

Kursen du undervisar är en process som innehåller flera steg som går från input till output men som även påverkar varandra. Nedanför syns en bild av min processkarta där jag beskriver hur jag ämnar att uppfylla kursmålen. Processkartan visualiserar min undervisning på en övergripande nivå.


Jag identifierar SIQs symboler på samma sätt som de första stegen i processbeskrivningen; först utgår modellen från input vilket är Skolverkets kunskapskrav och kursmål. De ramar in hela undervisningen och kommer på så sätt först. Nästa steg är första steget i planeringen som blir min första aktivitet. Planeringen följs av den utvärdering (också input) som jag fått från föregående klasser jag haft. De kommer från an annan process - elevens behov - som fortlöper under hela läsåret och ger stoff till min planering. Dessa steg leder till en förbättringsprocess som likaså påverkar nästa steg i planeringen. 

Innan jag går vidare till själva kursen har jag synliggjort ytterligare två enheter med input: elevers förkunskaper och deras inflytande över undervisningen. Det eleverna kan sedan innan och hur de vill forma undervisningen är för mig viktigt eftersom det stödjer mitt arbete med att veta vad undervisningen ska förstärka i deras inlärning. Både förkunskaper och inflytande har sina egna fördjupade processbeskrivningar men kartan tydliggör inte dessa så kallade subprocesser utan visar snarare på hur det övergripande arbetet influeras av dessa faktorer. Efter att jag planerat min kurs ska den utföras genom att lyfta fram mål, mätpunkter, aktiviteter, beslutspunkter, databas, dokumentation samt output.

Hela min kurs symboliseras som en process. Det är här jag arbetar med mina elever som stödjer de till att nå sina mål, vilka vi ser som separata symboler som löper under den övergripande kursprocessen. Mål initierar processen eftersom det definierar vart ditt arbete och elevernas inlärning ska leda. Aktiviteterna formar lektionerna, så som stoff, övningar, arbetsmetoder, bedömning och återkoppling som ska stödja elevernas inlärning. Praktiskt följer aktiviteter målet med processen och sedan ser vi test i form av de mätpunkter som ska pröva eleverna. Mätpunkterna är teoretiskt sett före aktiviteterna i processen men eftersom processkartan visar på hur undervisningen tar form kommer de här innan testet äger rum. 

I slutet av processen ser vi en beslutspunkt vilket är betygsättningen. Den följs av nya kunskaper vilket är det output som vår process ska generera. Elevernas betyg dokumenteras och skrivs sedan in i en databas vilket är deras slutbetyg.

Sammanfattningsvis ämnar processkartläggningen att visualisera det arbete som du som lärare genomför eller redan gör. Du belyser hur undervisningen struktureras och av vilken anledning stegen sker i sin ordning  för att försäkra att din didaktik uppnår den effekt du eftersträvar. Du kartlägger att ditt arbete uppfyller de mål du skall att arbeta emot vilket sedan leder oss till nästa steg vilket är varje stegs subprocess.


Nästa inlägg förankrar ovan beskrivning av processbeskrivningen med utformningen av subprocessens mål, test och aktiviteter på detaljnivå utifrån Skolverkets styrdokument. Inlägget kommer att konkretisera processbeskrivningen med ett helt undervisningsmoment utifrån kursmål, centralt innehåll samt kunskapskrav för att skapa en bild av hur planering genomförs. 

Eder tillgivne, 
Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery