En definition av "nyanserat", eller, metoder för att nå kunskapskraven del 1

analys
I flera av kurserna som jag undervisar innehåller kunskapskraven begreppet nyanserat. Men vad innebär egentligen nyansering? Min erfarenhet är att uttrycken som vi hittar i kunskapskraven har en gemensam nämnare: avsaknaden av tydliga arbetssätt. Nyansering förekommer inom flera texter från Skolverket men som gäckat mig med sin odefinierade karaktär; under mina år som lärare har jag upplevt att begreppet försökts definieras med närbesläktade uttryck så som att "analysera", att ”tolka” eller att ”dra komplexa samband”. I en evidensbaserad skola finner jag detta problematiskt eftersom reliabiliteten – att återanvändning av ett instrument fungerar – inte kan säkerställas. För att försöka nå dessa svårfångade begrepp kommer jag att under flera inlägg studera nyansering, analys, tolkning och komplexitet. 

Detta är första inlägget där jag kommer att skriva om 1) definitioner av nyanserat och analys, 2) Skolverkets kommentarer om nyanserat och analytiskt tänkande samt 3) förslag på korrelation mellan analysformer och styrdokumenten.

Definitioner av nyanserat och analys

Skolverket ger några exempel på vad nyanserat kan innebära och till exempel i filmen "Kunskapskraven i ämnesplanen" beskrivs nyansering som följande:

"En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv (Skolverket, 2012)".

Skolverkets definition lyfter ett facetterat synsätt som en nyckeldefinition. Det vill säga, behärskar eleven att kunna isolera perspektiv inom ett ämne och se hur dessa tar form uppfylls kraven för "nyansering". Däremot är bedömningen av nyanserat inte så enkel. För att exemplifiera en nyanserad process väljer jag att även definiera begreppet "analys".

Enligt Dictionary exemplifieras analysis som att bryta ned material, studera beståndsdelar och deras relation till varandra. Utöver detta kopplas analys till en rad olika ämnesskolor, så som filosofi, matematik, kemi och psykologi (2016-02-16). Nationalencyklopedin definierar analys som att urskilja beståndsdelar för granskning av individuella komponenter samt delarna som en helhet (Nationalencyklopedin, 2016-02-16).

Det Amerikanska universitetet Virginia's College at Wise demonstrerar flera exempel på analys och hur dessa kan användas. Analysformernas kategorisering utgår från en sociologisk forskningsmetodik. För vårt didaktiska syfte kommer jag att utesluta de mer renodlade sociologiska metoderna med anledning att vi vill hitta generella instrument för lärarens pedagogik. Från samlingssidan Types of Analysis hittar vi sju stycken analysmetoder:

  1. Beskrivande: ger en detaljerad förklaring
  2. Komparativ: förklarar likheter och olikheter
  3. SWOT: lyfter styrkor, svagheter, möjligheter och hot
  4. Orsak och verkan: hur en händelse korrelerar till en annan
  5. Statistisk: demonstrerar databaserat samband
  6. Kritisk: granskar idéer eller sociala fenomen
  7. Framtidsorienterad: förutspår framtida effekter eller problem (2016-02-16)
Likheterna mellan nyansering och analys blir här tydliga; att jämföra perspektiv och att undersöka delar av en helhet känns tämligen synonyma. Flera av analysens definitioner beskriver ett förhållningssätt där metoden belyser flera enheter och deras relevans till varandra. Nyansering kan således säga vara ett analytiskt tänkande vilket vi kommer nu jämföra med exempel ur Skolverkets kommentarer. 

Skolverkets kommentarer om nyanserat och analytiskt tänkande

Efter en granskning av Skolverkets styrdokument  inom de gymnasiekurser jag undervisar - religionskunskap och engelska - fann jag att begreppen"nyanserat" och "analys" beskrevs på samma sätt som vårt tidigare exempel: en redogörelse av olika faktorer och perspektiv. Begreppet "nyanserat" förekommer en gång i kommentarerna till religionskunskap och fem gånger engelskans kommentarer:

  • "Ur ett intersektionellt perspektiv formas människors identiteter på grundval av en rad olika faktorer, såsom etnicitet, kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och religion /---/ Det innebär att man i ämnet religionskunskap kan studera människors identiteter på ett mer problematiserande och nyanserat sätt".
  • "nyanserat, vilket innebär att elevens redogörelse, diskussion och kommentarer innehåller olika aspekter, perspektiv eller avvägningar".
  • "Att elevens språk också är nyanserat och tydligt innebär att eleven kan uttrycka sig på ett väl avvägt sätt som kan tydliggöra även detaljer och mer komplexa förhållanden".
  • "Välgrundade och nyanserade förbättringar kan exempelvis vara förbättringar av olika slag där eleven väljer att förändra framställningens struktur på ett sätt som tydligt leder till högre kvalitet /---/ [och] när det gäller betydelsefulla detaljer i framställningen eller ändringar som utgår från flera olika perspektiv". 
  • "nyanserat belyser hon eller han dessutom företeelser och sammanhang ur flera olika perspektiv".
  • "Jämförelser som är välutvecklade och nyanserade är sådana där eleven dessutom lyfter flera olika perspektiv" (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b [min kursivering]).

"Analys" förekom på fem platser i Skolverkets kommentarer till Religionskunskap (varav ett är en upprepning och den andra är där en annat ämne nämns) och inte alls i Engelskans styrdokument:


  • "Undervisningen ska behandla olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten /---/ vilket inbegriper kritisk analys och granskning av olika argument och ståndpunkter. Ett exempel kan vara diskussion och analys i relation till skapelsetro eller kreationism och evolutionism".
  • "Eftersom nyreligiositet studeras även i grundskolan, så handlar det på gymnasial nivå om en fördjupad analys, bland annat genom att rörelsernas förhållande till världsreligionerna ska undersökas. Härigenom kommer frågan om beteckningen nya religiösa rörelser  och nyreligiositet att behöva analyseras. Varför kallas en rörelse ny? I många fall räknas också rörelser med lång tradition in under begreppet nyreligiositet. Vilket är skälet till detta?"
  • "I undervisningen kan också religioner och livsåskådningar analyseras utifrån någon eller några identitetsformande faktorer, exempelvis kön, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund" (Skolverket, 2011 [min kursivering]).

Ett genomsyrande tema yttrar sig vid granskning av dessa citat: gemensamt för nyanserat och analys är ett beskrivande, komparativt och kritiskt förhållningssätt. För att nyansera min egen bild av begreppsapparaten har jag även valt att se över hur Skolverkets kommentarer till Religionskunskap för grundskolan formuleras. Intressant nog finns det en skillnad i hur exemplifierande beskrivningarna blir.

Analys beskrivs som "argumenterande bedömning" där eleven uppmuntras att undvika subjektivitet varpå eleven utvecklar en analys som blir successivt mer objektiv (Skolverket, 2011: 7, 9, 34). De abrahamitiska religionerna med kristendomen som fokus lyfts fram som en central punkt i stoffet; beskrivningar av kännetecken så som högtider och traditioner ligger som en bas för en grundläggande analys. Senare i elevens utveckling tar förmågan att skåda likheter och skillnader mellan världsreligionerna en framträdande roll (Ibid., 31).

Framöver tar kristendomen en ännu mer central roll där religionens historik sätter prägel på kunskapskraven. Eleven skall först se hur kristendomen påverkat lokalt och sedan där "eleven undersöker den ömsesidiga påverkan mellan religion och samhälle och beskriver allt mer komplexa samband" (Ibid., 32). Styrdokumentet blir väldigt handfast och beskriver att:

"Till exempel att eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Enkla samband karaktäriseras av att de är lätta att identifiera och kan beskrivas endast i något led. På de högre betygsstegen visar eleven en mer utvecklad analysförmåga genom att beskriva allt mer komplexa samband eller relationer. Komplexiteten kan då ligga i att relationerna är mindre uppenbara och blir synliga först genom att eleven beskriver samband i flera led, till exempel mellan ekonomiska och politiska strukturer i samhället" (Ibid,, 35 [min kursivering])".


Förslag på korrelation mellan analysformer och styrdokumenten

Utifrån definitionen av nyansering, analys samt tematiseringen av kommentarer och kunskapskrav kan vi utröna ett mönster: 

Nyansering kännetecknas av att eleven problematiserar genom att belysa olika aspekter och perspektiv. Eleven gör avvägningar för att visa på förhållanden och detaljer (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b).

I tidig ålder analyserar eleven genom att kasta ljus på argument utan att väva in egna värderingar. Eleven återger stoff och ser samhällets påverkan på religionen (i tidigare ur ett mikroperspektiv och senare historiskt ur ett makroperspektiv). Analysen ska vara objektiv. Vidare karaktäriseras analysen av att kartlägga ståndpunkter, förhållanden och kännetecken hos olika faktorer. Eleven ska ha ett kritiskt förhållningssätt genom att begrunda interna och externa likheter och skillnader (Skolverket, 2011).

För att konkretisera begreppen och deras korrelation till styrdokumenten ska vi ge ett exempel (kommande inlägg kommer att gå mer in på djupet på det här området) på hur mål formuleras för en nyanserad analys. I detta exempel kommer aktiva verb från Bloom's taxonomi kombineras med aspekter från de sju analysmetoderna från Virginia's College at Wise. Således får vi verbaliserade mål (i kursivt) som följer en successivt stegrande analytisk nivå (i parentes). Exempel på lärandemål kan vara att: 

  1. Identifiera vilka perspektiv [materialet] innehåller för att beskriva förhållandet mellan dessa. (Beskrivande analys)
  2. Motivera varför [materialets perspektiv] kolliderar för att jämföra likheter och olikheter. (Komparativ analys)
  3. Förklara [materialets perspektiv] styrkor och svagheter för att dra en slutsats om något har ett övertag (SWOT-analys)
  4. Ge exempel på historiska händelser för att objektivt ange orsaken till hur samtida [materialets perspektiv] påverkats. (Orsak och verkan)
  5. Sammanfatta dina tankar om [materialets] effekter på framtiden för att reflektera och skapa en lösning till [materialet]. (Kritisk – framtidsorienterad analys)

Dessa fem mål är konstruerade att stimulera en nyanserat metod på ett väldigt generellt sätt. De olika typerna av analys har blivit kondenserade till enstaka meningar för att visa på hur olika tankesätt tar form efter vår analys av nyanserat. Det säger sig själv att flera aspekter bör vävas in, så som språkliga kvalité och terminologi. I kommande inlägg kommer jag att undersöka vidare hur vi kan lära ut nyanserade arbetsmetoder genom att studera och exemplifiera flertalet analysmetoder på ett mycket mer djupgående sätt.

Eder tillgivne, 
Feke

Cognitive apprenticeship, eller, visa för att lära

cognitive apprenticeship
Under flera år som lärare har jag upplevt att elever saknar tydliga ramverk när det kommer till sitt lärande och lämnas åt att gissa sig fram. Jag tycker att det är viktigt att möta elevernas inlärning på ett handfast sätt där läraren bidrar med en mall som visar på framgångsrika arbetssätt och hur olika förmågor kan ta form. Detta går under begreppet cognitive apprenticeship, där lärare "attempts to bring tacit process out in the open. It assumes that people learn from one another, through observation, imitation and modeling" (Learning-theories, 2016-02-17). Jag vill här exemplifiera hur jag har försökt att möta det behovet och ge eleverna ett fungerande förhållningssätt där jag konkretiserat förmågorna de skall utveckla. 

Sålunda kommer jag att behandla ämnet 1) cognitive apprenticeship och modeling, 2) hur jag vid ett tillfälle spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic samt 3) hur jag därefter använde mig av podcast-modellen i klassrummet.

Cognitive apprenticeship och modeling

En av mina klasser i Engelska 6 har haft som mål att utveckla sin muntliga och skriftliga förmåga i en övning i form av en podcast. De har även som mål att förbättra sin hörförståelse genom att lyssna på varandras poddar och ger formativ återkoppling. Som övergripande etiskt område arbetar vi med livet på internet och sociala medier. Frågeställningar rör bland annat anonymitet, netikett, grooming och fildelning. Essentiellt för elevernas språkliga utveckling är ett anpassat språk eftersom att deras podcast både ska låta som en podcast samt innehålla ett vokabulär som är passande temat internet och sociala medier.

Skulle jag ha gjort ett liknande upplägg för några år sedan hade jag troligtvis sagt till mina elever: ”ok, skapa ett radioprogram..” och sedan låtit dem hitta sin egen kreativa lösning. Detta upplägg  har jag hittills varit nöjd med som lärare. Men efter en stund av reflektion insåg jag denna avsaknad av tydlighet inte är ett framgångsrikt recept varpå jag har valt att angripa undervisningen från en mer handfast riktning: modeling.

Modeling är en metod inom cognitive apprenticeship vilken innebär att någon med erfarenhet demonstrerar inlärningsprocessen för en person med mindre erfarenhet (Dennen & Burner, 2004). Till skillnad från en instruktion så som ”sammanfatta texten” kommer läraren att visa på olika förmågor för att göra detta, så som att hitta en röd tråd eller att isolera argument. Detta blir särskilt viktigt då eleverna får en strategi att inspireras av. I kombination med en kontext som gör deras lärandemål autentiskt skapar detta en förhoppningsvis en motiverande och verklighetsanknuten lärandemiljö. Dennen & Burner sammanfattar att: 

"Empirical studies have confirmed much of what theories have suggested: (1) that the cognitive apprenticeship model is an accurate description of how learning occurs, and (2) that the instructional strategies that have been extracted from these observations of everyday life can be designed into more formal learning contexts with positive effect" (Ibid.,).

Jag vill peka på att lärare tjänar på detta arbetssätt eftersom det gör våra elever mer utrustade för att kunna nå sina kursmål. Som citatet påpekar kan lärare skapa material som effektfullt lyfter flera strategier för inlärning, vilket är något jag kommer att visa härnäst genom ett par olika digitala lösningar. 

Hur jag spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic

I arbetet med gruppen som gör podcasts strävade jag efter att göra min modell så tydlig som möjlig. Jag bestämde mig för att utgå från en kedja av logiska steg för att visa hur det skulle se ut om jag hade gjort en podcast. Det vill säga, jag aspirerade att skapa ett exempel i ett pedagogiskt sammanhang som eleverna kan förhålla sig till när de själva ska närma sig målet. Jag började med att skriva ett manus, hitta det material som jag behövde samt bekanta mig med de nödvändiga programmen för att göra en podcast. Efter att ha experimenterat med formatet valde jag att utforma modellen på ett sätt som skulle kännas naturligt med allt från störningsmoment och misstag. Jag valde ett helt annat ämne än elevernas - för- och nackdelar med spökhistorier och skräck – eftersom jag vill att eleverna ska lära sig hur de ska nå målet, inte att jag gör jobbet åt dem. Hade jag valt samma ämnesområde hade det resulterat i att eleverna enbart övat på repetition vilket vi tidigare konstaterat är negativt i relation till Skolverkets kursmål. Allt detta spelades in via ett program som heter Screencast-o-matic som både fångade min berättarröst och det som skedde på min datorskärm.

I början av min screencast kan vi se hur jag börjar med att stänga ned Facebook och Youtube för att sedan besöka Google och använda mina sökord. Jag visar hur jag först söker på positiva aspekter av skräck och sedan omformulerar min sökning för att hitta negativa infallsvinklar. Detta leder till två användbara artiklar. Dessa skumläste jag högt och markerade intressanta områden som skulle användas i min podcast. Jag öppnade slutligen ett program som heter Audacity som är ett gratisprogram för ljud- och musikbearbetning. I programmet läste jag upp mitt manus som jag hade skrivit i förväg.

Vi såg min screencast tillsammans i klassrummet och resultatet hittar ni i följande länk eller i videon nedanför. Lösenordet är ”Feke”.



Utöver att eleverna ser hur man kan gå tillväga för att nå målet kan de även se filmen flera gånger om; med ett enkelt knapptryck kan de upprepa hur jag tänkte när jag valde artiklar eller hur jag använde Audacity.

Hur jag använde mig av podcastmodellen i klassrummet

När vi sett min screencast fick eleverna manuset som jag baserade min podcast på och jag spelade även  upp resultat; min podd ”The Horror hour”. Vi följde inspelningen genom att läsa manuset vilket exponerade eleverna för vissa strategier som jag medvetet inkorporerat under planeringen. Strategierna som jag ville ge exempel på var tydlig styckeindelning, bindeord, språklig variation, jämförelse, källhänvisningar och språklig smidighet. Manuset kan ni hitta här och en länk till podden i mp3-format finns här.

Jag valde att exemplifiera styckeindelning med att ha en introduktion där en datorröst kallad "CPU" berättar om vad ämnet och vilka poddens medverkande är. Jag väljer att använda ”therefore” som ett exempel på ett bindeord. Vi kan även se exempel på variation i och med olika ord knutna till ämnet så som ”terrifying”, ”horror” och ”paranormal”.

För att visa på hur man kan jämföra olika sidor av en debatt,  vilket enligt Skolverkets kommentarer till Engelska går under begreppet nyansering, lyfte jag fram utdrag ur de två artiklarna som jag läste i min screencast. Här fick jag även in tekniken för källhänvisning när jag till exempel säger ”according to Antonia Hoyle , author of ”Why scary films are good for you (and even burn calories)” written in 2015”. Vidare får datorrösten hjälpa till med språklig smidighet när hen svarar på mina påståenden och driver konversationen framåt: ”One can assume that there are powerful emotions the [sic] ghost story”. 

Sammanfattningsvis får eleverna på det sättet se hur jag skulle ha genomfört ett liknande projekt och mitt material kommer att verka som ett framgångsrikt exempel. Syftet var att jag skulle agera som en lärande förebild som visade på hur målet kan se ut genom att följa mig från planering till utförande och till sist slutprodukt. Efter att vi lyssnat på alla steg fick eleverna bedöma mig enligt ett formativt synsätt: vad var positivt, vad jag kunde förbättra, vad jag hade lärt mig och hur kan jag använda det till framtiden. Jag ämnade att göra eleverna metakognitivt medvetna om mina styrkor och svagheter som de förhoppningsvis kan dra lärdom av. Eleverna framhävde tydlighet och struktur som en av mina styrkor medan ett utvecklingsområde vore mer elaborerade förklaringar.

Avslutningsvis vill jag poängtera att det skedde några missar i inspelningen: CPU säger till exempel ”emotions the ghost story” som borde ha varit ” in ghost stories” och senare dyker ”almighty diety” upp vilket inte syns i manuset. Jag kommer att behöva korrigera underlaget till framtiden och att göra mig mer säker på att manus och det inspelade materialet är sammanhängande. Just då ansåg jag inte att diskrepansen var så pass stor att jag skulle behöva göra om inspelningen, men vill jag återanvända inspelningen för att visa på ett framgångsrikt exempel kommer den att uppferas.

Tack för att ni tog er tid att läsa mina senaste didaktiska laborationer. Ett utvärderande inlägg av detta arbete kommer efter påsk.

Eder tillgivne,

Feke




Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/