Välkommen till ett sommarinlägg från Didaktiska laboratoriet där vi kommer att titta på hur prov (klassiska sådana, liknande salstentor) kan skapas i Google formulär. I mitt föregående inlägg redovisade jag årets kursutvärderingar och ett av de mer framgångsrika experiment som jag testade var att skapa prov i ett digitalt format. Eleverna verkade mycket positivt inställda till denna provform. Följande text kommer att 1) förklara värdet av digitala prov, 2) hur plattformen Google formulär kan användas för provskapande och 3) hur proven delvis kan bli självrättande.
Värdet av digitala prov
- Formulera sig och kommunicera på engelska i (tal och) skrift.
- Använda språkliga strategier i olika sammanhang.
- Anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
- Diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används (Skolverket, 2011).
En argumentativ uppsats är ett möjligt test för att visa på att eleven uppnått målen; eleven genomför flera aktiviteter som utvecklar förmågorna att nå dessa mål där eleven testas på att väga olika perspektiv (diskuterar och reflekterar) med ett retoriskt (strategiskt och anpassat) språk (skrift). Läraren föreläser för eleverna om det argumentativa hantverket, visar i sin Powerpoint på hur för- och nackdelar kan formuleras samt exemplifierar med ett elevexempel. Eleven får öva och skriva sin egen text vilket antingen kan ske för hand med en penna eller på elevens dator. Undervisningen har en tydlig processorienterad struktur där flera digitala modaliteter vävts in. Läraren och eleven är nöjda men vid inlämningstillfället får läraren en magkänsla att en av uppsatserna inte är skriven av eleven själv eftersom nivån skiljer sig avsevärt från elevens tidigare kunskaper. Har en magnifik utveckling skett? Eller har eleven fuskat på något sätt? Urkund visar inte på plagiarism. I detta scenario skulle ett digitalt prov kunna bemöta denna problematik på flera punkter.
Inledningsvis möjliggör en digitalt skriven uppsats att eleverna får alla fördelar med digital ordbehandling. Skrivprocessen äger rum under en längre tid och läraren har svårt att säkerställa alla gånger hur input av information äger rum. Får eleven möjlighet att öva att skriva via sin dator men har ett separat, enskilt tillfälle att skriva det egentligen provet likt de Nationella proven finns det större sannolikhet att eleven visar på de inneboende kunskaper som eleven har utvecklat. Detta sker inte utan problematik: elever uppger att de känt stress inför provtillfällen, att det inte finns tillräckligt med tid och att de är osäkra på vad som händer om man har ”en dålig dag”? Till svar argumenterar jag som så att de flesta tillfällen vi genomför någon form av ordbehandling så sker de de facto utan större förberedelse För mig skapar detta en god nivå av autenticitet Lärare har även höjt ett varningens finger om att eleverna kan fuska om de använder sina datorer. Min erfarenhet visar att så länge jag som lärare är aktiv under provtillfället och närvarande samt har eleverna vända med sina skärmar mot mig (så jag ser deras ryggar) har inte detta varit ett problem. Utifrån detta kan eleverna förslagsvis öva genom en digitalt skriven uppsats vilket ger tid för förberedelse och återkoppling. När läraren vill betygsätta hur eleven uppnått målet skriver eleven ett digitalt prov.
Google formulär för provskapande
Under vårterminen 2016 hade jag ett längre samtal med min kollega Patrik som är en lysande pedagog och förespråkare av nya pedagogiska lösningar. Vi problematiserade provskrivande utifrån elevers ovana att använda pennor, förlängd bedömningstid vid eventuella otydliga handstilar (!), klagoröster om ”orättvisa” när elever med särskilda behov får tillgång till datorer och säkerhet gällande förvaring och distribution av handskrivna prov.
Patrik förklarade att han hade testat att göra prov med flervalsfrågor i Google formulär med stor framgång. Jag blev omedelbart intresserad eftersom jag själv sökt efter en fungerande digital plattform varpå vi diskuterade hur konstruktionen äger rum på bästa sätt. Min tanke var att kunna skapa frågeställningar där svaren inte är sökbara och där kunskaper samt förmågor prövas. Efter en tids laborering och planering, Patriks instruktioner hur han gjort, min flickväns tålamod att lära mig hantera svarsdata i Excel (mer om detta under delen om självrättaning) och pilottester skapade jag mitt första utkast. Google formulär är till stora drag en plattform för enkätundersökningar.
När jag besöker hemsidan https://www.google.se/intl/sv/forms/about/ kan jag med plusknappen skapa ett nytt formulär och dess intuitiva gränssnitt vägleder mig genom designprocessen med inbyggda inmatnings- och inklistringsalternativ.
Jag börjar med att skapa en rubrik (här ”Argumenative test ENG”) och skriver provinstruktionerna därunder vid ”Form description”. Jag namnger min första fråga som ”Namn och klass” genom att klicka på ”Untitled question” och trycker jag till höger om texten får jag välja flera olika alternativ. Jag väljer ”Short answer” för kortare text. Mer om olika frågealternativ kommer nedanför. Sedan, genom att dra den lila slide-knappen ”Required” till höger gör jag frågan obligatorisk att besvara vilket försäkrar mig om att eleverna enbart kan lämna in provet om de har att fylla i namn och klass. Efter att jag skapat min förstasida väljer jag det som påminner om ett likhetstecken som tillåter mig att skapa ett nytt avsnitt vilket syns längst ned till höger i bilden nedanför.
Ett nytt avsnitt är en separat del av Google formuläret och används till fördel för att separera ämnesområden från varandra. Jag kan skriva i en ny rubrik för avsnittet och lägga till olika typer av frågor: flervalsfrågor, matriser, tidslinjer, textrutor med mera. Plustecknet lägger till nya frågor och jag kan alltid välja att ändra mina val hur många gånger jag vill. Samtliga förändringar sparas i realtid men kan även ångras med kortkommandot ctr+z på ditt tangentbord. Till höger om frågealternativen kan jag även infoga bilder, dokument eller youtubeklipp som stöd för frågorna.
Välj den frågetyp som passar syftet med ditt prov; jag rekommenderar att exempelvis testa mer grundläggande kunskaper med flervalsfrågor där eleven får klicka i ett eller flera påståenden som överensstämmer med dina frågor. Svaren kan följas upp med mer fylliga redovisningar av kunskaper genom att lägga till en öppen frågeställning med alternativet ”Short answer” för kortare svar eller ”paragraf” för länge text. Jag testade att be eleverna motivera sina svar för att ge dem utrymme för sina individuella röster.
Till exempel använde jag Google formulär till två slutprov i kursen Religion 1 där eleverna enligt målen både skulle visa på kunskaper samt redogöra för förmågor. Bilden nedanför visar på hur jag formulerade flervalsfrågor.
Eleverna har möjligheten att klicka i färdiga svar men blir informerade att flera svar kan vara rätt. I inledningen av provet informerades det att om flervalsfrågor förekommer och att klicka i samtliga rutor kan ge minuspoäng om eleven fyller i nästintill alla rutor om de är felaktiga svar. En annan fråga jag konstruerade var av den mer öppna karaktären vilket vi ser i bilden nedanför.
Den öppna frågeställningen ber eleverna att jämföra två perspektiv på döden där det vänstra är linjärt medan det högra är cirkulärt. Svarsalternativet är ”paragraf” vilket tillåter eleverna att skriva med större frihet. Till skillnad från de slutna frågeställningarna ska de öppna frågorna visa på elevens förmågor (i detta fall att kunna analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv).
I anslutning till vårt fiktiva exempel med den argumentativa uppsatsen skulle ett Google formulär-prov kunna utformas med två till tre frågor som möter de fyra målen. Förslagsvis kan provet bestå av tre olika frågor där svarstexten ska innehålla en argumentativ karaktär, så som ett kort debattinlägg, en kommentar till en blogg och en del av ett skolarbete. Bilden nedanför visar ett exempel på hur en sådan frågeställning skulle kunna se ut.
Tidigare i inlägget berördes hur Google formulärs svarsdata kan göras delvis självrättande. Jag eftersökte digitala lösningar som kunde programmeras för att stödja lärarens bedömningsarbete och hoppades på att Google formulär kunde vara ett alternativ för detta. Dessvärre finns inte riktigt den teknologin och hittills har arbetet resulterat i en form av kvasi-rättande version tack vare Excels formateringsverktyg ”Villkorlig formatering”.
Välj den frågetyp som passar syftet med ditt prov; jag rekommenderar att exempelvis testa mer grundläggande kunskaper med flervalsfrågor där eleven får klicka i ett eller flera påståenden som överensstämmer med dina frågor. Svaren kan följas upp med mer fylliga redovisningar av kunskaper genom att lägga till en öppen frågeställning med alternativet ”Short answer” för kortare svar eller ”paragraf” för länge text. Jag testade att be eleverna motivera sina svar för att ge dem utrymme för sina individuella röster.
 |
| Frågealternativ |
 |
| Flervalsfrågor Religion 1 |
 |
| Öppen frågeställning Religion 1 |
Den öppna frågeställningen ber eleverna att jämföra två perspektiv på döden där det vänstra är linjärt medan det högra är cirkulärt. Svarsalternativet är ”paragraf” vilket tillåter eleverna att skriva med större frihet. Till skillnad från de slutna frågeställningarna ska de öppna frågorna visa på elevens förmågor (i detta fall att kunna analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv).
I anslutning till vårt fiktiva exempel med den argumentativa uppsatsen skulle ett Google formulär-prov kunna utformas med två till tre frågor som möter de fyra målen. Förslagsvis kan provet bestå av tre olika frågor där svarstexten ska innehålla en argumentativ karaktär, så som ett kort debattinlägg, en kommentar till en blogg och en del av ett skolarbete. Bilden nedanför visar ett exempel på hur en sådan frågeställning skulle kunna se ut.
 |
| Ett exempel på hur ett argumentativt prov kan formuleras. |
Delvis självrättande prov
När eleverna genomfört provet finns deras svarsdata att tillgång i två olika former: Google formulär-sidan visar pajdiagram, stapeldiagram och text samt en nedladdningsbar Excel-fil. Patrik föreslog att göra provet själv, kalla sig själv ”Facit” och i Exceldokumentet välja att med Villkorlig formatering formatera de egna svaren i valfri färg. Formateringen gör att om eleverna uppger samma svar som ”Facit” kommer dessa att lysa upp vilket underlättar bedömningen. Jag markerar en svarskolumn och under villkorlig formatering > Ny formateringsregel väljer jag ”Formatera endast celler som innehåller” varpå jag matar in mitt egna svar. Bilden nedanför visar hur jag valt dessa alternativ, skrivit in svaret ”Vishnu” och gett det en grön färg. Denna typ av rättning är effektiv och snabb, men det uppstår problem när det kommer tillbedömningen av svaren skrivna i text-form.
Tack för att ni tagit er tid att läsa detta inlägg och jag önskar en fortsatt trevlig sommar.
Eder tillgivne,
Feke
Bilden till höger visar hur kolumn E har formaterats för att grönmarkera svaret ”Vishnu” och vi får en enkel översikt av rätta (i grönt) respektive felaktiga svar (i vitt). Större textstycken kan inte skrivas i förväg på ett sådant sätt att de överensstämmer med vad eleverna matar in; alla personer som genomför provet kommer skriva olika svar på de mer öppna frågeställningarna vilket även bör uppmuntras för att ge utrymme för elevernas olika kunskapsnivåer. Det jag gjorde var att jag skrev ett svar på dessa frågor som gav flera möjliga träffpunkter. Det går att färgformatera elevernas svar så att om de har uppgett ett nyckelord som även finns i mitt svar blir deras svar grönt. Trots detta är inte det, enligt mig, ett tillfredsställande sätt att hantera svaren. Ett drömscenario är att kunna färgformatera flera nyckelord som lyser upp i textmassan, men det har hittills inte gått att genomföra (om någon har goda Excel-kunskaper får ni gärna lära mig hur detta går att lösa). Däremot har min flickvän hjälpt mig med Excel så att den skapar matematiska uträkningar av antalet begrepp som förekommer i en textmassa för att skapa en summativ uträkning. Denna typ av formatering möjliggör att se användande av viss terminologi, till exempel ”finns begreppet X med?” och Excel skapar en formel med antal använda begrepp.
Sammanfattningsvis vill jag reflektera kring mina erfarenheter av att använda Google formulär som provform. Eleverna har funnit proven som användbara och smidiga; eleverna var i regel nöjda med hur de kunde besvara och redigera provfrågorna med lätthet. Några elever var mindre nöjda med hur jag använde provet då större, summativa, slutprov blev stressskapande och inte gav en rättvis bedömning för en hel kurs. Denna kritik är viktig att begrunda då jag anser att prov ska möjliggöra för eleverna att visa på sina kunskaper. Jag vill undvika att elever känner onödig mängd stress. Då vissa elever känt sig stressade av de digitala proven och digitala lösningar ska underlätta undervisningen tyder det på att jag måste lära mig att använda elektroniska didaktiska lösningar på ett sätt som stödjer eleverna att nå sina mål. Problematiken finns kvar gällande elever som har svårigheter att genomföra prov i allmänhet och där måste jag som lärare försöka göra en avvägning hur jag ska bedöma eleverna. Jag upplevde digitala prov som positiva eftersom eleverna som helhet gjorde lika bra eller bättre som när de haft analoga prov. Eftersom formateringen av provet bidrog till smidigare rättning möjliggjorde plattformen att jag kunde fokusera på de mer öppna frågorna. Resultatet blev att min bedömning och återkoppling blev av högre kvalitet vilket eleverna även kommenterat kring.
Eder tillgivne,
Feke
- 02:56
- 0 Comments
