Torsdagen den 13e februari besökte Lotta Persson, processledare inom digital skolutveckling från Gleerups Sandvikens kommun och jag fick glädjen att lyssna på hennes föreläsning Digital läsning. Det här inlägget kommer att 1) sammanfatta föreläsningen och 2) hennes tips på lärandestrategier för ökad läsförståelse.
Nyckelord: digitalisering; multimodal; läromedel; lärandestrategier
Sammanfattning av föreläsningen Digital läsning
Lotta Persson höll en informativ, proffsig och inspirerande föreläsning om digitaliseringens roll i skolan, forskning om digital läsning och dess inverkan på måluppfyllelse samt tipsade om strategier för att lära använda digitala läromedel. Hon berättade om dagsläget för skolan och den digitaliseringsvåg som skoldebatten omsvepts av. Persson underströk hur skolan behöver hitta en lärandeplats i samtiden eftersom samhället är redan digitaliserat.
Persson beskrev den nationella strategin för skolans digitalisering med utgångspunkten att lärare och elever ska ha en digital kompetens. Digital kompetens innebär bland annat att behärska digital läsning vilket är en multimodal version av mer traditionell litteracitet där läsaren tolkar kombinationer av text, ljud, film och animationer. Multimodal läsning, till skillnad mot traditionellt läsande, är även icke-linjär eftersom läsupplevelsen på en skärm kan gå mellan sidor av information mer spontant samt innehåller text och bild som fångar läsarens uppmärksamhet.
Till exempel kunde en hemsida få en läsare att först läsa dess titel, sedan titta på bilder eller till och med reklam som blinkar i kanterna för att sedan klicka på en länk som leder till en film om innehållet (eller rent av något helt annat!). Om vi jämför detta med den mer linjära läsningen i mer traditionella textsammanhang leddes läsaren från sida till sida (hen kan givetvis hoppa mellan delar) där innehållet alltid är statiskt sedan tryckdatumet. En hemsida eller ett digitalt läromedel kan uppdateras med nytt innehåll vilket en redan tryckt bok inte kan. Forskning som har utförts inom området har visat på både möjligheter samt utmaningar vilket Persson vävde in i sin beskrivning.
Forskningen om traditionella och multimodala läromedel samt införandet av datorer i undervisning har inte skapat någon större effekt på elevernas måluppfyllelse. Persson visade på studien "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2019) som pekade på "ingen förbättrade studieresultat med en dator per elev." Däremot kontrasterades detta med studier som visade att motivationen ökade hos elever med datorer samt att elever kunde skriva längre och bättre texter med tangentbord. Persson riktade sedan exemplen specifikt mot läsning och förklarade slutsatserna från en rad metastudier av Singer & Alexander (2017) , Kong, Seo & Zhai (2018) och Delgado, Vargas m.fl (2018).
Slutsatserna från metastudierna visade på en viss positiv fördel i läsförståelse vid läsning på papper gentemot skärm och att just sakprosa behandlas något bättre på papper. Sattes läsaren under tidspress har läsning på papper en viss fördel men fanns ingen tidsbegränsning hittade inte forskningen någon mätbar skillnad. Studierna problematiserade sina egna resultat eftersom de flesta studier jämför linjär text på papper och på en skärm; de fann det svårt att inkludera andra multimodala exempel så som hemsidor eftersom forskarna fann utmaningar att dra en definition av text när tryckt skrift, digital skrift så som PDFer och hemsidor skulle jämställas med varandra. Slutsatsen som drogs var att det kanske inte spelade någon roll om att vi läste på skärm eller papper - snarare kanske det handlade om vilka strategier vi hade. Strategierna tycktes vara knutna till den tid vi ägnade åt läsningen för att få en djupare läsförståelse. Sänktes läshastigheten ökade läsförståelsen. Utmaningarna som syntes med digitala läromedel var att eftersom multimodala texter ofta innehåller distraktioner kunde läsaren behöva mer tid för att få en långsammare läsupplevelse och således nå en djupare läsförståelse.
Persson beskrev en rad strategier som vi lärare kan använda oss av för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförståelse. En grundproblematik berörde att många lärare behandlar digitala läromedel som utlånade exemplar av mer traditionell kurslitteratur; det vill säga att man gav eleverna ett exemplar att ta med sig hem utan handledning, utan uppmaningar att göra kommentarer i marginalerna eller att arbeta med läromedlet under lektionstid. Nedanför sammanfattar jag några av de mer centrala strategierna som Persson rekommenderade.
Tips på lärandestrategier för ökad lösförståelse
Persson rekommenderade lärare att behandla multimodala digitala läromedel på det sätt som man behandlat mer traditionella läromedel: läs tillsammans med hela klassen, sammanfatta innehållet och arbeta språkutvecklande. Eleven bör inte lämnas ensam med sitt läromedel speciellt med de distraktioner som kan finnas i multimodala läsupplevelser. Vi lärare ska undervisa våra elever i lässtrategier för en digital värld.
Den första strategin är att läsa tillsammans för att sakta ner läsningen. Persson rekommenderade att läsa högt ur läromedlet tillsammans med hela klassen för att lyckas sänka hastigheten vilket ska gynna läsförståelsen. Läraren kunde gärna visa och läsa läromedlet via en projektor för att hjälpa eleverna att följa med i texten. När eleverna själva läser texten som grupp kommer de närmare innehållet eftersom de hanterar texten gemensamt , något långsammare än om de är själva och eventuella distraktioner kunde undvikas. Persson förordade även att använda digitala texter med så få distraktioner som möjligt som i undervisningen.
Persson sköt in ett tips för de lärare som inte har digitala läromedel och använder exempelvis Wikipedia: ett Chrome-plug in som heter Wikiwand gör texten mer anpassad för digital läsning. Wikiwand omvandlar Wikipedias mer spretiga meningar till en sammanhängande text genom att föra in textbredden och förenkla det övergripande visuella formatet. Ett kondenserat läsformat har visat sig hjälpa till med läsförståelsen för att se helheten samt håller det läsaren till texten.
Den andra strategin var att sammanfatta. När läraren och klassen läste gemensamt blev eleverna mer aktiva men de behöver ges uppgifter som gör att läste med ökad omsorg. Persson yrkade även på att att sammanfatta svåra texter tränade elevernas uthållighet istället för att välja enklare texter som eleverna hade lättare att klara av på egen hand. Här underströk hon lärarens roll att leda eleverna och lära dem god studieteknik.
Den tredje övergripande strategin var att arbeta språkutvecklande. Arbeta med texten genom att använd de funktioner som finns inbyggda för att eleven ska komma närmare texten. Till exempel kan eleverna stryka under direkt i den digitala texten eller använda anteckningsfunktioner och kommentarer som syns i kanterna. Persson beskrev att det arbetssättet har också visats sakta ned läsningen och förbättrar läskunnigheten. Ytterligare ett tips var att läraren kunde använda de digitala understrykningspennorna för att själv sammanfatta eller ställa frågor till eleverna direkt i läromedlet. Lärare kunde be elever att välja ut nyckelord eller stryka under huvudbudskapet i texter för ökad läsförståelse. För de läromedel, till exempel Gleerups som Perssons arbetar med, kunde eleven slå upp begrepp eller ta reda på mer information direkt i läsvyn.
Tack för att ni tog er tid för att läsa detta inlägg om föreläsningen Digital läsning och om de strategier som Lotta Persson gav för ökad läsförståelse i undervisning med digitala läromedel. För kontakt med Lotta, se: Lotta.persson@gleerups.se; 040-209 802.
Kommentera gärna med era reflektioner kring:
- Vad är era erfarenheter av digitala läromedel och digital läsning?
- Hur arbetar ni med läsning och lässtrategier?
- Vilka kompetenser känner ni att ni skulle behöva utveckla inom digital läsning?
Eder tillgivne,
Feke
Källor:
Delgadoa, P., Vargas, C., Ackerman, R., Salmeróna, L., (2018) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, Volume 25, November 2018, Pages 23-38.
Hall, C., Lundin, M., & Sibbmark, K., (2009) "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Kong, Y., Seo, Y., & Zhai, L., (2018) Comparison of reading performance on screen and on paper: A meta-analysis. Computers & Education, Volume 123, August 2018, Pages 138-149.
Singer, L. M., & Alexander, P. A. (2017) Reading across Mediums: Effects of Reading Digital and Print Texts on Comprehension and Calibration. Journal of Experimental Education, v85 n1 p155-172 2017.
Wikiwand, https://www.wikiwand.com/
- 07:12
- 0 Comments
