Didaktiska laboratoriet

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg pratar om AI i skolan. Den här bloggen är för oss som är intresserade av skolfrågor och pedagogisk forskning, där jag delar med mig av mina erfarenheter av dessa från min egen yrkesvardag som lärare och kvalitetssamordnare.

I den här filmen kommer vi att prata om:

• AI - vad är ChatGPT?
• Vad finns för forskning om AI i skolan?
• Mina reflektioner - vilka användningsområden och farhågor ser jag?

Vad är en AI och ChatGPT? Så här säger AIn själv när jag frågade den: "ChatGPT är en stor språkmodell som tränats av OpenAI, baserad på GPT-3.5-arkitekturen. Den är utformad för att förstå och generera mänskligt språk på ett sätt som liknar hur människor tänker och kommunicerar."

Tack för att ni tog del av innehållet! Vad önskar ni att veta mer om rörande AI i skolan? Jag anpassar gärna mina filmer efter era önskemål. Tveka inte att höra av er - jag är alltid intresserad av att höra vad ni tycker.


Eder tillgivne,

Feke

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg bifogar en film där jag redogör för:

- Planeringen inför genomförandet av en föreläsning

- Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från en föreläsning

- Dra lärdomar och planerar framåt

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och även för seniora lärare som vill få se hur jag föreläser. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.






Källor:

Håkansson, J., & Sundberg, D., (2012). Utmärkt undervisning

Biggs, J., & Tang, C., (2011). Teaching Quality Learning at University

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar och bjuder in er till ett digitalt projekt i kollegialt lärande. Jag kommer att redogöra Skolverkets definitioner av undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i publikationen Att ställa frågor och söka svar från 2020 samt beskriva den kommande serien Digitala klassrumsbesök. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.

Nyckelord: kollegialt lärande; forskning; Skolverket; skuggning; auskultering

Inbjudan till kollegialt lärande

Det är ett nytt läsår och med det har jag satt upp nya mål. Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande där vi kritiskt granskar mitt didaktiska hantverk. När du tänker på kollegialt lärande, vad tänker du på då?

Jag tänker på kollegor som hjälps åt. Kollegor som har viljan att bjuda in till besök i det egna klassrummet och är öppna för att förändra sina arbetssätt med målet att förbättra undervisningens kvalitet. Jag tänker även på hur kvalitativ undervisning innebär att den effektivt stödjer elevernas inlärning. En sådan lärare vill jag också vara! Därmed vill jag öppna mitt klassrum och dela med mig.

Vi har säkert upplevt eller haft kollegor som upplevt utmaningar i att hinna med det kollegiala lärandet i skolans komplexa vardag - mellan lektioner, planeringstid och möten. Syftet med att bjuda in er är att skapa en tillgänglig plattform där jag kan synliggöra hur jag försöker planera och genomföra arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och där vi kan lära oss av varandra.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2020) definieras det som:

“Forskning och vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande som öppnar för nya sätt att betrakta, förstå och förklara verkligheten. /---/ Forskningsresultat kan också ge lärare, rektorer och huvudmän verktyg att kunna förändra verksamheten.” (Ibid., 21)

Vad innebär beprövad erfarenhet? I samma publikation definieras det som:

“Skolverket menar att beprövad erfarenhet är professionens egen, gemensamma kunskap. Den växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas.” (Ibid., 26)

Författarna fördjupar sig rörande arbetssättet:

“Arbetet med beprövad erfarenhet innebär att synliggöra den praktiska kunskapen men också att utmana den – att ”störa” och ”stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning.” (30)

Vidare visar forskningsöversikten att “De mest framgångsrika skolorna i världen kännetecknas också av en kollegial praxis där lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.” (Ibid., 68)

Digitala klassrumsbesök

Hur skapar vi ett forum för att synliggöra undervisning och i en kollegial anda diskutera undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Min vision är att:

• Se på inspelade filmer som låter dig skugga mig och därmed att observera, diskutera, förstå och utveckla mitt hantverk som lärare.
• Fokusera på delar av lektioner, exempelvis hur jag börjar lektioner, föreläsningar, eller lärandeaktiviteter.
• Bearbeta materialet systematiskt genom vetenskaplig metod:
• göra observationer av en specifik frågeställning,
• vad säger forskning,
• skapa en hypotes,
• samla data från eleverna genom enkäter och utlåtanden,
• analysera innehållet
• dra en slutsats huruvida hypotesen uppnåddes
• upprepa experimentet

Det är viktigt att projektet ämnar att förbättra undervisningen för att det ska förbättra elevernas lärande. Det vill säga, för att höja undervisningens kvalitet behöver jag som lärare förbättra sättet jag undervisar. Vidare så kommer inte eleverna att filmas eftersom jag vill skydda deras integritet. Eventuella elever som syns i bild kommer att ha sina ansikten censurerade. 

Sammanfattningsvis:

• Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande i form av digitala klassrumsbesök.
• Skapa ett forum där vi kan diskutera undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Lära oss av varandra genom att systematiskt observera, pröva, analysera och förbättra mitt didaktiska hantverk.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Jag ser fram emot att ta del av er återkoppling i projektet!

Källor: 

Skolverket, (2020), Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice. https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2020/att-stalla-fragor-och-soka-svar

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som fördjupar oss rörande forskning och extra anpassningar. Hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund? Detta inlägg och film redogör för:

• Problematisering av mina tidigare genomförda extra anpassningar
• Hur forskning kan stötta mig för att skapa en utbildning på vetenskaplig grund
• Konkreta exempel på hur jag kombinerar extra anpassningar och forskning i min undervisning

Nyckelord: extra anpassningar; forskning; skollag; Skolverket; mallar; etik; religion

Föregående inlägg och filmer sammanfattar Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens skrivningar rörande extra anpassningar på följande vis: 

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Jag vill lägga särskilt rampljus på att jag som lärare har gjort ett förflyttning från ett lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Elevernas behov måste stå i centrum och jag ska inte undervisa det jag tycker är intressant utan det som eleverna har mest nytta av.

Elevernas behov ska ligga till grund till de extra anpassningar som jag genomför i min undervisning. Tidigare har jag anpassat mina instruktioner genom att bland annat förtydliga dessa eller förklara dem på annat sätt genom checklistor, visuella stöd och instruktioner som förklarar lärandes tågordning. Men hur vet jag att dessa är effektiva för eleven?

Istället för att jag utgår från jag tror är bra för eleverna så har jag även förflyttat mig mot frågeställningen “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?” Detta är med anledning av Skollagen, kapitel 1, §5 som dikterar att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Vad innebär då att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? Skolverket (2022) skriver att

“Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. “

I arbetet med att säkerställa en vetenskaplig grund problematiserar Skolverket (ibid.) att läraren bör vara medveten om sin forskningslitteracitet. “Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt,” beskriver Skolverket (2022) och jag som lärare måste därmed utgå från målet med anpassningen och identifiera vilka svårigheter eleven har rörande att nå målet och därmed söka efter den forskning rörande just detta område. 

När jag söker på bland annat Google Scholar så letar jag efter forskning som är

• Evidensbaserat
• Hög impact (exempelvis Hattie)
• Peer-reviewed
• Färskhet (när)

Låt oss ta ett konkret exempel från min undervisning där forskningen legat som grund. I kursen Religionskunskap 1 har elever upplevt det svårt att lära sig förmågan att analysera etiska problem utifrån etiska modeller samt religiösa livsåskådningar. Eleverna upplevde ett behov att kunna konkretisera denna typ av abstrakta uppgift och de hade svårt att veta vart de skulle börja i sitt arbete. För att stötta dem i detta arbete har jag kombinerat strukturen på anpassningar som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förordar med samtida forskning i ämnet Religionskunskap. 

I Hans Tekes avhandling Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study från 2019 beskrivs en trestegsmodell som har evidens för att den ger längre inlärning hos de elever han undersökte. Trestegsmodellen är: 

• Urskilja det etiska problemet
• Ge tre lösningar och motivera vilken du skulle ha valt
• Relatera din lösning till klassisk utilitarism och kantiansk pliktetik

Denna trestegsmodell lärde jag eleverna och när de övar själv inför bedömningstillfället har jag skapat mallar som stöttar elever som behövde anpassningar för att lära sig analysera etiska problem.

I min mall försöker jag att kombinera den struktur, tydlighet och tågordning som Skolverket förordar i form av en visuell checklista. Frågorna som eleverna besvarar tar stöd i Tekes forskning som jag som lärare kan därmed se är relevant utifrån elevernas kontext och färskhet. Mallen delas med eleverna i digitalt och analog form där de leds genom uppgiften och alla får möjligheten att öva eftersom mallen gått från att stödja några elever till att bli en del av ordinarie undervisning.  

Sammanfattningsvis:

• Istället för att jag tänker “det här tror jag är bra för eleverna” förordar jag att fråga “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?”
• Forskning ska vara en utgångspunkt i planering, genomförande och utvärderingar
• Kombinera syftet med extra anpassningar och forskning i ordinarie undervisning

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Teke, H., (2019). Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study https://portal.research.lu.se/portal/files/68889704/Avhandlingen_digital.pdf

Skollag (2010), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning

Skolverket, (2022), Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram