Föreläsningen Digital läsning, eller, strategier för att undervisa med digitala läromedel

digitalisering
Torsdagen den 13e februari besökte Lotta Persson, processledare inom digital skolutveckling från Gleerups Sandvikens kommun och jag fick glädjen att lyssna på hennes föreläsning Digital läsning. Det här inlägget kommer att 1) sammanfatta föreläsningen och 2) hennes tips på lärandestrategier för ökad läsförståelse. 

Nyckelord: digitalisering; multimodal; läromedel; lärandestrategier

Sammanfattning av föreläsningen Digital läsning


Lotta Persson höll en informativ, proffsig och inspirerande föreläsning om digitaliseringens roll i skolan, forskning om digital läsning och dess inverkan på måluppfyllelse samt tipsade om strategier för att lära använda digitala läromedel. Hon berättade om dagsläget för skolan och den digitaliseringsvåg som skoldebatten omsvepts av. Persson underströk hur skolan behöver hitta en lärandeplats i samtiden eftersom samhället är redan digitaliserat. 

Persson beskrev den nationella strategin för skolans digitalisering med utgångspunkten att lärare och elever ska ha en digital kompetens.​ Digital kompetens innebär bland annat att behärska digital läsning vilket är en multimodal version av mer traditionell litteracitet där läsaren tolkar kombinationer av text, ljud, film och animationer. Multimodal läsning, till skillnad mot traditionellt läsande, är även icke-linjär eftersom läsupplevelsen på en skärm kan gå mellan sidor av information mer spontant samt innehåller text och bild som fångar läsarens uppmärksamhet. 

Till exempel kunde en hemsida få en läsare att först läsa dess titel, sedan titta på bilder eller till och med reklam som blinkar i kanterna för att sedan klicka på en länk som leder till en film om innehållet (eller rent av något helt annat!). Om vi jämför detta med den mer linjära läsningen i mer traditionella textsammanhang leddes läsaren från sida till sida (hen kan givetvis hoppa mellan delar) där innehållet alltid är statiskt sedan tryckdatumet. En hemsida eller ett digitalt läromedel kan uppdateras med nytt innehåll vilket en redan tryckt bok inte kan. Forskning som har utförts inom området har visat på både möjligheter samt utmaningar vilket Persson vävde in i sin beskrivning.

Forskningen om traditionella och multimodala läromedel samt införandet av datorer i undervisning har inte skapat någon större effekt på elevernas måluppfyllelse. Persson visade på studien "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2019) som pekade på "ingen förbättrade studieresultat med en dator per elev." Däremot kontrasterades detta med studier som visade att motivationen ökade hos elever med datorer samt att elever kunde skriva längre och bättre texter med tangentbord. Persson riktade sedan exemplen specifikt mot läsning och förklarade slutsatserna från en rad metastudier av Singer & Alexander (2017) , Kong, Seo & Zhai (2018) och Delgado, Vargas m.fl (2018). 

Slutsatserna från metastudierna visade på en viss positiv fördel i läsförståelse vid läsning på papper gentemot skärm och att just sakprosa behandlas något bättre på papper. Sattes läsaren under tidspress har läsning på papper en viss fördel men fanns ingen tidsbegränsning hittade inte forskningen någon mätbar skillnad. Studierna problematiserade sina egna resultat eftersom de flesta studier jämför linjär text på papper och på en skärm; de fann det svårt att inkludera andra multimodala exempel så som hemsidor eftersom forskarna fann utmaningar att dra en definition av text när tryckt skrift, digital skrift så som PDFer och hemsidor skulle jämställas med varandra. Slutsatsen som drogs var att det kanske inte spelade någon roll om att vi läste på skärm eller papper - snarare kanske det handlade om vilka strategier vi hade. Strategierna tycktes vara knutna till den tid vi ägnade åt läsningen för att få en djupare läsförståelse. Sänktes läshastigheten ökade läsförståelsen. Utmaningarna som syntes med digitala läromedel var att eftersom multimodala texter ofta innehåller distraktioner kunde läsaren behöva mer tid för att få en långsammare läsupplevelse och således nå en djupare läsförståelse. 

Persson beskrev en rad strategier som vi lärare kan använda oss av för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförståelse. En grundproblematik berörde att många lärare behandlar digitala läromedel som utlånade exemplar av mer traditionell kurslitteratur; det vill säga att man gav eleverna ett exemplar att ta med sig hem utan handledning, utan uppmaningar att göra kommentarer i marginalerna eller att arbeta med läromedlet under lektionstid. Nedanför sammanfattar jag några av de mer centrala strategierna som Persson rekommenderade.

Tips på lärandestrategier för ökad lösförståelse


Persson rekommenderade lärare att behandla multimodala digitala läromedel på det sätt som man behandlat mer traditionella läromedel: läs tillsammans med hela klassen, sammanfatta innehållet och arbeta språkutvecklande. Eleven bör inte lämnas ensam med sitt läromedel speciellt med de distraktioner som kan finnas i multimodala läsupplevelser. Vi lärare ska undervisa våra elever i lässtrategier för en digital värld.  

Den första strategin är att läsa tillsammans för att sakta ner läsningen. Persson rekommenderade att läsa högt ur läromedlet tillsammans med hela klassen för att lyckas sänka hastigheten vilket ska gynna läsförståelsen. Läraren kunde gärna visa och läsa läromedlet via en projektor för att hjälpa eleverna att följa med i texten.  När eleverna själva läser texten som grupp kommer de närmare innehållet eftersom de hanterar texten gemensamt , något långsammare än om de är själva och eventuella distraktioner kunde undvikas. Persson förordade även att använda digitala texter med så få distraktioner som möjligt som i undervisningen. 

Persson sköt in ett tips för de lärare som inte har digitala läromedel och använder exempelvis Wikipedia: ett Chrome-plug in som heter Wikiwand gör texten mer anpassad för digital läsning. Wikiwand omvandlar Wikipedias mer spretiga meningar till en sammanhängande text genom att föra in textbredden och förenkla det övergripande visuella formatet. Ett kondenserat läsformat har visat sig hjälpa till med läsförståelsen för att se helheten samt håller det läsaren till texten. 

Den andra strategin var att sammanfatta. När läraren och klassen läste gemensamt blev eleverna mer aktiva men de behöver ges uppgifter som gör att läste med ökad omsorg. ​Persson yrkade även på att att sammanfatta svåra texter tränade elevernas uthållighet istället för att välja enklare texter som eleverna hade lättare att klara av på egen hand. Här underströk hon lärarens roll att leda eleverna och lära dem god studieteknik.  

Den tredje övergripande strategin var att arbeta språkutvecklande. Arbeta med texten genom att använd de funktioner som finns inbyggda för att eleven ska komma närmare texten. Till exempel kan eleverna stryka under direkt i den digitala texten eller använda anteckningsfunktioner och kommentarer som syns i kanterna. Persson beskrev att det arbetssättet har också visats sakta ned läsningen och förbättrar läskunnigheten. Ytterligare ett tips var att läraren kunde använda de digitala understrykningspennorna för att själv sammanfatta eller ställa frågor till eleverna direkt i läromedlet. Lärare kunde be elever att välja ut nyckelord eller stryka under huvudbudskapet i texter för ökad läsförståelse. För de läromedel, till exempel Gleerups som Perssons arbetar med, kunde eleven slå upp begrepp eller ta reda på mer information direkt i läsvyn. 


                             ​

​Tack för att ni tog er tid för att läsa detta inlägg om föreläsningen Digital läsning och om de strategier som Lotta Persson gav för ökad läsförståelse i undervisning med digitala läromedel. För kontakt med Lotta, se: Lotta.persson@gleerups.se; 040-209 802.


Kommentera gärna med era reflektioner kring: 
  • Vad är era erfarenheter av digitala läromedel och digital läsning?
  • Hur arbetar ni med läsning och lässtrategier?
  • Vilka kompetenser känner ni att ni skulle behöva utveckla inom digital läsning?


Eder tillgivne, 
Feke

Källor: 

Delgadoa, P., Vargas, C., Ackerman, R., Salmeróna, L., (2018) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, Volume 25, November 2018, Pages 23-38.

Hall, C., Lundin, M., & Sibbmark, K., (2009) "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

Kong, Y., Seo, Y., & Zhai, L., (2018) Comparison of reading performance on screen and on paper: A meta-analysis. Computers & Education, Volume 123, August 2018, Pages 138-149.

Singer, L. M., & Alexander, P. A. (2017) Reading across Mediums: Effects of Reading Digital and Print Texts on Comprehension and Calibration. Journal of Experimental Education, v85 n1 p155-172 2017.

En diskussion om digitala läromedel, eller, elevernas utvärdering av NE och EF Class

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om digitala läromedel. Under läsåret 2016-2017 har jag testat två olika tjänster - Nationalencyklopedin (hädanefter NE) och EF Class - som jag har utvärderat tillsammans med mina elever. Detta inlägg kommer att behandla 1) en forskningsbaserad översikt av digitala läromedel och lärresurser, 2) en utvärdering av NE 3) och en utvärdering av EF Class.

En forskningsbaserad översikt av digitala läromedel och lärresurser


Digitala läromedel och lärresurser är "allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande" (Skolverket, 2016). Därmed kommer både läromedel och andra typer av digitala resurser att behandlas tillsammans i detta inlägg.

Digitalisering av skolan ökar i successivt popularitet (se bild nedan) och vid SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation) - en enorm mässa om teknologi och utbildning - i Kista syntes det i stor utsträckning. Mässan dominerades av program för formativa arbetssätt, programmering och digitala läromedel - ofta sammanslagna i en kombination.

Google trends "digitala läromedel" mellan 2010-2017. Toppar och dalar representerar sökhistorik under perioder.


Digitala läromedel och andra typer av digitala resurser granskas av flera aktörer, så som Skolverket, Cambridge och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Bland digitaliseringens möjligheter lyfter bland annat Svenska läromedel (2017-06-04) att de "ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas och ökar likvärdighet." Utbildningsråd Katarina Lycken Rüter understryker att "det kan handla om möjligheter till interaktivitet eller kommunikation" och Skolverket (2015) lyfter Specialpedagogiska skolmyndighetens checklista för att värdera digitala lärresurser (hämtad 2017-06-04). Listan lyfter bland annat:


  • "Användarperspektivet  - hur ser gränssnittet ut mellan användare och resursen?
  • Pedagogisk kvalitet - särskilda möjligheter och begränsningar för eller i materialet
  • Didaktiskt perspektiv - lärande- och bedömningspotential" (2015).

Utbildningsutskottet tog 2015 fram en översikt av studier gällande digitalisering och deras inverkan på utbildning.  Det understryks att det finns positiva samt negativa effekter av digitalisering och en pedagogisk planering är en förutsättning för att lyckas. Exempel på positiva effekter är ökad motivation, engagemang, intresse, struktur och disciplin. Speciellt feedback har en central roll i Utbildningsutskottets undersökning där de understrykes dess positiva effekt på elevers inlärning och därmed att feedbackfunktioner behövs i digitala läromedel.

Berörande utmaningar belyser Utbildningsutskottets studie att att elever lockas av att använda datorer till annat än undervisning samt att lärare upplever en ökad arbetsbelastning när de börjar använda digitala verktyg. Vidare beskriver Lärarnas Riksförbund (2016) lärares behov av fortbildning och påpekar att huvudmän måste stötta lärare genom att köpa in digitala resurser då många lärare dagsläget skapar sitt eget digitala material vilket tar ca 6.6 timmar i månaden av lärares arbetstid. Tidigare ordförande Bo Jansson uttalar sig förstående till en PISA-studie som pekar på att elever som överkonsumerar material från internet har lägre skolresultat:

"Datorer och IT ska användas mer genomtänkt och medvetet än idag. Att de 15-åringar som surfar mer än fyra timmar om dagen presterar sämre i matematik och läsförståelse, är en tydlig signal om att den nya tekniken inte används för att utveckla lärandet, säger han. (2015)"

I Skolvärlden (2015) intervjuas Björn Sködén, forskare inom kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Han beskriver att flera av de tillgängliga tjänsterna var undermåliga, exempelvis då de saknade funktioner för feedback. Sködén ser även hur många digitala läromedel oftast bara blir "bok på burk". Skolverket (2015) står i enlighet med Sködén och kommenterar att digitala lösning inte ska spegla traditionella läromedel eller verktyg som exempelvis skolböcker eller skrivmaskinen eftersom det inte skapar förändring från tidigare arbetssätt. Skolverket pekar på att digitaliseringen har potential att aktivera elevernas utforskande genom att använda datorer för individanpassning eller att “ta in världen i klassrummet “.

Utifrån denna översikt ska vi granska mina och elevernas utvärderingar av de läromedel och lärresurser som jag använt under läsåret 2016-2017. 

En utvärdering av NE

I kursen Religion 1 har mina elever använt sig av Nationalencyklipedins läromedel. Läromedlet är multimodalt och således innehåller både text, film, ljud och bild för att beskriva kursinnehållet. Det finns en inbyggd talsyntes, övningar så som quiz och instuderingsfrågor och uppgifter för djupare studier. Begrepp kan slås upp genom att dubbelklicka på texten som tar läsaren direkt till NEs uppslagsverk. Kapitel och avsnitt kan anpassas genom att läraren kan bestämma vad som syns och i vilken ordning, däremot finns inte olika textnivåer i form av svårighetsgrad. 

Representanter från NE besökte min skola och efter att vi pratat fick jag möjligheten att vara ambassadör för NE vid SETT. Där fick jag både tillfälle att visa andra lärare hur jag arbetar med NE samt prata med andra lärare om deras erfarenheter. Vidare fick jag ta del av både läromedelsförfattarna samt utvecklarnas tankar gällande NEs utformning samt diskutera hur läromedlet kommer att utvecklas. Många besökare frågade efter dokumentationsmöjligheter av övningar eller att elever kan spara arbeten i NEs gränssnitt. Den funktionen kommer inte att tillkomma i dagsläget eftersom NE är tänkt att enbart vara ett läromedel och inte en läroplattform.



Min erfarenhet av NE är i överlag positiv och denna redogörelse är inte färgad av min roll som lärarambassadör. En av de främsta styrkorna med NEs läromedel är dess legitimitet; materialet är källkritiskt välanpassat med tydliga hänvisningar till källor (se bild till vänster). Jag som lärare kan vara säker på att innehållet är granskat samt att filmer, text och bild är av högsta kvalitet. Upplever jag att mina egna uppgifter inte är pedagogiskt starka så har läromedlet färdiga uppgifter som jag kan kan dela med elever genom länkar. Dessutom kan jag som lärare vara säker på att alla elever tar del av innehållet;  eleverna når NE på dator, surfplatta eller telefon eftersom gränssnittet är responsivt och anpassas efter enheten. 

Elevernas erfarenheter visar på blandande åsikter; vissa negativa i och andra positiva. Kritiken lyfter framförallt att eleverna fann läromedlet svårt att navigera och andra tyckte att det skulle varit lättare med ett traditionellt läromedel i form av böcker. Det här fann jag överraskande eftersom flera elever uttalade sig positivt till att läsa ett digitalt innehåll under lektionstid. Jag teoretiserar att det beror på en rad faktorer: eleverna är inte vara att använda digitala läromedel, de vet inte om hur man ska hitta rätt i ett digitalt gränssnitt (trots att jag delade kapitel via länkar). Vidare behöver mina instruktioner bli bättre; genom att jag jag själv blir bättre på att använda digitala läromedel och således stödja elevernas studieteknik så kommer troligtvis deras sätt att använda läromedlet bli smidigare. Utöver detta sa eleverna i början av kursen att de "inte haft läxor på år" -  kan det vara så att när jag gav de läxa att läsa kapitel så var det ett misstag eftersom jag inte lärt dem tillräckligt om NE och studieteknik?

Andra elever ansåg att det var smidigt att alltid kunna ha läromedlet med sig. Till exempel har jag undervisat elever som läser idrottsgymnasium där de utöver sin skolgång även idrottar på hög nivå. En elev beskrev att hen hade svårt att hinna med att läsa till min kurs då hen måste träna efter skoltid. I det fallet så visade jag eleven den inbyggda talsyntesen i NE som gjorde att eleven kunde lyssna på texterna genom samtidigt som hen tränade. Hen och andra elever uttalade som positivt kring detta och förklarade att det inte hade gått med ett traditionellt läromedel. Det är värt att problematisera huruvida att lyssna på läromedlet är positivt för elevens kunskapsutveckling i relation till att ha mer aktivt studerat i jämförelse med denna träning- och-studie-kombination. Den här eleven beskrev att hen fann det lättare att ta till sig innehållet av kursen och uppnådde en E-nivå vilket kan ses som att metoden var framgångsrik. 

Mina slutgiltiga tankar gällande NE är att det har bidragit med ökad struktur genom länkar som delar innehåll, stöd i form av talsyntes och stärkt likvärdighet eftersom elever alltid kan nå innehållet. Alla elever gavs förutsättning att ta del av kursinnehållet och kursen inbegrep allt som läromedlet innehöll vilket inte lämnade något innehåll orört. Det finns utvecklingspotential gällande det didaktiska eftersom det inte finns bedömningsfunktioner (vilket bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfter) och pedagogiskt behöver jag som lärare bli bättre på att lära eleverna hur de ska använda läromedlet eftersom det ställer nya krav på arbetssätt för att eleverna ska lyckas använda det.

En utvärdering av EF Class


EF Class är en variant av ett läromedel samt en lärresurs från Education first där det finns både material samt dokumentation av elevernas aktiviteter i gränssnittet. Jag har använt EF Class kurserna Engelska 5, 6 och 7 men det är i framförallt Engelska 5 som jag använt det över hela året.  I EF Class kan lärare antingen använda färdiga lektioner från en lektionsbank eller skapa egna lektioner. Jag kom i kontakt med EF Class när en representant för läroplattformen hade planerat att komma till Gävleområdet. Dessvärre uteblev mötet men jag tog tillfälle i akt att utforska läromedlet på egen hand. EF Class responsiva innehåll och rika variation på övningar ger mig som lärare en möjlighet till elevanpassning samt att möta specifika programs examensmål.

I EF Class skapar lärare grupper för sina klasser och sedan kan läraren söka efter antingen specifika lektioner eller hela kurser som sedan delas med eleverna. Dessa lektioner undervisas genom att använda en start-och-stopp-funktion likt en mediespelare där läraren bara kan "spela" (vilket betyder att visa lektionen för eleverna) en lektion åt gången. Det innebär att lärare aktivt styr vilket innehåll som eleverna ser på sin skärm när de är inloggade i EF Class. Funktionen gör att läraren kan forma i vilken takt eleverna tar sig igenom innehållet. Lärare kan även låta elever ta sig igenom innehållet i sin egen takt om så önskas. Under lektionstid dokumenteras varje elevs prestation automatiskt i EF Class och läraren får en översikt i form av både procent och färg. 

Representanter från EF Class vid SETT 2017

Min erfarenhet av EF Class är överhängande positiv. Det finns en uppsjö av material som är lätta att modifiera efter lärarens önskemål och variationen gällande övningar är bred. Det finns allt från dra-och-släpp-övningar, översättningar, skriv- och diskussionsfrågor, film, bild och mycket mer. Övningarna har även förslag på tidsåtgång, syfte och utförande. Jag fann det användbart att kunna styra hur klassen arbetar sig igenom materialet eftersom jag kan följa upp varje aktivitet och det är smidigt att distribuera aktiviteterna genom ett knapptryck. En av EF Class stora fördelar är den översikt som läraren får av elevernas prestationer när de använder EF. Läraren får en snabb överblick av elevernas resultat vilket brukar kallas för "learning analytics". Det innebär att läraren får information om elevernas prestationer och kan således både stötta eleven gällande speciella färdigheter och förmågor som de behöver öva på vilket skapar effektiv framåtsyftande återkoppling. Min översikt av elevernas kunskaper var både användbar samt skapade intresse hos eleverna som gärna ville se klassens kunskaper.





Elevernas erfarenheter av EF Class är överhängande positiva i ena klassen och till större del negativa i den andra. Den kritik som lyfts berör framförallt att eleverna fann EF Class tråkigt och svårtillgängligt. EF Class kräver Google Chrome vilket inte alla elever hade som webbläsare varpå vissa elever var negativt inställda till att använda EF Class av den anledningen. Vidare uttryckte några elever brister i responsivitet då EF Class fungerar bäst i helskärmsläge och ibland glömde de att aktivera funktionen. Lektionstid kunde därmed gå åt att påminna och visa elever hur de slår på helskärmsläge och således började vissa elever att arbeta trots att de inte såg alla funktioner i gränssnittet.

Sammanfattningsvis upplever jag att EF Class bidrar till flera förbättringar i min undervisning, framförallt gällande den rika variationen av aktiviteter i form av ljud, text, bild, film och utförande. Den smidiga applikationen visar hur undervisning kan ske en digital miljö vilket ger en indikation på hur framtida undervisnings kan se ut. Översikten av elevers prestationer skapar förutsättningar för målinriktat lärande eftersom både procent och färg ger flera indikatorer; jag som lärare kan se analysera individuella resultat genom procentsystemet samt snabbt få en överblick över hur gruppen i helhet har presterat tack vare färgernas omedelbara återkoppling. Trots dessa behöver lärresursen bli mer tydligt eftersom det saknas tydlighet gällande urkunder och gränssnittet kan behöva förenklas något för att eleverna lättare ska nå materialet. Likt ovan kommer detta bli lättare när min egen expertis ökar och aktiva studietekniska insatser leder eleverna in i det digitala arbetet i undervisningen. 





Det finns flera funktioner av både NE och EF Class som jag inte beskriver här eftersom jag inte använt allt som finns i respektive verktyg. Därmed finns det aspekter av min beskrivning som kan nyanseras av andras erfarenheter. Jag vill tacka för att ni tog del av mina och elevernas erfarenheter. Vad tycker ni om digitala läromedel och hur använder ni dem? Dela gärna med er av era erfarenheter!

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/