Utvärderingar och reflektioner från höstterminen 2022

förbättring

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är det sista för 2022 och bjuder in till att ta del av 1) elevernas utvärderingar av min undervisning och 2) mina reflektioner rörande hur jag ska förbättra mitt pedagogiska hantverk.

Nyckelord: utvärdering, reflektion, förbättringar, kvalitetsarbete

Elevernas utvärderingar av min undervisning

De senaste veckorna har mina elever utvärderat min undervisning enligt min förbättringscykel (för mer läsning om mina utvärderingar, se https://www.feke.online/startsida/handboken/utvärdering-av-feke). Det är viktigt för mig att mina elever vet att jag lyssnar på dem och visar att jag gör förbättring utifrån deras behov och önskemål.




Medelvärdet i elevernas utvärdering ökade under hösten från 3.2 till 3.8 och gick nu ner till 3.6. Jag tolkar detta fortfarande som ett positiv utvärdering och strävar efter att min undervisning kontinuerligt ska skattas mellan 3.0 och 4.0.

Eleverna skattar och kommenterar både styrkor samt utvecklingsområden. Vi fyller på siffror med skrivna kommentarer och att prata om nya, förbättrade arbetssätt.

Ständiga förbättringar är en grundpelare i mitt systematiska kvalitetsarbete. Eleverna berättar för mig att de känner ökad delaktighet och motivation när de får påverka och förbättra undervisningen. Arbetssättet grundar sig i en ömsesidig respekt där jag bjuder in mina elever till att höja kvaliteten, bygga en djupare relation och förståelse samt hjälpa mig att bli en bättre lärare.

Sammanfattningvis visar elevernas utvärderingar att det finns styrkor i mitt arbetssätt, bemötande, lärandeaktiviteter och förväntningar. Jag kunde även vaska fram flera utvecklingsområden gällande hur jag planerar och genomför lektioner, uppgifter, prov och bedömningar.

Mina reflektioner

Inför just terminsskiften tycker jag att det blir ett ypperligt tillfälle för reflektion. På samma vis som jag ger eleverna en halvtidsbedömning rörande deras utveckling i kursen får även mina elever ge mig utvecklingsområden. Vår dialog ska gå ut på att undervisningen bättre möter deras behov.

Utifrån mina elevers feedback och elevinflytande har jag följande tre utvecklingsområden per kurs:

Engelska 7, klass NA20
- Lektionerna ska ha svårare och lättare uppgifter som de kan välja mellan.
- Utöver de elevexempel som vi har idag önskar de fler att dra lärdomar från och att dessa även ska innehålla mina kommentarer rörande exemplets styrkor och utvecklingsområden.
- Exit tickets behöver förbättras och bli mer meningsfulla, till exempel genom att besvara dem som grupp.

Reflektion:

Engelska 7, individuella valet
- Eleverna önskar en ökning från två bedömningstillfällen under en femveckorsperiod (exakt mängd bollar jag med eleverna när vi reviderar planeringen).
- En markör eller text som visar på vad som är övning och vad som är underlag för bedömning.
- Önskemål om att elevernas läxor och övningar inkluderas i deras bedömning huruvida de uppnår kursmålen.

Eleverna uppger att de upplever prov (så som gamla hörförståelseprov) som svårare än de övningar vi har under lektionstid. Utökad provtid och fler elevexempel, dock, är kvantitativa frågor som jag upplever lätta att tillmötesgå.

För att tillmötesgå önskemål om svårare övningar och fler bedömningstillfällen ska jag försöka införa olika svårighetsgrader på övningar där eleverna kan välja 'den lättare ' och 'den mer utmanande ' vägen fram när vi övar. Jag ska även skapa flera läxförhör och att dessa ska vara digitala för att eleverna ska få omedelbar feedback rörande exempelvis stavning och grammatik. Detta kommer förhoppningsvis att ge eleverna möjligheten att differentiera deras lärande och även synliggöra förväntningar på ett tydligare vis.

Jag var kluven rörande exit tickets; forskning (se https://youtu.be/-uzW8PAYxTI eller https://youtu.be/luzLcZ0oj04) visar att de hjälper eleverna att utvecklas men de själva har inte den upplevelsen. Det är tydligt att jag inte skapat dem med tillräcklig träffsäkerhet för att de ska hjälpa i elevernas lärande. Denna punkt är ett exemplariskt exempel rörande hur jag behöver lyfta blicken, överskåda mina utmaningar och gå tillbaka till framgångsrika evidensbaserade arbetssätt som tangerar det eleverna önskar.

Istället för att ta bort Exit tickets eller låta eleverna jobba fritt (något flera önskat) tänker jag göra en modifikation: jag ska göra dem utifrån 'think-pair-share'-metoden och även göra en genomlysning av mina frågeställningar för att se hur jag kan göra dem ännu mer stöttande utifrån lektionernas lärandemål. Helst ska de få en mer utmanande form (något eleverna önskade) för att eleverna verkligen ska få visa på, på ett praktiskt vis, vad de lärt sig under lektionen. Här tänker jag att jag ska låta detta kvitto på lärande också synas mer i hur jag väger in lektioner i den övergripande bedömningen.

Jag kommer att arbeta med dessa punkter (och många fler) genom att läsa om evidensbaserade arbetssätt som bäst uppfyller varje punk. En vetenskaplig grund ska prägla det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Mer information om hur dessa tar form praktiskt kommer i nästa år.


Dela gärna med er; jag är väldigt intresserad av att höra era tankar om:
- Hur gör ni för att fånga upp elevernas önskemål och utvärdera er undervisning?
- Vilka utvecklingsområden har ni inför kommande termin?
- Vad är era reaktioner på elevernas feedback?

God fortsättning och Gott Nytt År!

Eder tillgivne, 
Feke

Utvärderingar och framåtsyftande tankar del 1, eller, vart var jag föregående år vid den här tiden?

dugga
Välkomna till första inlägget av två som ämnar att återkoppla till de mål som jag satte upp inför läsåret 2016-2017. För ett år sedan granskade jag 2015 års mål som berörde förbättrad anpassning, undervisning och samarbete med biblioteket. Jag reflekterade att “Med hänsyn till föregående termins enkätdata kan vi se att anpassningen av undervisningen och samarbetet med biblioteket har blivit bättre och mer meningsfullt för eleverna. Det glädjer mig att det här skett en positiv utveckling.” Förra sommaren upplevde jag att jag lyckades nå mina tidigare mål.
Detta inlägg kommer att behandla två av de tre mål som jag sedan tog fram förra sommaren, vilka tog form ur mina och elevers utvärderingar. Tredje målet behandlas i nästa inlägg. Texten kommer att redogöra för 1) förbättrat ledarskap och disciplin, samt 2) tydligare instruktioner.

Förbättrat ledarskap och disciplin - införandet av domarkort (gula och röda kort)

En önskan om att jag bör ha en mer auktoritär och sträng ledarskapsstil är genomgående för min lärarkarriär. Det framkommer genomgående i mina kursutvärderingar. Under mina sex yrkesverksamma år återkommer det hur en del elever vill se fler skarpa tillsägelser och till och med önskat lägre betyg för elever som inte följer skolans ordningsregler (vilket såklart inte är tillåtet). Min ledarskapsstil vilar på en demokratisk grund där ömsesidig respekt och dialog får företräde över att jag agerar diktator (jag vill inte heller bli en “låt-gå”-ledare som blir överkörd). Det finns riktlinjer där Skolverket förordar demokratiskt ledarskap (2016).
Jag använder kursutvärderingar (både av personligt intresse och som arbetsuppgift) vill kort problematisera resultat från enkätundersökningar. Våra elever är centrala i den återkoppling som lärare får och den främsta kanalen för att veta om undervisning är acceptabel eller inte. Det finns de elever som besvarar frågor i affekt vilket påverkar omdömet subjektivt. Sedan finns de som inte bryr sig om undersökningen eller om dess resultat. På så sätt kan en elev som inte gillar en lärare eller de som är ”enkättrötta” ge missvisande data. Däremot kan vi vara säkra på att elever har en gedigen erfarenhet av att gå i skolan och av många typer av lärare. För att bättre förstå hur ledarskap i skolan tar form tror jag på att jämföra ledarskapsforskning med mina elevers uppfattningar.
För att ta till mig av önskemål gällande auktoritärt ledarskap har jag under detta läsår testat att införa ett symbolsystem hämtat ur sportens värld: domarkort. Vid mindre regelbrott (enligt min skolas ordningsregler, som att exempelvis störa någon) får eleven ett gult kort och vid upprepat beteende eller kränkning ett rött kort och får då lämna klassrummet. I demokratisk anda diskuterade jag med vardera klass om vad som var acceptabelt eller ej acceptabelt beteende, exempelvis hur vi ska hantera sen ankomst, missade inlämningar och dåligt språkbruk. I undervisningen försökte jag följa upp varje problematisk situation med ett samtal med den elev som fick ett kort. Under bland annat mentorstid diskuterades elevernas erfarenheter för att kontinuerligt förbättra ledarskapet. Synliggörande samtal skedde ungefär var femte vecka via frågeprogrammet Mentimeter.
Min upplevelse var att korten mottogs mindre seriöst i början av läsåret medan de successivt blev effektivare med tiden. Elever kunde skämta med varandra om att “slutar du inte nu så får du gult kort!” vilket senare övergick till att eleverna tog systemet på allvar och kunde acceptera att de fick tillsägelser enligt de regler som klassen skapat. Det fanns även situationer där eleverna “gav” varandra gult eller rött kort för att markera att de inte tyckte om ett beteende. I dessa fall tycker jag att det är lärarens roll att utreda varje konflikt som elever kan ha och att därefter upprätthålla ordningen så inte regelsystem missbrukas.


Utifrån årets utvärderingar var det enbart en kommentar om ordningsregler och disciplin; en elev önskade att jag skulle “sparka ut jobbiga elever”. Denna enskilda kommentar tolkar jag som en förbättring jämfört med föregående år där antalet kommentarer var högre. Det bör tilläggas att det inte finns en särskild utvärderingsfråga om just disciplin. Jag använder samma mall varje år varpå jag inte vill ändra frågorna och påverka utvärderingens validitet.


Tydligare instruktioner - revidering av kurs och förbättring av duggan
Jag har tidigare skrivit om forskning gällande kunskapskrav, instruktioner, material och provskapande under begreppet “constructive alignment”. Sammanfattningsvis kan man säga att läraren rekommenderas konstruera en röd tråd mellan kursens kunskapskrav och deras bedömning. Instruktionerna ska tydliggöra hur elevernas kunskaper mäts vid provtillfällen och vilket material som eleverna ska arbeta med. För att förenkla hur elevens kunskaper tar form förstärker läraren sina instruktioner med aktiva verb som sammankopplar alla delar. Ni kan läsa ett mer detaljerat inlägg här. Min kommande reflektion utgår från att läsaren har den teoretiska grunden som tas upp ovan.
Under läsåret har jag infört digitala läromedel i alla mina kurser. Enligt min erfarenhet och från elevernas enkätdata har detta både förbättrat och försämrat tydligheten. Till dess fördel har digitala läromedel samlat all information på en plats som möjliggjort för eleverna att alltid nå sitt innehåll via olika modaliteter, vilket både har uppskattats och stöttat elever att nå kunskapskraven. Sambandet mellan kunskapskraven, materialet och bedömning har enligt min upplevelse blivit mer stringent. Berörande nackdelar fanns det elever som fann digitaliseringsprocessen som frustrerande eftersom de fick lära sig nya gränssnitt och blev därmed förvirrade inför att behöva “hitta rätt” bland hemsidor och appar. Jag tror att arbetet kommer att förbättras med tiden då jag successivt blir bättre på att förklara de diverse digitala läromedel och andra resurser som används. Studieteknik inom det digitala kommer att bli ett nytt mål inför kommande läsår.
För lite mindre än ett år sedan skrev jag om duggor (2016; 2017) där jag reflekterade om hur duggor - mindre prov som gav bonuspoäng inför en tenta - kunde stödja eleven att kontrollera sin utveckling i relation till kunskapskraven inför betygsättning samt synliggöra hur daglig ansträngning belönas. Alla klasser som har testat systemet (tre av mina totalt åtta) har ställt sig mer positiva till duggor än till traditionella provformer. Den sista klassen jag undervisade fick även inför sitt slutprov (ett större prov där samtliga förmågor mäts) välja frågor från en “provbuffé" där de utifrån sina kunskaper och prestationer (som dokumenterats genom duggor) konstruerade egna prov. Syftet var att ge eleven makt över sin egen kunskapsutveckling där de aktivt kunde välja frågor som behövdes för att nå önskat betyg. Detta mottogs också positivt och jag ämnar att fortsätta utveckla den här typen av arbete för att göra instruktioner, innehåll och mål ännu tydligare för eleverna.


Tack för att ni tog del av mina mål och tillhörande reflektioner. Detta var inlägg ett av två där jag ser tillbaka på läsåret och reflekterar över vad jag samt mina elever har upplevt. I nästa inlägg kommer reflektionen att fortsätta och jag ska även etablera nya mål inför framtiden. Lämna gärna en kommentar om era mål och tankar inför framtiden. Välkomna åter!
Eder tillgivne,

Feke

Hur jag sammanfattar året, eller, en analys av årets kursutvärderingar

Elevinflytande
Hej och välkomna till sista inlägget vårterminen -16. Vi har officiellt klivit in i sommarens bördiga famn och kan med nyfikna ögon se tillbaka på totalen av året. 

Detta inlägg redovisar 1) mina elevers utvärderingsdata och 2) min analys och reflektion över mina utvecklingsområden. 

Elevernas utvärderingsdata


Vid slutet av höstterminen 2015 fick jag enkätdata där jag bland annat kunde se att: 

  • eleverna ville ha tydligare kursmål som var skrivna på ett enklare språk
  • jag behöver stärka undervisningens anpassning eftersom den fick ett något lägre resultat än till exempel planering, utförande och andra didaktiska områden
  • samarbetet med biblioteket måste förbättras eftersom det fick låga resultat då eleverna tyckte innehållet var för repetitivt och fokuserade för mycket på källkritik


 Angående min prestation som lärare fanns det de som var nöjda medan flera önskade:

  • tydligare ledarskap
  • tydligare formuleringar
  • fler stödjande insatser

Den data som jag nu fått vid vårterminens slut visar på liknande utfall men även  vissa förändringar. Eftersom jag kommer att prestera data från totalt sex kurser kommer jag inte gå in på samma procentuella detaljnivå som i föregående utvärderingsinlägg. Jag kommer att göra tematiserade sammanfattningar av data och lyfta fram relevanta exempel. Dessutom har inte alla elever i klasserna närvarat vid enkättillfället men jag har försökt att nå så många som möjligt genom andra kanaler så som mail, sociala medier och skolans lärplattform. 

I kursen engelska 5 fick tydlighet, undervisning och prov positiva svarsresultat. Eleverna verkar nöjda med arbetet, speciellt om planering, struktur, information och engagemang. En elev upplevde att jag var bortrest för mycket vilket är en  intressent iakttagelse.

Eleverna som läste en av mina engelska 6-kurser var desto mer missnöjda. Missnöjet verkar framförallt bero på att jag testade nya arbetsformer som var främmande men även var för avancerade. En av svårigheterna var att det rörde sig om en sällsamt betygsfokuserad klass som hade svårt att arbeta med exempelvis ett mer formativt upplägg. Trots att eleverna upplevde undervisningen som komplicerad fanns det röster som tyckte att den var varierande och roligt.

Följande bild visar på elevernas kommentarer om förbättringsområden:

Kommentarer om förbättringsarbete från Engelska 6
Trots allt finns det några elever som finner innehållet som tydligt. Däremot finns det oroväckande tecken när det finns elever som tycker att deras kunskaper minskat under året.  Bilden nedanför redogör för några av dessa kommentarer. 
Kommentarer om kursmål från Engelska 6

Eleverna som läste kursen engelska 7 har läst en kurs som till stora delar planerats och genomförts tillsammans med skolans bibliotekarier. Eleverna har gett övervägande positiv respons till detta samarbete som vi kan se i bilden nedanför. 

Kommentarer om samarbetet med biblioteket från Engelska 7
Gällande förbättringar vill eleverna få fler indivduella samtal och skärpt disciplin. Det har varit en utmaning i en sådan stor grupp på 35 elever.

Även eleverna i min religionskurs för året var nöjda med samarbetet med biblioteket. Eleverna uttrycket följande:


Kommentarer om samarbetet med biblioteket från religion 1

Under kursen testade jag att skapa digitala och delvis självrättande prov i Google formulär. Stort tack till min kollega Patrik som visade mig hur jag kunde angripa det här arbetssättet. Tanken var att skapa ett digitalt prov där elevernas förmågor testades och frågorna inte gick att googla fram. Jag byggde vidare på hans idéer och nyttjade allt från flervalsfrågor till textrutorna under konstruktionen av provet samt färgformatering av  nyckelord i bedömningen. Eleverna var mycket nöjda med det arbetssättet, vilket följande bild redovisar:

Kommentarer om digitala prov från religion 1

Däremot var det en elev som han en kärnfull tankeställare om formativt arbetssätt. Elevernas betyg vilade på de två digitala prov som innehöll kursens fem mål. Jag beskrev att eleverna skulle testas när de var som bäst vilket var i slutet ev kursen, varpå jag drog en parallell med att göra ett dansprov: skulle jag prövas precis när jag lärt mig att dansa salsa skulle jag mest troligen få ett F. Om jag testas när jag har gått alla lektioner jag jag större chans att nå mitt mål. En elev skrev reflekterande om det formativa arbetssättet och återkopplade till dansen:

En elevs kommentar om formativt arbetssätt

Analys och reflektion av mina utvecklingsområden.


Kommentarer om mina förbättringsområden från religion 1

Sammanfattningsvis kan vi se att eleverna vill ha hårdare disciplin och mindre frånvaro från mig under kursernas gång. Jag måste bli mer lyhörd inför vilka grupper som jag kan utföra mina didaktiska experiment hos. Denna del blir svår att bemöta eftersom jag alltid vill utveckla och förfina mitt arbete enligt senaste forskning och empiri. Till det experimentella ska jag  vidareutveckla hur nya provformer kan stödja eleven att nå målen och bryta ned målen under kursen så inte alla testas på samma gång. 

Med hänsyn till föregående termins enkätdata kan vi se att anpassningen av undervisningen och samarbetet med biblioteket har blivit bättre och mer meningsfullt för eleverna. Det glädjer mig att det här skett en positiv utveckling. Nästa steg är även att försöka hitta vad som fungerat väl när jag förklarat, strukturerat och engagerat eleverna. Jag tycker det känns viktigt att kultivera det som eleverna ser som mina starka sidor samtidigt som jag strävar mot att förbättra mina svagheter.

Kommande inlägg kommer att behandla hur jag skapade det digitala provet i Google formulär och mina tankar om förbättringar kring dess design. 

Trevlig sommar, glad midsommar och varma hälsningar från Kenya! 



Eder tillgivne, 
Feke 

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/