Välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för utvecklingen av undervisningsmodulen Level 2: Experiences of the Post-colonial i kursen Engelska 7. Engelska 7 är en 100-poängskurs med en teoretisk, komplex och vetenskaplig karaktär (Skolverket, 2011) och modulen ämnar att undervisa eleverna om det engelska språkets relation till kolonialism, om postkolonial litteratur samt att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Jag har undervisat kursen sedan 2014, förbättrat modulen stegvis och gjort ytterligare modifikationer inför läsåret 20-21.

Inlägget redogör för 1) bakgrunden till modulen, 2) utveckling av modulens undervisningsdesign och 3) exempel från utvecklade lektioner.

Nyckelord: engelska; pedagogik; undervisningsdesign; skönlitteratur; läs- och skrivutveckling 

Bakgrund till modulen

Gymnasieelever kan läsa Engelska 7 i årskurs tre och kursen fungerar som en språklig brygga mellan gymnasiet och universitetsstudier. Inför kursplaneringen såg jag tillbaka på mina egna universitetsstudier där vi läste flera postkoloniala titlar vilket inspirerade mitt val av literatur eftersom Engelska 7 ska innehålla "samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer, till exempel dramatik" (Skolverket, 2011). Skolverket beskriver även att innehållet ska behandla "samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden samt etiska och existentiella frågor i olika sammanhang och delar av världen där engelska används" (Ibid.,) vilket ställer en rad krav på valet av postkolonial litteratur.

Första året som jag undervisade Engelska 7 lät jag eleverna välja böcker från en lista med postkoloniala titlar. Kommande år fick eleverna läsa Joseph Conrads Heart of Darkness (1899) och sedan några år tillbaka får eleverna läsa Alice Walkers The Color Purple (1982). Heart of Darkness utspelar sig under koloniseringen av Afrika och anses vara en klassiker rörande litteratur som behandlar kolonialtiden, men The Color Purple behandlar i större grad just effekterna av kolonialtiden (för mer läsning, se Peabody, 2018). Valet av litteratur och även planeringen har alltid tagits fram i samråd med Bessemerskolans skolbibliotekarier (för mer läsning, se mitt tidigare inlägg).

Bessemerskolans skolbiliotekarier har en aktiv pedagogisk roll genom bland annat högläsning tillsammans med eleverna. Högläsning är en av de strategier som vi använder oss av när vi läser The Color Purple (1982) för att hjälpa alla elever bli framgångsrika i sin läsprocess. Vi utvärderar vårt undervisningen genom verktyget Mentimeter (läs här om hur jag använder Mentimeter för elevinflytande). Vi förbättrar undervisningsmodulen systematiskt med elevernas upplevelser som underlag och genom att själva kritiskt granska vår undervisningsdesign.

Enligt den senaste utvärderingen upplevde eleverna att:

• Det är positivt med högläsning
• Det är positivt att diskutera innehållet tillsammans
• Boken var jobbig att ta sig igenom och språket var svårt
• Det behövs fler pauser
• De skulle även behövt läsa hemma
• Det hade känts mer naturligt att läsa i mindre grupper

Utifrån våra erfarenheter och elevernas återkoppling kommer vi att fortsätta med högläsning och diskussioner i helklass. Vi väljer därmed att inte följa föregående läsårs önskemål om att läsa i mindre grupper med anledning att kunna säkerställa likvärdighet i läsprocessen samt att skapa en lärmiljö där alla kan delta i diskussionerna.

Högläsning i helgrupp innebär att alla elever får samma förutsättningar att läsa boken och lämnas inte helt ensamma med en avancerad bok. Eleverna kommer att läsa större delen av boken under lektionstid med endast ett par kapitel självständigt i form av hemläxor. Därmed kan jag som undervisande lärare styra lektionerna i större grad när jag vet att eleverna har kommit lika långt i innehållet. Detta blir särskilt viktigt när vi ska diskutera läsningens innehåll.

Föregående planering lät eleverna diskutera innehållet från The Color Purple (1982) i grupper och enligt specifika teman. Det är dessa lektioner med diskussioner som modifierats och förbättrats jämfört med föregående år. Vi såg att arbetssättet vi förberedde inte överensstämde med hur eleverna kommer att bedömas. Med förbättringen kommer diskussionerna att sekventiellt följa formatet för  den skriftliga uppsats som är elevernas bedömningsaktivitet. Undervisningsdesignen har därmed utvecklats för att stärka elevernas skrivande och förmågan att kunna diskutera i skrift vilket ska synas i deras uppsats.

Utvecklingen av modulens undervisningsdesign

Undervisningen är strukturerad enligt flera pedagogiska teorier och för den som är intresserad man kan läsa på min hemsida om hur jag använder constructive alignment, guided inquiry, cognitive apprenticeship och Blooms taxonomi i min undervisningsdesign. Inför detta läsår gick jag igenom min struktur tillsammans med både Bessemerskolans två skolbibliotekarier och en speciallärare för att granska stringensen mellan mina läraraktiviteter, elevernas lärandeaktiviteter och bedömningsaktiviteten. Detta samarbete har varit otroligt givande och fokuset har alltid rört elevernas lärmiljö och hur vi kan stötta dem i sitt lärande. De modifierade lektionerna är markerade med fet stil och rör de lärandeaktiviteter som ämnar att stärka deras diskussionsförmåga i skrift.

• Lektion 1: Introduktionsföreläsning postkolonialism
• Lektion 2: Föreläsning avancerad grammatik och analys av elevexempel
• Lektion 3: Högläsning
• Lektion 4: Skriftlig diskussion
• Lektion 5: Test av postkolonial teori och högläsning
• Lektion 6: Högläsning
• Lektion 7: Skriftlig diskussion
• Lektion 8: Högläsning
• Lektion 9: Skriftlig diskussion
• Lektion 10: Högläsning
• Lektion 11: Högläsning och skriftlig diskussion
• Lektion 12: Bedömningstillfälle - skriftligt prov. 

Inledningsvis bokade jag ett möte med speciallärare och skolbibliotekarierna för att utvärdera och diskutera modulens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. När vi granskade bedömningsaktiviteten  isolerade vi behovet av att skapa en tydligare koppling mellan lärandeaktiviteterna och målet med undervisningen. På så vis jobbade vi "bakifrån" från målet med undervisningen och anpassade lektionerna därefter.

Bedömningsaktiviteten: en uppsats där eleven jämför händelserna från The Color Purple (1982) med postkolonial teori och egna reflektioner.

Bedömningsaktiviteten är uppdelad i introduktion, tolkning, personlig reflektion och en slutsats. Det ledde till insikten att lektioner där eleverna diskuterar bokens innehåll också borde följa samma mönster. Därmed förbättrade vi de fyra diskussionslektionerna så att eleverna övar på att skriftligt diskutera introduktionen, tolkningar, sin personliga reflektion och en slutsats.

Vi delade upp ansvaret för lektionerna där skolbibliotekarierna designade de första två (introduktion och tolkning), specialläraren den tredje (personlig reflektion) och jag den fjärde (slutsats). Vi bokade in flera mötestillfällen för att bolla idéer och under tiden använde vi oss av ett delat Google-dokument för att dokumentera arbetet. 

De första två lektionerna får eleverna öva på att sammanfatta narrativ, karaktärer, miljö och centrala teman på ett strukturerat vis i form av akrostikon-övningar (även känt som namndikter).  Därefter får eleverna öva på att göra personliga reflektioner i brevform vilket efterliknar The Color Purples (1982) egna format som en epistolär roman. Slutligen får eleverna besvara sammanfattande frågeställningar och jämföra sina sina reflektioner med postkolonial teori i en Padlet.

Exempel från förbättrade lektioner

Skriftlig diskussion 1: narrativ, karaktärer och miljö i The Color Purple (Lektion 4).

Lektionen introducerar eleverna till hur man skriver ett akrostikon-exempel. Det läggs vikt vid att pedagogerna modellerar hur man skriver och leder via färdiga mallar  med karaktärerna från The Color Purple (1982) som eleverna fyller i.

Steg 1. Undervisande lärare modellerar ett Akrostikon-exempel och förklarar övningen. Tid för övningen: 10 minuter.

Steg 2. Akrostikon-övning. Eleverna väljer en karaktärs namn och baserar sin text utifrån detta. Antal ord: 150-300. Tid för övningen: 30 minuter. 

• The Color Purple introduces us readers to …… (character example / setting / event)
• The author explores …… which is significant since …… 
• From the character, we as readers learn that …… 

Avslutningsvis delar grupperna sina sammanfattningar med klassen genom att läsa upp dem. Tid för övningen: 30 minuter.

Skriftlig diskussion 2: tema makt, våld, rasism och sexualitet i The Color Purple (Lektion 7).

Relation till bedömningsaktiviteten: tolkning. 

Den andra lektion upprepar arbetssättet från den första lektionen genom att även denna innehåller en akrostikon-övning. Detta skapar förutsägbarhet och en koppling mellan lektionerna. Denna gång ska eleverna skapa en helt egen akrostikon utifrån ett tema. Här får kursens komplexa karaktär träda fram genom att eleverna uppmanas beskriva hur till exempel makt eller rasism både utövas mot utsatta karaktärer men även av mellan utsatta grupper. 

Skriftlig diskussion 3: göra en personlig reflektion av händelserna i The Color Purple (Lektion 9)

Relation till bedömningsaktiviteten: Personlig reflektion.

Den tredje lektionen låter eleverna öva på sitt skrivande med större frihet genom att närma sig bokens epistolära format.

Steg 1. Undervisande lärare beskriver vad som menas med en epistolär roman och visar några exempel. Vikt läggs vid de personliga och intima händelserna som eleverna har läst om. Tid för övningen: 10 minuter.

Steg 2. Undervisande lärare förklarar relationen mellan karaktärernas miljö och språket i boken (African-American vernacular English). Tid för övningen: 10 minuter.

Steg 3. Eleverna skriver ett epistolärt brev i stilen från The Color Purple. Antal ord: 200. Tid för övningen: 40 minuter.

Skriftlig diskussion 4: sammanfattning av The Color Purple och postkolonial teori (Lektion 11).

Relation till bedömningsaktiviteten: Sammanfattning

Den fjärden lektionen kopplar samman den personliga reflektionen med postkolonial teori. Lektionen syftar åt att samla elevernas tolkningar och reflektioner efter att vi har läst klart boken. Här synliggörs modulens teoretiska karaktär genom att repetera teorin från introduktionsföreläsningarna samt att eleverna ska använda den postkoloniala teorin för att granska hela sin läsupplevelse.  

Steg 1. Eleverna diskuterar slutet av boken genom att skriftligt besvara följande frågor i en Padlet. 

• In what ways did the characters develop?
• What themes recurred?
• What were the turning points?
• What was the climax?
• Which post-colonial terminology was the most prominent throughout the narrative? Why?

Vi sammanfattar alla kommentarer i helklass. Tid för övningen: 20 minuter.

Steg 2. Eleverna besvarar frågorna skriftligt på en mini-whiteboard för att öva på att göra en personlig reflektion kopplad till post-kolonial teori. Tid för övningen: 20 minuter.

• What connection can you see between the fictional events in The Color Purple and real, non-fictive events (such as BLM, police brutality, racism, discrimination)? 
• What connection can you see between the post-colonial and real, non-fictive events?
• The Color Purple leaves me thinking about ……

Steg 3. Eleverna förbereder sig inför det skriftliga bedömningstillfället. Provtillfället är kommande lektion och eleverna uppmuntras att skriva korta anteckningar som de får ta med sig med syftet att stötta deras skrivande. Anteckningarna skapar även struktur och uppmuntrar eleverna till att tänka igenom vad de vill diskutera innan det skriver provet. Eleven får högst förbereda 50 ord per del, vilket innebär totalt 200 ord fördelat över introduktion, tolkning, personlig reflektion och sammanfattning. Anteckningarna måste godkännas av undervisande lärare för att säkerställa att eleven enbart gjort anteckningar och inte en längre text som eleven kan kopiera. Tid för övningen: 30 minuter.

Tack för att ni läste detta inlägg. Inlägget har redogjort för hur jag tillsammans med mina kollegor har utvecklat modulen Level 2: Experiences of the Post-colonial för att stärka elevernas läs- och skrivutveckling.

Kommentera gärna med era reflektioner om:

1. Hur gör ni när ni utvecklar er undervisning?
2. Hur arbetar ni med att utveckla elevernas läsande och skrivande?

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Conrad, J. (1899). Heart of Darkness.

Lindgren, E. & Rutanen, K. (2020). Hela Bessemer läser. https://www.bessemerskolan.se/omskolan/bessemerbiblioteket/helabessemerlaser.19728.html

Lindgren, E .& Rutanen, K. (2020). Högläsning som metod.  https://www.bessemerskolan.se/omskolan/bessemerbiblioteket/helabessemerlaser/hoglasningsommetod.18747.html 

Norman, F. (2015). Elevinflytande för dynamisk undervisning, eller, fatta Mentimeterknapparna för inlärning. http://didaktiskalaboratoriet.blogspot.com/2015/11/elevinflytande-for-dynamisk.html

Norman, F. (2015). Inte utan min bibliotekarie, eller, bibliotekarien som medpedagog. http://didaktiskalaboratoriet.blogspot.com/2015/12/inte-utan-min-bibliotekarie-eller.html

Norman, F. (2016). Att formulera "Intended learning outcomes", eller, ett verb för allt du ska lära dig. http://didaktiskalaboratoriet.blogspot.com/2016/01/att-formulera-intended-learning.html

Peadbody. (2018). Resolve to read. Free-for-All. https://www.peabodylibrary.org/freeforall/?p=9375 

Padlet. (2020). Padlet. https://padlet.com/

Skolverket. (2011). Ämne - Engelska. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne/Engelska

Spielberg, S. (1985). The Color Purple. Warner Bros. Pictures.

Walker, A. (1982). The Color Purple. 

Wikipedia. (2020). Akrostikon. https://sv.wikipedia.org/wiki/Akrostikon