Visualisering av Nationella proven Writing ENG5, eller, färgkodning av "A Good Life"
22:31
Välkomna till Didaktiska Laboratoriet. Detta inlägg ämnar att öka lärares och elevers förståelse för olika språkliga faktorer och hur de bedöms i det skriftliga Nationella provet i engelska 5. För att närma oss detta ämne kommer inlägget att beskriva 1) färgkodning av NAFS bedömda elevexempel, 2) förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5 och 3) rekommendera strategier för skrivande.
Färgkodning av NAFS bedömda elevexempel
Inför nationella proven i engelska arbetar vårt ämneslag med att låta elever öva på gamla nationella prov som finns att hitta på http://nafs.gu.se/ (Nationella prov i främmande språk vid Göteborgs universitet). Elevernas material från skrivdelen blir även underlag för framåtsyftande bedömning inför det verkliga provtillfället samt diskussionsunderlag för sambedömning. Skolverket uttalar sig om styrkorna av sambedömning (Skolverket, 2016a; 2016b) och det finns forskningsunderlag (Thornberd & Jönsson, 2015) som stärker effekter av ökad samstämmighet via sambedömning. Sambedömning som leder till samstämmighet leder till ökad reliabilitet mellan lärare.
Jag har tidigare i mitt arbete låtit elever i engelska 5 och 6 läsa och bedöma elevexempel från NAFS för att sedan utgå från den tillhörande motiveringen när vi ska hitta en samstämmighet gällande innehållets kvalitet. I mitt arbete har jag dock upplevt problem med att synliggöra för eleverna vad som egentligen kännetecknar en text som bedömts nå kunskapsnivåerna för ett E eller för ett A. Vid diskussionstillfället kan eleverna få en förnimmelse av vad som särskiljer texterna och jag har sedan märkt att mina förklaringar av strategier eller förmågor tappar sina fotfästen i minnet över längre tid. Inför årets nationella prov har jag således färgkodat elevtexterna och de tillhörande bedömningsunderlaget med dess motiveringar enligt ett färgschema. Syftet är att visualisera skillnader i kvalitet och strategi. Jag vill även passa på att nämna att jag valt ett exempel per nivå. Elevtexterna är således inte universella svar för en automatisk E-bedömning och NAFS bedömningar är anpassade för denna texttyp. Ett exempel per bedömningskategori valdes för att göra materialet koncist. Det finns fler att läsa på NAFS hemsida.
Bedömningsfaktorerna är hämtade från NAFS instruktioner och samtliga definitioner, förklaringar och motiveringar som används i del två (förtydligande av bedömningsfaktorer) av detta inlägg är inte mina egna utan tillhör författarna vid Göteborgs universitet. Del ett (tematiseringen) och tre (rekommenderade strategier) är mina egna.
Bedömningsfaktorerna delas upp i innehåll samt språk- och uttrycksförmåga. Under dessa två kategorier tillkommer faktorer så som tydlighet, variation, struktur och många fler. På grund av att bedömningmotiveringarna som tillhör bedömda exempel delar upp faktorerna utifrån de två huvudkategorierna och även använder samma begrepp inom flera områden - så som varierat kan både beröra vokabulär och meningsuppbyggnad - har jag återanvänt vissa färgkoder för en tydligare översikt. Vidare kombineras vissa faktorer för att beskriva hur faktorer samspelar, så som att brett ordförråd både berör omfång och tydlighet.
Varje färg är antingen i pastell för att signalera en brist eller i en klar färg för att visa på en styrka. Färgkoderna är:
- Tydlighet berör grammatiska strukturer är färgkodade lila.
- Fyllighet och variation berör innehållsmässigt olika exempel och perspektiv samt variationen av meningsbyggnad, textbindning och struktur. Variation har fått färgen magenta.
- Sammanhang och struktur berör textens externa och interna ramverk, så som styckesindelning och logik inom paragrafer. Färgkodas indigo.
- Anpassning till syfte, mottagare, situation och genre syftar åt val av ord och uttryck samt att kunna formulera texten på ett sätt som passar dess stilform. Anpassning är färgkodad orange.
- Kommunikativa strategier är exempelvis omformuleringar, förklaringar och förtydliganden. Dessa strategier har fått färgen grön.
- Flyt och ledighet syftar åt hur lätt det är att följa texten och hur pass tillgänglig den blir på grund av språkliga val. Flyt och ledighet är turkos.
- Omfång berör bredden av vokabulär, fraseologi och idiomatik. Omfång har fått färgen körsbär.
- Säkerhet kopplas samman till stavning och interpunktion vilka har färgkodats blå.
Förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5
Följande avsnitt innehåller de tre elevtexterna från det gamla nationella provet "A Good Life". Vardera text har färgkodats enligt den ovan nämnda modellen där respektive bedömningsfaktor har synliggjorts utifrån ett färgläggande av de skriftliga kommentarerna som tillhör texterna. Först presenteras texten som bedömts nå en E-kvalitet, sedan texten med en C-kvalitet och slutligen texten med en A-kvalitet. Till vardera text finns en film som redogör för och motiverar färgkodningen.
"A Good Life": E-kvalitet
"A Good Life": C-kvalitet
"A Good Life": A-kvalitet
Rekommendera strategier för skrivande
Utifrån färgkodningen kan vi fokusera på följande 8 strategier:
- För tydlighet ska texten visa på fraser som knyter samman textens alla delar. Tempus (då, nu, eller framtid) ska vara logisk och mer avancerade verbbehandling används, som till exempel -ing form, korrekta prepositioner och olika typer av bindeord.
- För variation ska texten visa på flera synsätt som stärks med förklaringar och exempel. Språket ska innehålla beskrivande fraser, och förstärkningsord såsom adjektiv eller adverb. Variera meningarnas längd och använd frågor och svar.
- För sammanhang och struktur ska texten visa på tydliga paragrafer som logiskt bygger på varandra och bildar en röd tråd.
- För anpassning ska texten utgå från ämnet och tar upp relevant information. Använder exempel som passar, exempelvis från egna erfarenheter, frågan i allmänhet eller världsligt.
- För kommunikativa strategier ska texten visa på förklaringar som ger utförligt innehåll som beskriver med exempel. Förtydliga med argument och exempelvis ta ställning för att kunna diskutera ämnet genom jämförelser eller avvägningar.
- För flyt och ledighet ska texten visa på rytm och hur lätt innehållet blir att förstå. Färre problem i de andra områdena (som får läsaren att stanna upp) bidrar till flyt och ledighet. Hur lätt det är att följa elevens resonemang.
- För omfång ska texten visa på synonymer som beskriver samma ämne. Undvik att upprepa samma ord eller fras flera gånger.
- För säkerhet ska texten visa på väldigt få och helst inga stavfel.
Tack för att ni tog del av didaktiska laboratoriet. Hur arbetar ni lärare med Nationella proven? Hur ger visualiserar ni elevers textmaterial? Berätta gärna om era erfarenheter!
Eder tillgivne,
Feke
0 kommentarer