Kursutvärdering Religion 1, eller, uppdatering av didaktiska utvecklingsområden

Under hösten 2015 har jag experimenterat med flera områden av min undervisning: ett rigoröst samarbete med skolans bibliotekarier, kollaborativ formativ bedömning, digitala hjälpmedel, en ny modell för instruktioner samt elevexempel och -inflytande. Vid skiftet till vårterminen avslutades en av religionskurserna och jag har fått respons från eleverna som jag vill delge här. I detta inlägg kommer jag att skriva om 1) hur jag använde Google Formulär för att skapa en enkät och 2) elevernas respons kring undervisningen.

Google Formulär för att skapa enkäter


Inför kursutvärderingen av Religion 1 förberedde jag ett enkät i Google Formulär. Jag vill passa på att tacka min kollega Tobias som introducerade mig till verktyget förra året. Googles tjänst för att skapa enkäter är ett enkelt och användarvänligt instrument där du kan välja mellan bland annat flervalsfrågor, fritext och listor. Jag programmerade mina svar enligt samma metodik som när jag skapar mina Mentimeterundersökningar, det vill säga jämna svarsalternativ uppföljt av textavsnitt där de kan elaborera sina svar. I denna enkät fick eleverna klicka i en fyragradig skala och sedan skriva i en textruta. Om du gör din egen undersökning fyller du i din fråga under "Question title" och klickar sedan "Add item" för att lägga till nya frågor. Mer avancerade alternativ för till exempel bild och film finns vid pilen till höger om rutan du precis klickade på. Frågorna kan enkelt modifieras genom att klicka på dem igen eller dra runt rutorna i den ordning du vill att de ska stå i.



Du kan se svaren i Excelformat via knappen "View responses" eller live om du trycker på "View live responses". Enkäten skickas enkelt  ut genom ett tryck på "Send form" där du kan välja att kopiera en URL-länk eller att skriva in mejladresser. Enkäten är även anpassad för mobila enheter utifall du använder surfplattor eller tillåter mobiltelefoner i klassrummet.


Värt att nämna är att inte alla elever deltog i enkäten på grund av frånvaro. 18 av 26 svar har registrerats trots försök med publicering av enkätlänken via mail och klassens Facebooksida. 

Elevernas respons kring undervisningen


Från data av de första frågorna kan vi se att eleverna verkar i överlag nöjda med kursen och upplägget. De flesta svaren lutar mot den övre delen av skalan vilket framställs i blått. När vi granskar kommentarerna angående förtydligande av kursmål förefaller det att eleverna är positiva men vi kan även finna några förslag: kursmålen ska bli tydligare från start och vara förenklade. Språket som kursmålen är skrivna i är något som jag har diskuterat med mina elever eftersom de känner att "Skolverket"-terminologin är invecklad och svår att ta till sig. Det är även Skolverkets rekommendation lärare ska tolka styrdokumenten: 


"För att eleverna ska kunna förstå vad som bedöms i det arbetsområde de planerat tillsammans med läraren så behöver läraren först tolka vad de aktuella kunskapskraven innebär i just detta område för att kunna tydliggöra dessa för eleverna" (Skolverket, 2015).

Skolverket problematiserar även att förenkla språket eftersom det inte nödvändigtvis förbättrar förståelsen: "förvanskar eller förminskar de [lärarna] kunskaper som beskrivs i kunskapskraven påverkas den nationella likvärdigheten" (Ibid.). Denna typ av arbete kräver alltså en särskild finkänslighet.

Svar till "På vilket sätt kan kursmålen förtydligas?"


Planering, genomgångar, redovisningsformer och didaktik fortsätter att presentera i regel positiv data likt ovan medan anpassning har lägre halt positiva svar. Data för de frågorna finner vi i de första fyra tårtdiagrammen nedanför. Nedanför finner vi en mer problematiserad bild angående samarbetet med skolbiblioteket. 

Svarsuppgifterna om samarbetet visar på att totalt 66,7 % av svaren är i den övre, positiva delen av svarsalternativen. Däremot innebär det att 32.3 % fann sig missnöjda med samarbetet. Det förefaller sig uppenbart att det finns ett förbättringsarbete som vi måste ta med oss till framtida planeringstillfällen.

Av kommentarerna kan vi finna några positiva tankar men de negativa är desto fler. Eleverna vill att det ska va färre workshops och redovisningar, inte lika repetitivt innehåll och mindre arbete med källkritik. Utan att få en allt för defensiv ton argumenterade vi att arbetet med källkritik och källhänvisningar behövdes eftersom det skulle vara något eleverna har stor nytta av. Eftersom eleverna läser på ett högskoleförberedande program är källkritiskt förhållningssätt essentiellt, speciellt när det fanns elever som inte använde korrekta källhänvisningar trots våra insatser. När jag reflekterar kring detta tror jag att vi måste förtydliga vikten av det källkritiska arbetssättet. Det korrelerar säkerligen med kommentaren om att tydlighet mellan lärare och bibliotekarierna måste bli bättre för att öka kvaliteten på samarbetet vilket blir något vi kommer att behöva fokusera på. 

Utöver källkritik framhäver eleverna deras arbetsmiljö i biblioteket där framförallt föreläsningssalens påverkan på till exempel koncentration känns allvarligt. Svaren visar även på att eleverna föredrar att vara i klassrummet vilket förefaller som något överraskande eftersom jag skulle trott att ett miljöombyte skulle vara uppfriskande. 

Data om samarbetet med skolbiblioteket

Slutligen har vi data om elevernas och mina insatser. Majoriteten av eleverna uppger att de är nöjda med sitt eget och mitt arbete under kursens gång. Jag vill förtydliga att syftet är inte att hylla min egen insats utan att låta alla elevers kommentarer komma fram, både positiva som konstruktivt negativa; jag bad eleverna att vara ärliga och ge mig konstruktiv feedback varpå flera förslag kommer fram ur kommentarerna som jag ska lägga särskilt fokus på. Kommentarerna pekar på att jag behöver förbättra mitt stöd i elevernas arbete, förenkla innehåll och beskrivningar, förbättra samarbetet  med biblioteket samt blir bättre med att leda klassen. Förtydligande och samarbetet med biblioteket bekräftar bilden vi fått tidigare angående kursmålen. Jag teoretiserar att det arbete som jag lagt på insatser med metodarbete, struktur och återkoppling säkerligen har tagit utrymme från de problemområden som eleverna lyfter. Det framstår för mig som tydligt att jag inte kan prioritera vissa delar över andra utan behöver finna en balans mellan varje aspekt inom läraryrket.



Tack för att ni tog del av återkopplingen från kursen Religion 1. Didaktiska laboratoriet kommer att presentera ytterligare kursutvärderingar under årets gång allt eftersom fler kurser närmar sig sina slut. Eftersom jag själv arbetar med bedömning känns det uppfriskande att själv få bli bedömd och driva vidare mitt förbättringsarbete med nya mål.

Eder tillgivne, 
Feke

Att formulera "intended learning outcomes", eller, ett verb för allt du ska lära dig

biblioteket
God fortsättning och välkomna tillbaka till Didaktiska laboratoriet, bloggen där jag skriver om min undervisning och de olika arbetssätt jag testar tillsammans med annan skolpersonal och elever. Materialet som jag presenterar är antingen baserat på forskning eller på egen insamlad data från min undervisning.

Eftersom vi kommit tillbaka från vår semester och står inför terminsstart kommer jag att skriva om att formulera inlärning- och syftesbeskrivningar. I detta inägg kommer jag att introducera 1) intended learning outcomes, 2) hur vi kan förtydliga inlärning genom verbalisering och 3) hur de kan ta form i tre exempel.

Intended learning outcomes

Jag har tidigare skrivit om att jag rekommenderar lärare att rikta sin blick från produkt till inlärning; när vi strukturerar vår undervisning baserat på vad eleverna ska ha lärt sig snarare än vilken produkt de ska skapa presenteras flera fördelar. Bland annat ökar elevens motivation eftersom de tydligt ser sammanhang och mål framför sig. På så vis är det viktigt att vi koncentrerar oss på hur vi formulerar målet med undervisningen vilket jag kommer att diskutera här under konceptet intended learning outcomes, eller förkortat ILO, som fått akademisk uppmärksamhet via bland annat den amerikanske utbildningspsykologen Benjamin Bloom. Blooms taxonomi är en utbildningsmodell jag kommit i kontakt med nyligen och har ännu inte testats men som jag ämnar att experimentera med under våren. Det är viktigt att förstå att modellen är ett sätt av flera som man som lärare kan använda för att utveckla sin undervisning och måste anpassas efter sitt sammanhang.

Bloom presenterar i sin Bloom's Taxonomy of the Cognitive Domain (1956) en rad förmågor som kategoriseras enligt olika kognitiva nivåer. Bloom, genom Biggs & Tang (2011), organiserar dessa som enligt bilden nedan.

Nivåerna beskrivs som en hierarki av verb som ska konkretisera de olika kognitiva förmågorna. På den enklaste nivån - remembering - hittar vi koncept som att hitta, beskriva, namnge, berätta och skriva. Under mer avancerade kategorier hittar vi till exempel egenskaper som att välja, implementera, analysera, relatera, producera, återge och strukturera. Slutligen, under de mest avancerade kognitiva nivånerna evaluating och creating skall personen bland annat uppvisa förmågor i att problematisera, argumentera, bedöma, skapa, planera eller producera.

Jag har tidigare skrivit om hur vi kan lära elever reflexiva förmågor och hur läroplaner har gått från faktaåtergivelse till uppvisandet av förmågor. Kravbilden som LGR11 ställer på samtida undervisning överensstämmer till stor del med den kognitiva stege som bland annat Bloom presenterar; djupare inlärning sker inte genom upprepning av stoff utan nås genom diskussion, reflektion och analys.


Förtydliga inlärning genom verbalisering

Biggs & Tang illustrerar hur dessa förmågor övergår från löst definierade syftesbeskrivningar till mer konkreta och aktiva sådana genom att verbalisera inlärningen; en intended learning outcome behöver ett aktivt verb som knyter an till det innehåll verbet är menat att behandla (2011: 125) . Det innebär att målet måste konkretiseras till både innehåll och sammanhang. Bilden nedan visar ett exempel på hur ett syfte kan skrivas om för att skapa tydlighet. Översatt övergår texten från:

"Att tillhandahålla en förståelse för maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys". För att göra meningen aktiv omskrivs den till "att beskriva de grundläggande principerna om maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys".

Den andra syftesbeskrivningen lyder: "att utveckla en analytisk förståelse om kinematik och kinetik och maskindelars elastiska beteenden under last", vilket konkretiserats till "enligt givna principer lösa ett mekaniskt problem som innefattar last och rörelse".

Vi kan urskilja små förändringar i det första exemplet; genom att byta ut tillhandahålla en förståelse till att beskriva de grundläggande principerna förtydligas inlärningen med en handling som eleven kan orientera sig efter. Genom att använda aktiva verb blir det tydligt vad eleven ska lära sig att göra.

Blooms taxonomi har fått kritik mot mer spontana inlärningsprocesser där elever som lär sig genom fria, kreativa sätt blir för begränsade.  Jag teoretiserar att det är viktigt att man inte tar en modell för en universallösning; jag betvivlar att det finns en modell för samtliga situationer. Däremot tror jag att det finns ett sunt tankesätt i att ge sin undervisning en konkret karaktär som både lärare och elever kan förhålla sig till, till skillnad från mer traditionella syftesbeskrivningar (vilket vi kommer se nedanför i mina exempel). Exempelvis argumenteras det att:

"how would you measure whether someone has "become familiar with" a particular tool? Use a more specific verb. If you want students to "understand" something, think more closely about what you want them to be able to do or produce as a result of their "understanding" (Illinios universitetsbiliotek, 2015).

Verb som borde undvikas på grund av sin vaga natur är förstå, uppskatta, känna till, bli bekant med, lära sig om, bli medveten om (Ibid.,).


Hur intended learning outcomes kan ta form i tre exempel



Låt oss se på tre exempel som visar hur jag tidigare har formulerat mig och hur jag nu ämnar att konstruera mina syftesbeskrivningar. Till höger är mitt första exempel: en av mina första uppgifter jag skapade som nyexaminerad lärare. Här ska eleverna se på en film och redovisa den i sju steg. Vi kan se att jag skapat ett checklisteformat som eleverna kan förhålla sig till. Fetstilta ord lyfter särskilda delar och tips som eleverna ska fånga upp. Sammanfattningsvis kan vi genom ett enkelt tolkningsarbete urskilja en förmåga som eleven ska visa prov på: minnas filmens handling för att beskriva handling, karaktärer, scenografi, viktiga händelser, budskap samt ge sin åsikt. I en stund av självreflektion tycker jag att det kräver en del pusslande från elevens sida för att se målet med denna typ av uppgift; eleverna är säkert vana med att skriva bok- och filmrecensioner men det framkommer inte vad de ska lära sig. Det förefaller som att eleven ska skriva recensionen och det är framförallt redovisning av innehåll de ska presentera.


Mitt andra exempel kommer från ett senare inlägg i min didaktik, så nära som för sex månader sedan. Eleverna skulle genomföra två intervjuer med UF-företag som de sedan skulle presentera skriftligt och muntligt. Här ser vi ett mer uppstyckat sätt att förklara mål och syfte; fokus låg här på vad eleven ska lära sig att utveckla och ger exempel på några särskilda kvaliteter som det ska visa prov på. Eleverna ska lära sig skriftlig och muntlig förmåga genom att skriva en reflexiv sammanfattning av intervjun och att redovisa denne i Powerpoint-format. Baserat på förmågorna ska eleverna visa prov på är anpassat språk, reflektion och jämförelse.
Ett exempel på en syftesbeskrivning med fokus på förmågor.

I en av mina senaste syftesbeskrivning, exemplifierat nedanför, har jag testat att använda mig av aktiva verb för att ge mina elever en successivt stegrande inlärningskurva. Verbens urvalsprocess stöddes av mina professionella bibliotekarier eftersom större delen av undervisningen ska ske tillsammans med skolbiblioteket. Syftet med uppgiften är att eleverna ska förberedas inför högskole- och universitetsstudier. Eleverna ska läsa Joseph Conrads Heart of Darkness, bearbeta en uppsats om kritik om boken i fråga samt se filmen Apocalypse now. De ska sedan lära sig en mild variant av metoden triangulering vilket innebär att "ta in information /---/ från flera källor och jämföra resultaten" (Psykologiguiden, 2016) via applicering av postkoloniala termer. Triangulering är en vanligt förekommande metod i högre akademiska studier. För att förankra kunskaperna i ett autentiskt sammanhang ska eleverna skapa en podcast där de redovisar sina nyfunna kunskaper. 

Momentet "Post-colonial theory" har följande syfte konstruerat efter aktiva verb:

  • Läsa avancerad teoretisk text för att beskriva postkolonial teori och litteratur 
  • Välja två postkoloniala begrepp för att exemplifiera grundläggande kännetecken i postkolonial text och film. 
  • Jämföra bok, artikel och film (triangulering) för att se samband mellan litteratur, teoretiskt material och film. 
  • Presentera en förklaring i din analys för att visa på rollen av postkoloniala teori i olika medier 
  • Reflektera över hur postkolonialismen fortsätter att forma oss idag för att visa på medvetenhet om demokratiska medborgarskap i en historisk kontext.
Ambitionen är att eleverna kan kunna orientera sig med större säkerhet kring sin inlärning och se målet med undervisningen. De aktiva verben kommer även kunna skapa en enkel checklista eftersom det är just dessa förmågor som kommer att bedömas när eleverna ska visa prov på sina kunskaper. Verben skrevs för att successivt bli mer utmanande och stimulera högre kognitiva förmågor; från att läsa och beskriva till att reflektera kräver olika insatser från eleverna. Det fordrar även att jag som lärare ger tydliga exempel på hur detta skulle kunna se ut (genom modellering och exempel) men även att jag har tydliga instruktioner på hur detta genomförs. En mer utförlig planering är under konstruktion tillsammans med skolbiblioteket för att möta dessa kriterier. Den färdigställda planeringen kommer att redovisas här på Didaktiska laboratorier i framtiden tillsammans med återkoppling från eleverna. 


Tack för att ni tog er tid att läsa årets första inlägg. Didaktiska laboratorier kommer att fortsätta experimentera med olika didaktiska metoder. I nästa inlägg kommer jag att redovisa den återkoppling jag fått efter att kursen Religion 1 avslutats. Under kursens gång har jag testat olika digitala verktyg som jag skrivit om här samt den didaktiska fyrstegsmodellen "Varför, vad, hur och när" som kan läsas om i tidigare inlägg. 

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/