De senaste månaderna har jag testat olika klassrumsövningar där eleverna har fått använda en egen miniwhiteboard som arbetsmaterial. Vanligtvis skriver jag om digitala lösningar som kan användas men i detta inlägg kommer jag att 1) beskriva motivationen bakom analoga lösningar i vissa situationer, 2) hur jag använder miniwhiteboards i undervisningen och 3) mina elevers kommentarer om arbetet.

I min undervisning lägger jag särskilt tryck på att eleverna ska lära av varandra, även kallat kollaborativt lärande. Kollaborativt lärande innebär att eleverna använder varandra som läranderesurser där de drar nytta av varandras styrkor för att öka sin egen inlärning. Exempel på kollaborativa arbetssätt är grupparbeten eller kamratbedömning där eleverna arbetar tillsammans för att utvecklas.

Utöver grupparbeten och återkoppling kan eleverna använda varandra som en läranderesurs genom att skapa en gemensam kunskapsbas. Jag har tidigare gett exempel på hur eleverna gemensamt kan arbeta fram kunskap med programmet Padlet och Mentimeter. Syftet med programmen är att alla elever kan dra lärdom från den gemensamma insatsen. Padlet skapar en digital whiteboard och Mentimeter är ett verktyg där elever kan rösta samt skriva anonyma svar som syns i realtid. Programmen passar väl för att synliggöra när elever besvarar frågeställningar, skapar ordförråd eller dokumenterar deras arbeten, så som lika tolkningar av en text eller slutsatser av en analys. Jag har även använt programmet för att skapa läxor baserade på elevernas kunskaper och de kunskapsluckor jag fått utifrån deras inmatning i programmet. Padlet spara materialet som en sida där alla med länken eller ett lösenord kommer åt materialet medan Mentimeters svarsdata kan sparas i flera olika filformat, så som excel, pdf eller jpg. Läs om Padlet här och Mentimeter här.

Fördelen med dessa arbetssätt är att både lärare och elever kan återgå till materialet på egen hand innanför och utanför skolan. Elevernas material sparas på internet och är en källa för alla som har tillgång till padleten, hemsidan eller vad som nu än skapats. Just denna tillgänglighet ligger även till källa för argument mot att allt digitaliseras. Argumenten för analoga lösningar pekar på att digitalisering kan vara negativt eftersom elevsvar som sparas på nätet inte tillåter misstag och skapar en känsla av konstant granskning.

Mikael Sjöström beskriver i två artiklar (Skolporten, 2015; Skolvärlden, 2015) hur arbetet med whiteboards varit positivt i en klass i årskurs fyra. Han reflekterar sedan att whiteboards blir: “som ett verktyg för tänkandet, alla vet att det man skriver inte kommer att sparas och det gör det till ett friare medium, det behöver inte vara helt rättstavat eller färdigt och perfekt, det är ett sätt att sätta ord på sina tankar.”

Det beskrivs hur elever upplever den rådande digitaliseringen av skolan som både en fördel och en nackdel. Till fördelarna hör smidiga lösningar, men till nackdelarna tillkommer känslan av att alltid bli granskad och att elevens (möjliga) misstag förevigas och blottas till på internet. Kärnfrågan är att misstag som sparas hämmar eleverna.

Utifrån denna bakgrund testade jag att köpa in miniwhiteboards - en whiteboard i storlek A4 - för mindre aktiviteter som eleverna genomför. Tanken är att eleverna kan ge korta tankar eller påståenden på ett medium som sedan tillåter eleven att radera sitt svar. Ambitionen är att öka elevernas kollektiva bidrag genom att våga svara utan känslan av att det är något negativt som består. Svaren som eleverna ger behöver inte tillhöra den övergripande bedömningen och behöver därför inte sparas. Jag använder miniwhiteboards mestadels för mindre typer av formativa, så som exit tickets. Mer om detta i nästa avsnitt.

Jag använder miniwhiteboards när eleverna ska besvara korta, enkla frågor. Dessa typer av frågor kan röra sig om frågeställningar som inte nödvändigtvis måste sparas för att öka elevernas måluppfyllelse. Exempel på mindre frågeställningar som jag inte sparar är om eleverna håller en kort diskussion och vill skriva ned sina tankar eller om jag ställer frågor under en föreläsning där eleverna kan göra mindre anteckningar. Jag använder elevernas whiteboard när jag bedömer att frågorna mer är ett sätt att se elevernas tankar. Utöver detta sparar även Whiteboards på miljön eftersom vi går ifrån att ha ett frikostigt förhållande till att använda papper. Jag använder miniwhite boards framförallt när eleverna ska svara på en exit ticket.

En exit ticket är en kort, formativ fråga som eleverna ska besvara vid slutet av en lektion. Syftet med frågan kan vara att se vad eleven har lärt sig eller att få tips om hur de kan lära sig bättre. Exempelvis kan eleverna få fundera över vilka tre saker de lärt sig under lektionen, om hur de löste ett problem under lektionen eller vad de kan göra för att lyckas med en uppgift som ska lämnas in. Sammanfattningsvis kan en exit ticket förklaras som en fråga som summerar lektionens innehåll för att synliggöra för eleven själv vad de lärt sig och att för resten av klassen att se hur olika svar kan möta samma mål.

Vanligtvis ger jag eleverna en exit ticket i början av lektionen när jag går igenom lektionens upplägg och mål. Eftersom jag använder mig utav klassrummets projektor för att visa tavelstrukturen kan eleverna enkelt se frågan under hela lektionen. Jag uppmuntrar eleverna till att fundera på lektionens fråga under hela lektionen och markerar i lektionsplaneringen att eleverna ska börja skriva sina svar och göra sig redo med sina svar cirka 5 minuter innan lektionen slutar. Ibland låter jag eleverna läsa upp sitt svar medan andra gånger får de slumpvis andras svar som de redogör för.

Jag väljer frågan inför varje lektion baserat på vilken typ av mål lektionen har; en exit ticket vid en föreläsning riktas ofta mot att lyfta vad eleverna lärt sig under föreläsningstillfället medan en lektion där eleverna exempelvis skrivit en text frågar jag vad som gjort eleven framgångsrik. Exit tickets behöver inte bara vara syftande mot lektionen i sig utan kan även används för feedforward eller i andra framåtsyftande situationer. Till exempel kan en sådan fråga vara ”vad för problem tror du andra elever kan ha mött och hur skulle du tipsat dem till att lösa problemet?” eller ”vad kommer du att göra för att bli framgångsrik tills inlämningen på fredag?”.

Jag samlar mina exit tickets i ett öppet dokument som finns tillgängligt på Google docs. Ni hittar listan här.

Jag har frågat några av mina elever vad de tycker om att använda miniwhiteboards i undervisningen och hur de upplever att besvara exit tickets. Frågorna jag använde mig av var:

Jag frågade en grupp elever och här är deras uttalanden:

Emily, Ekonomiprogrammet - “Det är effektivt. Det är bara att sudda och skriva.”

Alva, Ekonomiprogrammet - “Det är kul och bra att det är miljövänligt. Det går lätt med pennan. Man träffar även klassen, ibland så sitter man och det känns som man inte träffar klassen på en hel dag. Alla samlas.”

Josefin, Ekonomiprogrammet - “Det är positivt eftersom man får inspiration från andra.”

Linn, Ekonomiprogrammet - “Exit tickets ger ett seriöst intryck”. 

Amanda, Ekonomiprogrammet - "Det visar på engagemang från läraren. Jag håller med om att en ticket känns seriöst. En positiv del är att man behöver inte anstränga sig att skriva.”

Johan, Ekonomiprogrammet - “Man får vara kreativ, göra mindre snabba uppgifter och använda white boards för att skriva och sen diskutera."

Linn, Teknikprogrammet - “Vi får tid för reflektion och för att fundera.”

Kirsi är en av de två skolbibliotekarier som jag samplanerar och samundervisar flera kurser med. Hon beskriver miniwhiteboards och exit tickets på följande sätt:

"Att skapa en enkel avslutningsritual genom att skriva en "Exit ticket" skapar en ram runt lektionen, som ger eleven en chans att se sin progression och sätta ord på vad hen lärde sig idag."

Tack för att ni tog er tag att läsa om mitt arbete med miniwhiteboards. Lämna gärna en kommentar om era erfarenheter av analoga och digitala lösningar, vad ni tycker om exit tickets, eller bara ett hej. Min statistik visar även att en större del av mina läsare är från USA. Berätta gärna gärna vilka ni är och hur ni hittade bloggen!

Eder tillgivne, 

Feke