No hands up för ökad inlärning och jämlikhet

Hej och välkomna till den senaste filmen från Didaktiska laboratoriet som handlar om hur jag använder mig av glasspinnar när eleverna ska besvara frågor. Detta arbetssätt kallas för no hands up och ökar inlärningar och främjar jämlikhet. 

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

  • Forskning rörande att ställa frågor till eleverna
  • No hands up för ökad inlärning samt att främja jämlikhet
  • Mina erfarenheter



Syftet är att:

  • Undvika att det är samma elever som svarar när läraren ställer frågor
  • Alla elever uppmuntras till att vara förberedda att svara
  • Eleverna uppmuntras även att ta hjälp av sina  vänner ifall de inte vet svaret. 
  • Att eleverna får höra vad de andra har tänkt är ett sätt att lära sig av varandra. (både i gruppen de diskuterade med, men även när de lyssnar på varandra).
  • Öka jämlikheten; alla ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, religion, kön, funktionsnedsättning, var du är född, et cetera. 

Mina erfarenheter:

  • Eleverna svarar i högre grad efter att de diskuterat frågan i grupp innan vi drar från koppen.
  • Be eleverna att skriva sina svar på exempelvis en mini-whiteboard, både för att de ska minnas vad de pratat om, men även för att uppmuntra andra förmågor, såsom skrivförmågan.
  • Vissa klasser gillar upplägget, andra avskyr det.
  • De som gillar pinnarna tycker att det motarbetar eventuell pinsam tystnad och de som inte tycker om arbetssättet tycker att det skapar stress.
  • Klasserna som inte tycker om arbetssättet är för att de är obekväma- när jag pratat med deras mentorer om det - har varit otrygga eller känt sig oroliga inför var sina klasskamrater kommer att tänka om dem ifall de svarar fel.
  • Det hjälper de mig med att minnas elevernas namn! 
Eder tillgivne, 
Feke

Avsluta lektioner med en exitticket för reflektion och #metakognition

Hej och välkomna till den sjätte filmen i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning. Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man: 
  • Avslutar en lektion med en exit ticket
  • Planerar för att ställa frågor utifrån elevens lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning

En exit ticket är en aktivitet där eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig när eleven ska lämna lektionstillfället.

I den här filmen berättar jag om forskning bakom exit tickets, en form av reflekterande fråga, och hur jag planerar för att använda dem i slutet av mina lektioner för ökad metakognition.


Källor

Forskning som jag utgått ifrån: Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science
https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level
https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972
 
Leigh, R,. S. (2012) The Classroom is Alive with the Sound of Thinking: The Power of the Exit Slip https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ996265.pdf

Planera och tidsätt lektioner med spaced learning för ökad inlärning och struktur

 Hej och välkommen till Didaktiska laboratoriet som i denna film fördjupar oss hur man:

- Planerar en lektion genom att dela upp den i tre delar med spaced learning

- Strukturerar lektionens aktiviteter för att vara varianter på samma lärandemål

- Ökar aktiviteternas komplexitet


"Spaced Learning är en undervisningsmetod där det material som ska läras ut gås igenom tre gånger under en och samma lektion. Mellan presentationerna får eleverna en 10 minuters paus där de får ägna sig åt något annat än undervisningens innehåll."


Planering enligt spaced learning har hjälpt mig med bland annat:

Har hjälpt mig med:

  • Planera mina övningar utifrån en tidsram och därmed gett mig ett sätt att veta hur mycket tid jag ska ägna åt respektive övning
  • Reflektera över vad mina lektioner ska innehåll för att säkra att eleverna övar på de nödvändiga färdigheterna för att nå lärandemålet
  •  Hur övningarna ska vara varierade
  • Övningarna stegrar i komplexitet, från att eleven repeterar till att använda sina kunskaper, se min tidigare film om Blooms taxonomi.
  • Koppling mellan övergripande mål och lektionens mål
  • Optimala förutsättningar för att lära sig
  • Håller motivationen uppe och minskar eventuell trötthet eller att det blir “långrandigt”


Källa Spaced learning: https://www.uvet.lu.se/media/documents/persons/HansTeke/Guide_Spaced_Learning.pdf

Konkretisera lärandemål med SOLOs lärandeverb och cognitive apprenticeship

Välkomna till Didaktiska laboratoriet!


Den här filmen är den andra i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning.

Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man:

  • skapar alignment mellan SOLOs lärandemål,  bedömnings-, undervisnings- och lärandeaktiviteter med hjälp av lärandeverb, samt, modellerar hur eleverna når lärandemålet. 




Hur jag skapar grovplaneringar med alignment och lärandemål



Hej! Didaktiska laboratoriet är tillbaka efter en hiatus och i denna film berättar jag om hur jag gör grovplaneringar och den forskning som jag lutar mig mot.
 
Kommande filmer kommer att gå på djupet rörande lärandeaktiviteter och ända ner på lektionsnivå.

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och vill få se hur jag börjar att planera. För mer erfarna lärare kan filmen vara av intresse rörande samspelet mellan pedagogisk forskning.



Jag har utgått från forskning av:
Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).
John Biggs och Tang Catherine i boken Teaching Quality Learning at University (2011).

Utveckling av läs- och skrivutveckling i Engelska 7, eller, modulen Experiences of the Post-colonial

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för utvecklingen av undervisningsmodulen Level 2: Experiences of the Post-colonial i kursen Engelska 7. Engelska 7 är en 100-poängskurs med en teoretisk, komplex och vetenskaplig karaktär (Skolverket, 2011) och modulen ämnar att undervisa eleverna om det engelska språkets relation till kolonialism, om postkolonial litteratur samt att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Jag har undervisat kursen sedan 2014, förbättrat modulen stegvis och gjort ytterligare modifikationer inför läsåret 20-21.

Inlägget redogör för 1) bakgrunden till modulen, 2) utveckling av modulens undervisningsdesign och 3) exempel från utvecklade lektioner.

Nyckelord: engelska; pedagogik; undervisningsdesign; skönlitteratur; läs- och skrivutveckling 

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/