Tittarfrågor om kunskapsomdömen - hur jag dokumenterar omdömen inför kursbetyg

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg besvarar frågor rörande bedömningar och hur dessa dokumenteras inför kursbetyg. Inlägget behandlar hur jag:

  • visualiserar lärandemål och kvalitetsdimensioner genom matriser och kommentarer
  • sammanväger kunskapsomdömen till kursbetyg

Nyckelord: omdömen; bedömning; matriser; inspelning; Skolverket


Tittarfrågor

För ett tag sedan fick jag ett mail från en lärarkollega någonstans i Sverige med frågor rörande bedömning och betygsättning. Manfred frågade:
  • ”Så återkopplar jag till elever efter en examination” (hur ser du till att eleverna tar med sig respons från den här uppgiften till nästa?)
  • ”Så dokumenterar jag kunskapsomdömen” (vilken form har de? Matriser, Påståenden, Poäng, uppgiftsbetyg? Och vilket format har de? Läroplattform, Word, papper, kalkylark?
  • ”Så sammanväger jag mina kunskapsomdömen till kursbetyg”.

Vilka bra frågor! Tack Manfred!

Rörande första frågan kan jag rekommendera att se en film om hur jag spelar in bedömningar för att eleven ska få värdefull feedback och feedforward som stimulerar till metakognition: https://www.youtube.com/watch?v=-N8GLB2UUhs

Inledningsvis använder vår skola lärplattformen Unikum. Där publicerar jag alla mina omdömen, jag skapar och kopplar matriser till mina planeringar samt sätter betyg. Rörande den andra frågan så använder jag: matriser, påståenden, poäng och uppgiftsbetyg, men i olika syften och grader

Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.


Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.

Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.

Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:


Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.

Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.

För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här

Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.

Eder tillgivne,

Feke

Källor


Lundahl, C., (2011). Återkoppling som för lärandet framåt.

Skolverket, (2019). Hur sätter lärare betyg?

Skolverket, (2022). Bedömning

Skolverket, (2022). Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd

Skolvärlden, (2017). Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever. 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten, (2022). Betygsforskaren som syns i samhällsdebatten.

Hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar.

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar. Inlägget fokuserar på:

  • Skolverkets skrivningar om dokumentation
  • Hur jag har dokumenterat och avslutat extra anpassningar

Nyckelord: extra anpassningar; Skolverket; dokumentation; elevens behov



Hur ska vi dokumentera extra anpassningar?

Skolverket (2022) beskriver att dokumentation av extra anpassningar ska göras i de skolformer som använder individuella utvecklingsplaner. Däremot finns det inga krav på dokumentation på gymnasienivå, vilket är den skolform jag arbetar inom.


Det finns många fördelar med att dokumentera sitt arbete med extra anpassningar trots att det inte finns något krav på dokumentation på gymnasiet. Skolverket lyfter bland annat fram dessa i Stödinsatser i utbildningen (2014) där dokumentation är behjälpligt i:
  • uppföljning av de extra anpassningarna
  • som påminnelse rörande vad som beslutats
  • utvärdering inför intensifiering av stödet

Utöver dessa användningsområden vill jag även belysa värdet i fall där jag som lärare inte finns tillgänglig.

Ponera att jag som undervisande lärare blir sjuk eller byter arbetsplats. Vid ett sådant scenario måste elevens behov stå i centrum där en annan lärare bör kunna gå in i mina anteckningar för att se vad jag har gjort för att stötta eleven. 


Hur kan en dokumenterad extra anpassning se ut? Skolverket inkluderade tre exempel i sin publikation Stödinsatser i utbildningen (2014)



Hur dokumenterar och avslutar jag extra anpassningar?


Jag följer upp mina elevers kunskapsutveckling flera gånger per termin. Vid tillfällen där eleverna inte uppnår lägsta nivå för kunskapskraven dokumenterar jag dessa i vår lärportal Unikum. Där inleder jag med att beskriva elevens behov.


Jag följer sedan upp med att beskriva vilka typer av anpassningar som jag har genomfört i klassen. I den bifogade bilden syns både de riktade insatserna rörande eleven i frågan och de generella anpassningar som jag inkluderar i min undervisning. Dessa har varit tidigare extra anpassningar som sedan dess blivit en del av ordinarie undervisning.


Jag noterar sedan när jag genomfört mina anpassningar, vad de har gett för effekt och huruvida de har intensifierats. Om eller när eleven uppvisat förbättringar rörande de utvecklingsområden som anpassningarna syftade att stötta, skriver jag en avslutande kommentar för att dokumentera de uppnådda resultaten. Därefter avslutas de extra anpassningar och jag arkiverar noteringarna.


Tack för att ni tog del av detta inlägg. Hör gärna av er om ni har några frågor eller om det finns ett särskilt ämne som ni önskar att jag berättar om.


Eder tillgivne, 

Feke


Källor

Skolverket, 2022, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 

Skolverket, 2014, Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/stodinsatser-i-utbildningen 

Hur jag utvärderar extra anpassningar för att dra lärdomar och utveckla min undervisning

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. I detta inlägg och tillhörande film redogör jag för hur jag utvärderar de extra anpassningar som jag genomfört under vårterminen samt hur jag sedan drar lärdomar för att utveckla min undervisning.

Jag vill inleda med att detta arbete beskrivs från mitt perspektiv som ämneslärare och kvalitetssamordnare. Inlägget fokuserar på:

  • Utvärdera mina extra anpassningar
  • Konkretisera mina utvecklingsområden


Välkomna!

Nyckelord: extra anpassningar, Mentimeter, PDSA, analys



Utvärdera mina extra anpassningar


I tidigare inlägg har jag berättat om extra anpassningar, hur man kan fånga upp dessa samt hur jag bland annat använt mig av mallar för att tillmötesgå nuvarande elevers behov. Nästa fråga blir vad händer sen? 

Nästa steg är att utvärdera de genomförda extra anpassningarna med klassen genom kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag fångar upp kvantitativ data genom Mentimeter och sedan har jag prata med de specifika elever som behövt extra anpassningar för att kunna samla mer detaljrik, kvalitativ data. Dessa ingår mina systematiska utvärderingar av mitt arbete och ni kan läsa mer om det arbetet här.

Låt oss se - vad sa eleverna?





Sammanfattningsvis kan vi dra lärdomarna att eleverna är nöjda med lektionernas innehåll, min struktur, tydlighet rörande vad eleverna ska lära sig samt vad de ska sedan redovisa vid sina bedömningstillfällen. Eleverna upplever däremot att det är för många läxor och prov.

Denna data samlar jag även över tid för att kunna se trender och eventuella avvikelser. 


Jag får en bild av huruvida jag uppnått en hög kvalitet under längre tid och skulle jag se en kraftig nedgång i mina trender skulle jag få en indikation på att något inte fungerar som tänkt. Det hjälper mig att få ytterligare ett perspektiv på min lärargärning.

I dialog med mina elever får jag ytterligare information om huruvida de extra anpassningarna gett önskade resultat och hjälpt eleverna till måluppfyllelse. Nedan hittar ni anonyma kommentarer från mina elever som jag fått tillåtelse att publicera. 






Konkretisera mina utvecklingsområden


Utifrån ovanstående data kan vi dra följande lärdomar:

Framgångsrika arbetssätt:

  • Övervägande positivt rörande styrning och struktur, till exempelvis inför prov och en variation vid bedömningstillfällen
  • Förtydligande instruktioner, exempelvis utskrivna mallar och instruktioner som är stegvis förklarade
  • Tillgodosett elevernas olika behov för att de ska lära sig och visa på sina kunskaper på det sätt som de känner sig trygga med

Utvecklingsområden:

  • Färre prov
  • Färre läxor
  • Göra både dessa mer relevanta för elevens lärande

Avslutningsvis kan vi lyfta denna information genom det instrumentet PDSA-hjulet: plan, do, study, act. 

Inför de sista lektionerna på terminen och även långsiktigt kan vi se att jag ska fortsätta med den struktur och styrning som jag tillämpat. Vidare ska jag planera för att göra de mallar och instruktioner som jag utvecklat som en del av ordinarie undervisning. Dessa var främst för mina elever med behov av extra anpassningar, men jag kommer att implementera dessa i en helgrupp eftersom resterande elever också fått tagit del av dessa och pekat på fördelarna med ett strukturerat arbetssätt. Jag ska se över mina bedömningstillfällen, främst rörande frekvens, för att inte överbelasta mina elever. Jag inser själv att jag inte tagit tillräckligt med hänsyn till elevernas hela studiesituation och de läser naturligtvis inte bara mitt ämne. Det långsiktiga målet är att mäta framgången i dessa arbetssätt kommande läsår och även då sträva efter ständiga förbättringar!
 


Eder tillgivne,
Feke

Utgå från forskning för att göra extra anpassningar - hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund?

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som fördjupar oss rörande forskning och extra anpassningar. Hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund? Detta inlägg och film redogör för:

  • Problematisering av mina tidigare genomförda extra anpassningar
  • Hur forskning kan stötta mig för att skapa en utbildning på vetenskaplig grund
  • Konkreta exempel på hur jag kombinerar extra anpassningar och forskning i min undervisning

Nyckelord: extra anpassningar; forskning; skollag; Skolverket; mallar; etik; religion



Föregående inlägg och filmer sammanfattar Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens skrivningar rörande extra anpassningar på följande vis: 

  • En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  • Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
  • Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Jag vill lägga särskilt rampljus på att jag som lärare har gjort ett förflyttning från ett lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Elevernas behov måste stå i centrum och jag ska inte undervisa det jag tycker är intressant utan det som eleverna har mest nytta av.

Elevernas behov ska ligga till grund till de extra anpassningar som jag genomför i min undervisning. Tidigare har jag anpassat mina instruktioner genom att bland annat förtydliga dessa eller förklara dem på annat sätt genom checklistor, visuella stöd och instruktioner som förklarar lärandes tågordning. Men hur vet jag att dessa är effektiva för eleven?

Istället för att jag utgår från jag tror är bra för eleverna så har jag även förflyttat mig mot frågeställningen “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?” Detta är med anledning av Skollagen, kapitel 1, §5 som dikterar att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Vad innebär då att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? Skolverket (2022) skriver att

“Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. “

I arbetet med att säkerställa en vetenskaplig grund problematiserar Skolverket (ibid.) att läraren bör vara medveten om sin forskningslitteracitet. “Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt,” beskriver Skolverket (2022) och jag som lärare måste därmed utgå från målet med anpassningen och identifiera vilka svårigheter eleven har rörande att nå målet och därmed söka efter den forskning rörande just detta område. 

När jag söker på bland annat Google Scholar så letar jag efter forskning som är

  • Evidensbaserat
  • Hög impact (exempelvis Hattie)
  • Peer-reviewed
  • Färskhet (när)

Låt oss ta ett konkret exempel från min undervisning där forskningen legat som grund. I kursen Religionskunskap 1 har elever upplevt det svårt att lära sig förmågan att analysera etiska problem utifrån etiska modeller samt religiösa livsåskådningar. Eleverna upplevde ett behov att kunna konkretisera denna typ av abstrakta uppgift och de hade svårt att veta vart de skulle börja i sitt arbete. För att stötta dem i detta arbete har jag kombinerat strukturen på anpassningar som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förordar med samtida forskning i ämnet Religionskunskap. 

I Hans Tekes avhandling Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study från 2019 beskrivs en trestegsmodell som har evidens för att den ger längre inlärning hos de elever han undersökte. Trestegsmodellen är: 

  • Urskilja det etiska problemet
  • Ge tre lösningar och motivera vilken du skulle ha valt
  • Relatera din lösning till klassisk utilitarism och kantiansk pliktetik

Denna trestegsmodell lärde jag eleverna och när de övar själv inför bedömningstillfället har jag skapat mallar som stöttar elever som behövde anpassningar för att lära sig analysera etiska problem.

I min mall försöker jag att kombinera den struktur, tydlighet och tågordning som Skolverket förordar i form av en visuell checklista. Frågorna som eleverna besvarar tar stöd i Tekes forskning som jag som lärare kan därmed se är relevant utifrån elevernas kontext och färskhet. Mallen delas med eleverna i digitalt och analog form där de leds genom uppgiften och alla får möjligheten att öva eftersom mallen gått från att stödja några elever till att bli en del av ordinarie undervisning.  




Sammanfattningsvis:

  • Istället för att jag tänker “det här tror jag är bra för eleverna” förordar jag att fråga “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?”
  • Forskning ska vara en utgångspunkt i planering, genomförande och utvärderingar
  • Kombinera syftet med extra anpassningar och forskning i ordinarie undervisning


Eder tillgivne, 

Feke


Källor

Teke, H., (2019). Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study https://portal.research.lu.se/portal/files/68889704/Avhandlingen_digital.pdf


Skollag (2010), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800


Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning


Skolverket, (2022), Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet


Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Om extra anpassningar och elevens behov

Hej och välkomna till det andra inlägget rörande extra anpassningar. I detta inlägg samt tillhörande film kommer vi att redogöra för:

  • Varför vi genomför extra anpassningar
  • Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar
  • Praktiskt exempel




Föregående film sammanfattade jag varför vi genomföra extra anpassningar enligt Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten i följande punkter:

  • En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  • Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunsk apsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
  • Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Utifrån dessa vill jag understryka vikten av att vi förflyttar oss från et lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Detta innebär att eleven ska stå i fokus. Min undervisning ska alltid utgå från det eleverna behöver för att nå målen och inte det jag tycker är intressant. Med andra ord ska elevens behov genomsyra de anpassningar som genomförs i vår undervisning för att de ska nå målen. 


Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar i min undervisning? På min skola har vi bland annat dessa arbetssätt: 

  • Som mentor vid utvecklingssamtal
  • Systematisk genomlysning av dokumentation från andra lärare vid bestämda tidpunkter
  • Samtal med andra lärare som undervisar min mentorselev
  • Utvärderingar under kursens gång, till exempel Mentimeter
  • Specialpedagogs observationer och analyser

Sammanfattningsvis behövs det både systematiska mätningar samt lyhördhet inför spontana iakttagelser eller önskemål. 

I en av mina kurser har jag haft en elev som själv efterfrågat extra stöd och jag har även fått indikatorer från hens mentor. Eleven upplevde behov eftersom hen:

  • Hade svårt att följa instruktioner i provsammahang (missade delar)
  • Glömde vad hen besvarat vid mer omfattande uppgifter
  • Utmaningar att veta vad hen ska börja när uppgiften är i fritext

Utifrån dessa behov har jag skapat ett enkelt diagram som visar hur jag kunde utgå från Skolverkets förslag på extra anpassningar, elevens behov och vad jag sen gjorde. 


Tidigare i min lärarkarriär kunde jag ta delar av undervisningen för givet och var otydlig i mina instruktioner. Exempelvis kunde jag säga till eleverna att de skulle "skriva en uppsats!", som om innebörden av detta var givet. Idag kan jag i min reflektion se hur jag var otydligt rörande hur länge eleverna ska lära sig något, vad det konkreta målet var och bristerna i att övervägande ge muntlig information. För att råda bot på dessa har jag skapat en mall som ska stötta eleven.




Mallen är en sammanfattning av vad eleven ska göra i form av en checklista samt ett visuellt stöd. En ytterligare funktion är att den instruerar vart eleven ska börja någonstans och vad eleven gör härnäst, med ambitionen att den ska leda eleven framåt. Idag är den en del av ordinarie undervisning och uppskattas av alla elever, även de som inte utryckt ett behov av extra anpassningar.


Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. 

- Eder tillgivne, Feke

Om extra anpassningar: vad, varför och hur?

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg samt film som handlar om extra anpassningar. Detta är det första inlägget och filmen i en serie där jag kommer att successivt fördjupa mig i ämnet och visa på hur jag använder mig av extra anpassningar i min undervisning.

I den här filmen kommer jag att beskriva extra anpassningar utifrån frågorna vad, varför och hur.



Skolverket definierar extra anpassningar som: “En mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.” (Skolverket, 2022)


En lärare som vill implementera anpassningar i sin undervisning behöver inte ha några formella beslut rörande dessa utan kan direkt utgå från elevens utbildning. Anpassningarna kan röra allt från enskilda kurser, i mitt fall kan det röra kursen engelska 7. Anpassningarna kan även täcka hela ämnen, här engelska. De kan även röra en del av elevens utbildning, där jag har haft mentorselever som fått extra anpassningar inom ramen för sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL).

Förenklat kan extra anpassningar brytas ned i två kategorier:
  1. För elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven
  2. För elever som har lätt att nå kunskapskraven

Skolan ska enligt skollag tillgodose elevers olika förutsättningar inför att de ska ta del av sin utbildning. Detta kallas för det kompensatoriska uppdraget, och beskrivs som "en strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, det som ibland kallas för ”det kompensatoriska uppdraget”.” (Skolverket, 2022)

Skolverket ger några exempel på extra anpassningar:

  • “ett särskilt schema över skoldagen
  • ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
  • extra tydliga instruktioner
  • stöd att sätta igång arbetet
  • hjälp att förstå texter
  • digital teknik med anpassade programvaror
  • anpassade läromedel
  • någon extra utrustning
  • extra färdighetsträning
  • enstaka specialpedagogiska insatser”

Sammanfattning
  1. En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  2. Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
  3. Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Källor:

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning 2022-03-05

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 2022-03-05

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/