Intervju erfarenhetsutbyte: speciallärare

erfarenhetsutbyte
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet, en kanal för oss som är intresserad av skola, skolforskning och mina erfarenheter av dessa som ämneslärare och kvalitetssamordnare.

Detta är den andra filmen i en serie av intervjuer där syftet är att dela med oss av våra erfarenheter av att arbeta på en gymnasieskola. I detta inlägg ska vi få träffa specialläraren Richard Duerden som berättar om sitt arbete med att stötta elever i ämnet engelska.

Intervjun kan vara av intresse för er som vill höra hur det är att vara speciallärare, hur han arbetar med lärare och elever samt hans tips till de som är intresserade av att arbeta som speciallärare.

Intervju genomförs på engelska.

Intervjuns innehåll:

  • 0:00 Introduktion
  • 01:50 Richards background
  • 03:00 Om valet att arbeta utomlands
  • 03:28 Hur är det att arbeta som speciallärare?
  • 04:35 Erfarenheter från olika lärare
  • 05:20 Exempel på elevers behov av stöd
  • 06:15 Vilka förberedelser behöver du göra?
  • 07:25 Vad gör du på en övergripande skolnivå?
  • 08:23 Tips till skolledningar
  • 09:51 Varför det är utmanande att öpna sitt klassrum
  • 10:43 Vilka möjligheter och utmaningar finns i yrket?
  • 12:53 Hur är relationsskapde som speciallärare?
  • 14:16 Om din backgrund i drama
  • 16:14 Vad är du intresserad av just nu?
  • 17:37 Hur följer du individen när du främst arbetar på gruppnivå?
  • 20:52 Avslutande rekommendationer




Tack för att ni tog del av innehållet! Kom gärna med frågor och funderingar - jag ser alltid fram emot att få höra från er läsare och tittare.



Eder tillgivne,

Feke

Introduktion till intervjuserien Erfarenhetsutbyte med skolvärldens diverse yrkesroller

erfarenhetsutbyte
Välkommen till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar en kommande serie där jag kommer att intervjua diverse yrkesroller från skolvärlden. Inlägget redogör för 1) bakgrunden till intervjuserien, 2) förankring i forskning och 3) en uppmaning till er att ställa frågor.
Nyckelord: intervju; skola; yrkesroller; erfarenhetsutbyte



Bakgrunden till intervjuserien

“När jag arbetade som lärare insåg jag att den största kraften till förändring finns hos mig själv, och att den blir ännu större när jag får samarbeta med andra.”

Ulf Blossing,
professor vid Göteborgs universitet på institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Didaktiska laboratoriet har varit och är en kanal som syftat åt att bjuda in er till
  • Mitt pedagogiska förarbete
  • Undervisningsdesign
  • Öppna en dörr in till mitt klassrum
För mig har samarbete och erfarenhetsutbyte varit otroligt värdefulla i min utveckling som lärare.

För några år sedan under min studietid i Japan delade jag studentkorridor med lärare från olika delar av världen. Jag gjorde då en intervjuserie där de fick berätta om sina upplevelser av läraryrket. Den var uppskattad av dem själva och andra som var nyfikna på deras berättelser och att få en inblick i deras yrkesvardag eller frågor som var viktiga för dem.

Samtalen gav inte bara insyn i hur det var att jobba som lärare i Nigeria, Indonesien och Japan, utan även ett tillfälle där vi tillsammans kunde reflektera rörande läraryrket samt lära oss av varandra.

Många av mina filmer på min Youtube-kanal handlar mest om mina upplevelser som lärare; nu är syftet att bredda perspektivet, bjuda in och dela med sig av våra olika upplevelser av att arbeta i en skolmiljö.



Förankring i forskning

För de som har erfarenhet av att arbeta i skolans värld så kommer det inte som en överraskning när Skolverket har - här nu mycket kortfattat och förenklat beskrivet - en uppsjö av artiklar, forskningsresultat samt beskrivningar på hur man kan arbeta tillsammans.

Det inledande citatet från Ulf Blossing kommer från ett inlägg om värdet av empiri, att sätta mål och utvärdera för att framgångsrikt att förbättra skolor (Ibid). I andra inlägg, till exempel Samarbete och reflektion för bättre undervisning (Skolverket, 2022a), beskriv lärares erfarenhetsutbyte, värdet av struktur och långsiktighet. Där lyfts bland annat forskning rörande hur “ämneslagen möjliggör även att lärarna hjälper varandra att utveckla undervisning, utforska och prova nya idéer och initiera samarbete”.

Utifrån ett elevhälsoperspektiv beskrivs samarbete mellan undervisande lärare, specialpedagoger och andra elevhälsoteammedlemmar. Exempel på dessa kan vara hur teori och praktik möts för att gynna elever i behov av särskilt stöd (Skolverket, 2020) eller handledning av lärare för att främja hälsa och minska risken för ohälsa (Skolverket, 2022c). I andra artiklar förklaras skolbiblioteks roll i läsfrämjande insatser som underlättar och stärker både lärare och elever (Skolverket, 2022b).

En uppmaning till er att ställa frågor

Inom ramen för detta kommande projekt har jag tänkt att intervjua flera olika yrkesroller:
  • Karaktärsämneslärare
  • Ämneslärare i gymnasiegemensamma ämnen
  • Specialpedagoger
  • Speciallärare
  • Skolledare
  • Skolbibliotekarier
  • Samordnare
Och andra som är intresserade av att dela med sig.

Bidra gärna med era frågor till de olika rollerna som jag kommer att intervjua. Vad är du nyfiken på och vill veta mer om? Lämna gärna en vänlig kommentar!


Tack för att ni tog del av det här inlägget. Jag ser, som alltid, fram emot era kommentarer. Dela med er av era reflektioner:
  • Om du hade blivit intervjuad om din roll inom skolan, vad önskar du att strålkastaren hade riktats på då?
  • Vilka frågor har du till andra lärare, elevhälsa eller skolledning som du vill att de ska dela med sig av?


Eder tillgivne,
Feke

Källor:

Skolverket. (2022). Främja studiero genom samarbete mellan lärare och elevhälsan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-studiero-genom-samarbete-mellan-larare-och-elevhalsan

Skolverket. (2020). Samarbete avgörande för elever i behov av särskilt stöd. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/samarbete-avgorande-for-elever-i-behov-av-sarskilt-stod

Skolverket. (2021). Samarbete bygger en bättre skola. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och-reportage/samarbete-bygger-en-battre-skola

Skolverket. (2022). Samarbete och reflektion för bättre undervisning. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/samarbete-och-reflektion-for-battre-undervisning

Skolverket. (2022). Skolbibliotekarie och lärare i samverkan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/skolbibliotekarie-och-larare-i-samverkan

Utvecklingsområden 2023: bildstöd för tydligare instruktioner, bedömning och anteckningar

anteckningar
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg 1) introducerar mina utvecklingsområden för vårterminen 2023  och forskning rörande bildstöd i undervisning samt 2) visar exempel på ett förbättrat bildstöd som jag skapat till en av mina klasser

Nyckelord: bildstöd, extra anpassningar, Canva, bedömning, övning, anteckningar

Detta inlägg kan vara av intresse för dig som är vill se hur jag använder mig av bildstöd som en del av ordinarie undervisning för att ge eleverna extra tydliga instruktioner, visa på när vi övar och har bedömningsaktiviteter, samt stötta eleverna med att sätta igång och organisera det de lär sig.



Mina utvecklingsområden vårterminen 2023

Innan jul beskrev jag både hur mina elever gav mig feedback och vad jag fick som utvecklingsområden. Inför detta arbete läste jag om evidensbaserade pedagogiska arbetssätt som kunde möta elevernas behov. Detta ledde mig till de extra anpassningar som Specialpedagogiska skolmyndigheten pekar på hjälper eleverna att utvecklas. Jag läste om bland annat extra tydliga instruktioner och stöd för att sätta igång arbetet när eleven har utmaningar att veta vad hen ska börja (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2020). Det finns även evidens för att visuella förstärkningar har en positiv effekt på exempelvis elevers läsförståelse (Rahat, L., Rahman, G., & Ullah, S., 2020).

Som ett ytterligare led i att stötta eleverna med sin inlärning har jag tidigare använt mig av Cornell-metoden. Denna hjälper elever att både strukturera det de lärt sig, sammanfatta det och repetera innehållet (Pauk, Walter; Owens, Ross J. Q. (2010). Nu har jag ambitionen att kombinera dessa mer övergripande, förtydligande insatser med mer rena arbetsätt som Cornell-metoden har för att dra nytta av dem sida vid sida. 

Exempel på förbättrade bildstöd

De bifogade bilderna visar på hur jag arbetat med förbättringar rörande syftesbeskrivningar och bedömningar.


En av mina klasser önskade fler bedömningstillfällen, tydligare indikation på när de äger rum och på att fler övningar räknas in i den övergripande bedömningen. Detta alster är ett försök att kombinera detta med andra utskrifter som jag redan gett eleverna. Den vänstra sidan, som lyfts fram under den andra bilden, visar på syfte och planering. 



Planeringen förtydligas med hjälp av en QR-kod som leder eleverna till läsning och hemläxor. Jag la till ikoner i den nedre delen som visar på lektionsflödet. Ikonerna är tänkta att visa på övning och olika typer av bedömningstillfällen. Målet är att öka tydlighet och tillgänglighet. 

Den högra sida är en modifierad version av Cornell-metoden. Eleverna hittar en kort sammanfattning av syfte och centralt innehåll samt rubriker som sammanfattar den föreläsning som jag håller i ämnet. Sammanfattningen har ett utrymme för anteckningar och jag har försökt göra sen visuellt stimulerande med bilden och citatet rörande innehållet (i det här fallet en jätte som symboliserar hur man använder citat, vilket citatet under pekar på). Avslutningsvis sammanfattar eleverna föreläsningen.

Initiala reaktioner har varit positiva och eleverna använde materialet som stöd under föreläsningen. Fler insatser kommer och jag hoppas att allt arbete kommer att gynna deras lärande.

Tack för att ni tog del av detta inlägg. Kom gärna med era reflektioner rörande:
  1. Hur arbetar ni för att förtydliga det eleverna lär sig?
  2. Vilka arbetssätt förordar ni när ni lär elever studieteknik?
Eder tillgivne, 
Feke



Källor:

Killian, S.,(2021). Evidence-based teaching. https://www.evidencebasedteaching.org.au/high-impact-teaching-strategies/

Rahat, L., Rahman, G., & Ullah, S. (2020) Impact of Graphic Organizers on Reading Comprehension of English Learners at Intermediate Level. Sir Syed Journal of Education & Social Research

https://www.researchgate.net/publication/344438452_Impact_of_Graphic_Organizers_on_Reading_Comprehension_of_English_Learners_at_Intermediate_Level

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/grafisk-akk/bilder/

Utvärderingar och reflektioner från höstterminen 2022

förbättring

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är det sista för 2022 och bjuder in till att ta del av 1) elevernas utvärderingar av min undervisning och 2) mina reflektioner rörande hur jag ska förbättra mitt pedagogiska hantverk.

Nyckelord: utvärdering, reflektion, förbättringar, kvalitetsarbete

Elevernas utvärderingar av min undervisning

De senaste veckorna har mina elever utvärderat min undervisning enligt min förbättringscykel (för mer läsning om mina utvärderingar, se https://www.feke.online/startsida/handboken/utvärdering-av-feke). Det är viktigt för mig att mina elever vet att jag lyssnar på dem och visar att jag gör förbättring utifrån deras behov och önskemål.




Medelvärdet i elevernas utvärdering ökade under hösten från 3.2 till 3.8 och gick nu ner till 3.6. Jag tolkar detta fortfarande som ett positiv utvärdering och strävar efter att min undervisning kontinuerligt ska skattas mellan 3.0 och 4.0.

Eleverna skattar och kommenterar både styrkor samt utvecklingsområden. Vi fyller på siffror med skrivna kommentarer och att prata om nya, förbättrade arbetssätt.

Ständiga förbättringar är en grundpelare i mitt systematiska kvalitetsarbete. Eleverna berättar för mig att de känner ökad delaktighet och motivation när de får påverka och förbättra undervisningen. Arbetssättet grundar sig i en ömsesidig respekt där jag bjuder in mina elever till att höja kvaliteten, bygga en djupare relation och förståelse samt hjälpa mig att bli en bättre lärare.

Sammanfattningvis visar elevernas utvärderingar att det finns styrkor i mitt arbetssätt, bemötande, lärandeaktiviteter och förväntningar. Jag kunde även vaska fram flera utvecklingsområden gällande hur jag planerar och genomför lektioner, uppgifter, prov och bedömningar.

Mina reflektioner

Inför just terminsskiften tycker jag att det blir ett ypperligt tillfälle för reflektion. På samma vis som jag ger eleverna en halvtidsbedömning rörande deras utveckling i kursen får även mina elever ge mig utvecklingsområden. Vår dialog ska gå ut på att undervisningen bättre möter deras behov.

Utifrån mina elevers feedback och elevinflytande har jag följande tre utvecklingsområden per kurs:

Engelska 7, klass NA20
- Lektionerna ska ha svårare och lättare uppgifter som de kan välja mellan.
- Utöver de elevexempel som vi har idag önskar de fler att dra lärdomar från och att dessa även ska innehålla mina kommentarer rörande exemplets styrkor och utvecklingsområden.
- Exit tickets behöver förbättras och bli mer meningsfulla, till exempel genom att besvara dem som grupp.

Reflektion:

Engelska 7, individuella valet
- Eleverna önskar en ökning från två bedömningstillfällen under en femveckorsperiod (exakt mängd bollar jag med eleverna när vi reviderar planeringen).
- En markör eller text som visar på vad som är övning och vad som är underlag för bedömning.
- Önskemål om att elevernas läxor och övningar inkluderas i deras bedömning huruvida de uppnår kursmålen.

Eleverna uppger att de upplever prov (så som gamla hörförståelseprov) som svårare än de övningar vi har under lektionstid. Utökad provtid och fler elevexempel, dock, är kvantitativa frågor som jag upplever lätta att tillmötesgå.

För att tillmötesgå önskemål om svårare övningar och fler bedömningstillfällen ska jag försöka införa olika svårighetsgrader på övningar där eleverna kan välja 'den lättare ' och 'den mer utmanande ' vägen fram när vi övar. Jag ska även skapa flera läxförhör och att dessa ska vara digitala för att eleverna ska få omedelbar feedback rörande exempelvis stavning och grammatik. Detta kommer förhoppningsvis att ge eleverna möjligheten att differentiera deras lärande och även synliggöra förväntningar på ett tydligare vis.

Jag var kluven rörande exit tickets; forskning (se https://youtu.be/-uzW8PAYxTI eller https://youtu.be/luzLcZ0oj04) visar att de hjälper eleverna att utvecklas men de själva har inte den upplevelsen. Det är tydligt att jag inte skapat dem med tillräcklig träffsäkerhet för att de ska hjälpa i elevernas lärande. Denna punkt är ett exemplariskt exempel rörande hur jag behöver lyfta blicken, överskåda mina utmaningar och gå tillbaka till framgångsrika evidensbaserade arbetssätt som tangerar det eleverna önskar.

Istället för att ta bort Exit tickets eller låta eleverna jobba fritt (något flera önskat) tänker jag göra en modifikation: jag ska göra dem utifrån 'think-pair-share'-metoden och även göra en genomlysning av mina frågeställningar för att se hur jag kan göra dem ännu mer stöttande utifrån lektionernas lärandemål. Helst ska de få en mer utmanande form (något eleverna önskade) för att eleverna verkligen ska få visa på, på ett praktiskt vis, vad de lärt sig under lektionen. Här tänker jag att jag ska låta detta kvitto på lärande också synas mer i hur jag väger in lektioner i den övergripande bedömningen.

Jag kommer att arbeta med dessa punkter (och många fler) genom att läsa om evidensbaserade arbetssätt som bäst uppfyller varje punk. En vetenskaplig grund ska prägla det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Mer information om hur dessa tar form praktiskt kommer i nästa år.


Dela gärna med er; jag är väldigt intresserad av att höra era tankar om:
- Hur gör ni för att fånga upp elevernas önskemål och utvärdera er undervisning?
- Vilka utvecklingsområden har ni inför kommande termin?
- Vad är era reaktioner på elevernas feedback?

God fortsättning och Gott Nytt År!

Eder tillgivne, 
Feke

Digitalt klassrumsbesök: hur jag avslutar lektioner med en exit ticket

exit ticket

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg 1) förklarar hur jag avslutar lektioner med hjälp av en exit ticket, 2) visar en inspelning från när jag avslutar en lektion och 3) drar lärdomar från hypotesen och planera framåt. Filmen kan vara av intresse för dig som är ny tillika senior lärare som vill se hur jag använder mig av exit tickets, en form av metakognitivt kvitto, för att låta eleverna reflektera över sitt lärande och ge lektionen ett planerat avslut.

Nyckelord: exit ticket, formativt lärande, lektionsdesign

Hur har jag designat slutet av mina lektioner?

Exit ticket betyder att eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig under lektionen. Detta ger tid för reflektion, en mindre formativ bedömning och stimulerar metakognition. Forskning om exit tickets visar att de genererar ett ökat engagemang, ökade testresultat (Mastromonaco, 2015; Mubashara, A., & Muhammad, S., 2020) och hjälper att identifiera och reflektera om målet med lärande (Leigh, R,. S., 2012).

Enligt min planering skulle jag: 

  • planerar för att ställa frågor utifrån lektionen lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning
  • avsluta en lektion med en exit ticket

Inför detta inlägg hade jag hypotesen: “Om jag avslutar mina lektioner med en exit ticket får eleverna reflektera över rörande sitt eget lärande och sätta ord på det och jag som lärare ger lektionen ett tydligt avslut.

Min slutsats är att hypotesen håller och att denna form av strukturella ritual ger eleverna förutsättningar till reflektion samt att lektionen får ett förutsägbart avslut.

Se filmen för en mer fyllig redogörelse för innehållet.



Källor:


Leigh, R,. S. (2012) The Classroom is Alive with the Sound of Thinking: The Power of the Exit Slip (https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ996265.pdf)

Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science (https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses)

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level (https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972)

Digitalt klassrumsbesök: metoden no hands up

inkludering
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg:

  • Förklarar hur jag ställer frågor till mina elever vid övningar med hjälp metoden av no hands up
  • Digitalt klassrumsbesök: visar en inspelning från lektioner där eleverna får besvara på frågor
  • Drar lärdomar och planerar framåt

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny tillika senior lärare som vill se hur jag använder mig av glasspinnar för att slumpa vilka elever som besvarar på frågeställningar.

Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.




Dylan Wiliam pekar på att inlärning ökar när:
  • Lärare ger återkoppling under själva lärandet
  • Lärare förlängare svarstiden när läraren ställer frågor. Ofta får eleverna för kort tid för att besvara frågor och läraren svarar istället åt dem.
  • Läraren ställer utmanande, öppna frågeställningar
  • Elever har en dialog med klasskamrater om en fråga, eller att lyssna på andras svar.
Genom att skriva elevernas namn på glasspinnar kan jag slumpmässigt dra en pinne och fråga den eleven om svar på de frågor som jag ställer under lektionstid. Detta gör att samtliga elever ska vara redo att svara, vilket uppmanar alla att vara aktiva men motverkar även att det alltid är samma elever som räcker upp handen. Detta stärker likvärdigheten eftersom alla elever får samma möjlighet att visa vad de kan. Vidare hjälper arbetssättet mig att komma ihåg elevernas namn och 

Källor:

Black, P. J. & Wiliam, D. 1998. Assessment and classroom learning

Digitalt klassrumsbesök: inspelning och analys av hur jag föreläser

didaktik
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg bifogar en film där jag redogör för:

- Planeringen inför genomförandet av en föreläsning

- Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från en föreläsning

- Dra lärdomar och planerar framåt

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och även för seniora lärare som vill få se hur jag föreläser. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.






Källor:

Håkansson, J., & Sundberg, D., (2012). Utmärkt undervisning

Biggs, J., & Tang, C., (2011). Teaching Quality Learning at University

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/