Utvärderingar och framåtsyftande tankar del 2, eller, vart vill jag ta min undervisning?

AI
Välkomna till det andra inlägget av två som ämnar att återkoppla till de mål som jag satte upp inför läsåret 2016-2017. Klicka här för att komma till det första inlägget.
Följande inlägg kommer att behandla det sista målet från förra sommaren. Texten kommer att redogöra för 1) mindre frånvaro (från mig som lärare) och 2) mina nya mål inför 2017-2018.

Mindre frånvaro - fortfarande bortrest men med fler inspelningar
Till att börja med vill jag lyfta den kritik jag fick angående min frånvaro under förra läsåret. Det framkom i enkätdata att elever tyckte att jag var borta för mycket på kurser och konferenser. Eftersom jag har ett stort intresse av att delta vid dessa typer av evenemang får jag försöka hitta strategier för att få min undervisning att fortlöpa utan att eleverna känner att de blivit övergivna när jag överlämnat ansvaret till en vikarie.
Läsåret 2016-2017 var stort för mig eftersom jag fick äran att bli finalist i kategorin Årets nytänkare vid Framtidsgalan, åka på förstelärarkonferenser, hålla i föreläsningar för lärare och skolledare och samarbeta med Microsoft samt Nationalencyklopedin som ambassadör för deras digitala läromedel. Behovet av att hitta en lösning var uppenbar och jag har försökt parera eventuella problem vid frånvaro genom digitala lösningar. Under läsåret har jag använt mig av bland annat Screencast-o-matic och Youtube i mycket större utsträckning än tidigare. Syftet var att spela in material som eleverna kunde ta del av då jag reste bort, men även som flippat material.


Screencast-o-matic användes för att spela in instruktioner och återkoppling. Jag spelade in synliggörande av elevtexter genom att kommentera och stryka under med färger. Vid muntliga framföranden kommenterade jag deras inspelade material för att ge framåtsyftande återkoppling. Programmet passar även för att skapa instruktioner till övningar, tips inför nationella prov eller andra aktiviteter som eleverna ska göra.

Youtube har blivit en ny arena för mig där jag har lagt upp filmer som visar hur jag arbetar med olika digitala lärresurser och enheter. Jag har även spelat in fler lektioner än någonsin varpå jag har lagt upp dessa som olistade filmer på Youtube. När en film är olistad kan endast de elever som fått en länk se filmen.


Alla dessa insatser har till större del mottagits positivt, även om det fortfarande finns de som vill ha mer tid ansikte mot ansikte. I framtiden ska jag försöka bli ännu bättre med att spela in material i förväg, inte enbart vid min egen frånvaro, utan även i flippat syfte för att elever som är borta (eller vill repetera) ska ha möjligheten att se innehållet så många gånger de önskar.

Mina nya mål inför 2017-2018

Mina nya mål har satts upp efter de behov jag ser och de önskemål som elever har lyft i mina enkäter.
Hittills har tips och strategier om generell studieteknik givits av vår skolas eminenta skolbibliotekarier. Tillsammans tror jag att vi kan hitta den plattform som ger elever goda förutsättningar för att hantera de utmaningar som tjugohundratalets utbildning ställer dem inför. Min vision är att ge eleverna en längre introduktion till nya läromedel och lärresurser. Förslagsvis kan detta innebära en till två veckor (bedömningsfria? Vad tycker ni om det?) i början av terminen eller kursen som enbart berör tekniker för att studera med digitala läromedel. Till exempel kan eleverna öva på att hitta information i modaliteten, förklara hur funktioner används och sedan testas i ett enkelt, gärna humoristiskt, fake-prov. Här kan även framtida provprogram som exempelvis Digiexam användas.
I föregående inlägg beskrev jag hur elever har fått konstruera sina egna slutprov utifrån ett frågebatteri som gick under arbetsnamnet “provbuffé”. Eftersom denna arbetsform mottogs så positivt vill jag fortsätta utforska den. För att ”buffén” ska bli framgångsrik behöver min dokumentation genomgående följas upp och gärna bli ännu bättre på att synliggöra elevens kunskaper. Inom detta område tycker jag att framsteg redan har gjorts men ser utrymme för förbättringar. Som nästa steg ser jag hur mina elever i religion kan fortsätta med att välja frågor från ett batteri likt i år, där frågorna förbättras och blir mer välformulerade. I engelska har jag inte testat buffén. Rimligtvis kan jag använda buffé-metoden även i engelska. Kurserna religion och engelska skiljer sig något eftersom religion har fler fakta- och stoffrelaterade kunskapskrav jämfört med engelskan som främst bedömer elevens språkliga förmåga. I engelska behöver elever både besvara mina prov men även bejaka metoden de väljer eftersom sättet de genomför provet är centralt för deras betyg.
I framtiden vill jag lära mig mer om artificiell intelligens och hur smarta datorprogram eller appar kan användas i utbildningssyfte. Till exempel ska jag fortsätta att utveckla självrättande övningar och prov via Google forms och Hemingway app. Min drömbild är hur eleven får automatisk och anpassad återkoppling om vad eleven ska öva på härnäst utifrån sin prestation. En av de framgångsfaktorer som bland annat Hattie tar upp är det som kallas för “mastery-tester”, vilket innebär att elever genomför självrättande övningar tills de visar att de uppnått en viss procent korrekta svar (till exempel 100% rätt vid ett glosförhör). Jag föreställer mig att AI passar väl till mastery-tester eftersom återkopplingen från AI:n leder eleven närmare det uppsatta mastery-talet. I optimala förhållanden kommer eleven att äga sin utveckling och motiveras att lära sig mer och själv se målet tydligare under hela processen.
Utifrån utvärderingarna behöver jag fortsätta med att förbättra mitt ledarskap och göra så att mina instruktioner inte upplevs som komplexa. Slutligen så vill jag även lära mig att programmera. 😂
Tack för att ni tog del av mina mål och tillhörande reflektioner. Detta var inlägg två där jag ser tillbaka på läsåret och reflekterar över vad jag samt mina elever har upplevt. Om ni inte läst del ett så hittar ni det här. Vad är era mål inför kommande läsår? Dela gärna med er, kära läsare, av era tankar och visioner!
Eder tillgivne,

Feke

Visualisering av Nationella proven Writing ENG5, eller, färgkodning av "A Good Life"

betyg
Välkomna till Didaktiska Laboratoriet. Detta inlägg ämnar att öka lärares och elevers förståelse för olika språkliga faktorer och hur de bedöms i det skriftliga Nationella provet i engelska 5. För att närma oss detta ämne kommer inlägget att beskriva 1) färgkodning av NAFS bedömda elevexempel, 2) förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5 och 3) rekommendera strategier för skrivande.

Färgkodning av NAFS bedömda elevexempel

Inför nationella proven i engelska arbetar vårt ämneslag med att låta elever öva på gamla nationella prov som finns att hitta på http://nafs.gu.se/ (Nationella prov i främmande språk vid Göteborgs universitet). Elevernas material från skrivdelen blir även underlag för framåtsyftande bedömning inför det verkliga provtillfället samt diskussionsunderlag för sambedömning. Skolverket uttalar sig om styrkorna av sambedömning (Skolverket, 2016a; 2016b) och det finns forskningsunderlag (Thornberd & Jönsson, 2015) som stärker effekter av ökad samstämmighet via sambedömning. Sambedömning som leder till samstämmighet leder till ökad reliabilitet mellan lärare. 

Jag har tidigare i mitt arbete låtit elever i engelska 5 och 6 läsa och bedöma elevexempel från NAFS för att sedan utgå från den tillhörande motiveringen när vi ska hitta en samstämmighet gällande innehållets kvalitet. I mitt arbete har jag dock upplevt problem med att synliggöra för eleverna vad som egentligen kännetecknar en text som bedömts nå kunskapsnivåerna för ett E eller för ett A. Vid diskussionstillfället kan eleverna få en förnimmelse av vad som särskiljer texterna och jag har sedan märkt att mina förklaringar av strategier eller förmågor tappar sina fotfästen i minnet över längre tid. Inför årets nationella prov har jag således färgkodat elevtexterna och de tillhörande bedömningsunderlaget med dess motiveringar enligt ett färgschema. Syftet är att visualisera skillnader i kvalitet och strategi. Jag vill även passa på att nämna att jag valt ett exempel per nivå. Elevtexterna är således inte universella svar för en automatisk E-bedömning och NAFS bedömningar är anpassade för denna texttyp. Ett exempel per bedömningskategori valdes för att göra materialet koncist. Det finns fler att läsa på NAFS hemsida. 

Bedömningsfaktorerna är hämtade från NAFS instruktioner och samtliga definitioner, förklaringar och motiveringar som används i del två (förtydligande av bedömningsfaktorer) av detta inlägg är inte mina egna utan tillhör författarna vid Göteborgs universitet. Del ett (tematiseringen) och tre (rekommenderade strategier) är mina egna. 

Bedömningsfaktorerna delas upp i innehåll samt språk- och uttrycksförmåga. Under dessa två kategorier tillkommer faktorer så som tydlighet, variation, struktur och många fler. På grund av att bedömningmotiveringarna som tillhör bedömda exempel delar upp faktorerna utifrån de två huvudkategorierna och även använder samma begrepp inom flera områden - så som varierat kan både beröra vokabulär och meningsuppbyggnad - har jag återanvänt vissa färgkoder för en tydligare översikt. Vidare kombineras vissa faktorer för att beskriva hur faktorer samspelar, så som att brett ordförråd både berör omfång och tydlighet. 

Varje färg är antingen i pastell för att signalera en brist eller i en klar färg för att visa på en styrka. Färgkoderna är:

  • Tydlighet berör grammatiska strukturer är färgkodade lila.
  • Fyllighet och variation berör innehållsmässigt olika exempel och perspektiv samt variationen av meningsbyggnad, textbindning och struktur. Variation har fått färgen magenta.
  • Sammanhang och struktur berör textens externa och interna ramverk, så som styckesindelning och logik inom paragrafer. Färgkodas indigo.
  • Anpassning till syfte, mottagare, situation och genre syftar åt val av ord och uttryck samt att kunna formulera texten på ett sätt som passar dess stilform. Anpassning är färgkodad orange.
  • Kommunikativa strategier är exempelvis omformuleringar, förklaringar och förtydliganden. Dessa strategier har fått färgen grön. 
  • Flyt och ledighet syftar åt hur lätt det är att följa texten och hur pass tillgänglig den blir på grund av språkliga val. Flyt och ledighet är turkos.
  • Omfång berör bredden av vokabulär, fraseologi och idiomatik. Omfång har fått färgen körsbär.
  • Säkerhet kopplas samman till stavning och interpunktion vilka har färgkodats blå.

Förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5


Följande avsnitt innehåller de tre elevtexterna från det gamla nationella provet "A Good Life". Vardera text har färgkodats enligt den ovan nämnda modellen där respektive bedömningsfaktor har synliggjorts utifrån ett färgläggande av de skriftliga kommentarerna som tillhör texterna. Först presenteras texten som bedömts nå en E-kvalitet, sedan texten med en C-kvalitet och slutligen texten med en A-kvalitet. Till vardera text finns en film som redogör för och motiverar färgkodningen.


"A Good Life": E-kvalitet





"A Good Life": C-kvalitet




"A Good Life": A-kvalitet





Rekommendera strategier för skrivande


Utifrån färgkodningen kan vi fokusera på följande 8 strategier:


  1. För tydlighet ska texten visa på fraser som knyter samman textens alla delar. Tempus (då, nu, eller framtid) ska vara logisk och mer avancerade verbbehandling används, som till exempel -ing form, korrekta prepositioner och olika typer av bindeord. 
  2. För variation ska texten visa på flera synsätt som stärks med förklaringar och exempel. Språket ska innehålla beskrivande fraser, och förstärkningsord såsom adjektiv eller adverb. Variera meningarnas längd och använd frågor och svar.
  3. För sammanhang och struktur ska texten visa på tydliga paragrafer som logiskt bygger på varandra och bildar en röd tråd. 
  4. För anpassning ska texten utgå från ämnet och tar upp relevant information. Använder exempel som passar, exempelvis från egna erfarenheter, frågan i allmänhet eller världsligt. 
  5. För kommunikativa strategier ska texten visa på förklaringar som ger utförligt innehåll som beskriver med exempel. Förtydliga med argument och exempelvis ta ställning för att kunna diskutera ämnet genom jämförelser eller avvägningar.
  6. För flyt och ledighet ska texten visa på rytm och hur lätt innehållet blir att förstå. Färre problem i de andra områdena (som får läsaren att stanna upp) bidrar till flyt och ledighet. Hur lätt det är att följa elevens resonemang.
  7. För omfång ska texten visa på synonymer som beskriver samma ämne. Undvik att upprepa samma ord eller fras flera gånger.
  8. För säkerhet ska texten visa på väldigt få och helst inga stavfel.



Tack för att ni tog del av didaktiska laboratoriet. Hur arbetar ni lärare med Nationella proven? Hur ger visualiserar ni elevers textmaterial? Berätta gärna om era erfarenheter!


Eder tillgivne, 
Feke

Cognitive apprenticeship, eller, visa för att lära

cognitive apprenticeship
Under flera år som lärare har jag upplevt att elever saknar tydliga ramverk när det kommer till sitt lärande och lämnas åt att gissa sig fram. Jag tycker att det är viktigt att möta elevernas inlärning på ett handfast sätt där läraren bidrar med en mall som visar på framgångsrika arbetssätt och hur olika förmågor kan ta form. Detta går under begreppet cognitive apprenticeship, där lärare "attempts to bring tacit process out in the open. It assumes that people learn from one another, through observation, imitation and modeling" (Learning-theories, 2016-02-17). Jag vill här exemplifiera hur jag har försökt att möta det behovet och ge eleverna ett fungerande förhållningssätt där jag konkretiserat förmågorna de skall utveckla. 

Sålunda kommer jag att behandla ämnet 1) cognitive apprenticeship och modeling, 2) hur jag vid ett tillfälle spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic samt 3) hur jag därefter använde mig av podcast-modellen i klassrummet.

Cognitive apprenticeship och modeling

En av mina klasser i Engelska 6 har haft som mål att utveckla sin muntliga och skriftliga förmåga i en övning i form av en podcast. De har även som mål att förbättra sin hörförståelse genom att lyssna på varandras poddar och ger formativ återkoppling. Som övergripande etiskt område arbetar vi med livet på internet och sociala medier. Frågeställningar rör bland annat anonymitet, netikett, grooming och fildelning. Essentiellt för elevernas språkliga utveckling är ett anpassat språk eftersom att deras podcast både ska låta som en podcast samt innehålla ett vokabulär som är passande temat internet och sociala medier.

Skulle jag ha gjort ett liknande upplägg för några år sedan hade jag troligtvis sagt till mina elever: ”ok, skapa ett radioprogram..” och sedan låtit dem hitta sin egen kreativa lösning. Detta upplägg  har jag hittills varit nöjd med som lärare. Men efter en stund av reflektion insåg jag denna avsaknad av tydlighet inte är ett framgångsrikt recept varpå jag har valt att angripa undervisningen från en mer handfast riktning: modeling.

Modeling är en metod inom cognitive apprenticeship vilken innebär att någon med erfarenhet demonstrerar inlärningsprocessen för en person med mindre erfarenhet (Dennen & Burner, 2004). Till skillnad från en instruktion så som ”sammanfatta texten” kommer läraren att visa på olika förmågor för att göra detta, så som att hitta en röd tråd eller att isolera argument. Detta blir särskilt viktigt då eleverna får en strategi att inspireras av. I kombination med en kontext som gör deras lärandemål autentiskt skapar detta en förhoppningsvis en motiverande och verklighetsanknuten lärandemiljö. Dennen & Burner sammanfattar att: 

"Empirical studies have confirmed much of what theories have suggested: (1) that the cognitive apprenticeship model is an accurate description of how learning occurs, and (2) that the instructional strategies that have been extracted from these observations of everyday life can be designed into more formal learning contexts with positive effect" (Ibid.,).

Jag vill peka på att lärare tjänar på detta arbetssätt eftersom det gör våra elever mer utrustade för att kunna nå sina kursmål. Som citatet påpekar kan lärare skapa material som effektfullt lyfter flera strategier för inlärning, vilket är något jag kommer att visa härnäst genom ett par olika digitala lösningar. 

Hur jag spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic

I arbetet med gruppen som gör podcasts strävade jag efter att göra min modell så tydlig som möjlig. Jag bestämde mig för att utgå från en kedja av logiska steg för att visa hur det skulle se ut om jag hade gjort en podcast. Det vill säga, jag aspirerade att skapa ett exempel i ett pedagogiskt sammanhang som eleverna kan förhålla sig till när de själva ska närma sig målet. Jag började med att skriva ett manus, hitta det material som jag behövde samt bekanta mig med de nödvändiga programmen för att göra en podcast. Efter att ha experimenterat med formatet valde jag att utforma modellen på ett sätt som skulle kännas naturligt med allt från störningsmoment och misstag. Jag valde ett helt annat ämne än elevernas - för- och nackdelar med spökhistorier och skräck – eftersom jag vill att eleverna ska lära sig hur de ska nå målet, inte att jag gör jobbet åt dem. Hade jag valt samma ämnesområde hade det resulterat i att eleverna enbart övat på repetition vilket vi tidigare konstaterat är negativt i relation till Skolverkets kursmål. Allt detta spelades in via ett program som heter Screencast-o-matic som både fångade min berättarröst och det som skedde på min datorskärm.

I början av min screencast kan vi se hur jag börjar med att stänga ned Facebook och Youtube för att sedan besöka Google och använda mina sökord. Jag visar hur jag först söker på positiva aspekter av skräck och sedan omformulerar min sökning för att hitta negativa infallsvinklar. Detta leder till två användbara artiklar. Dessa skumläste jag högt och markerade intressanta områden som skulle användas i min podcast. Jag öppnade slutligen ett program som heter Audacity som är ett gratisprogram för ljud- och musikbearbetning. I programmet läste jag upp mitt manus som jag hade skrivit i förväg.

Vi såg min screencast tillsammans i klassrummet och resultatet hittar ni i följande länk eller i videon nedanför. Lösenordet är ”Feke”.



Utöver att eleverna ser hur man kan gå tillväga för att nå målet kan de även se filmen flera gånger om; med ett enkelt knapptryck kan de upprepa hur jag tänkte när jag valde artiklar eller hur jag använde Audacity.

Hur jag använde mig av podcastmodellen i klassrummet

När vi sett min screencast fick eleverna manuset som jag baserade min podcast på och jag spelade även  upp resultat; min podd ”The Horror hour”. Vi följde inspelningen genom att läsa manuset vilket exponerade eleverna för vissa strategier som jag medvetet inkorporerat under planeringen. Strategierna som jag ville ge exempel på var tydlig styckeindelning, bindeord, språklig variation, jämförelse, källhänvisningar och språklig smidighet. Manuset kan ni hitta här och en länk till podden i mp3-format finns här.

Jag valde att exemplifiera styckeindelning med att ha en introduktion där en datorröst kallad "CPU" berättar om vad ämnet och vilka poddens medverkande är. Jag väljer att använda ”therefore” som ett exempel på ett bindeord. Vi kan även se exempel på variation i och med olika ord knutna till ämnet så som ”terrifying”, ”horror” och ”paranormal”.

För att visa på hur man kan jämföra olika sidor av en debatt,  vilket enligt Skolverkets kommentarer till Engelska går under begreppet nyansering, lyfte jag fram utdrag ur de två artiklarna som jag läste i min screencast. Här fick jag även in tekniken för källhänvisning när jag till exempel säger ”according to Antonia Hoyle , author of ”Why scary films are good for you (and even burn calories)” written in 2015”. Vidare får datorrösten hjälpa till med språklig smidighet när hen svarar på mina påståenden och driver konversationen framåt: ”One can assume that there are powerful emotions the [sic] ghost story”. 

Sammanfattningsvis får eleverna på det sättet se hur jag skulle ha genomfört ett liknande projekt och mitt material kommer att verka som ett framgångsrikt exempel. Syftet var att jag skulle agera som en lärande förebild som visade på hur målet kan se ut genom att följa mig från planering till utförande och till sist slutprodukt. Efter att vi lyssnat på alla steg fick eleverna bedöma mig enligt ett formativt synsätt: vad var positivt, vad jag kunde förbättra, vad jag hade lärt mig och hur kan jag använda det till framtiden. Jag ämnade att göra eleverna metakognitivt medvetna om mina styrkor och svagheter som de förhoppningsvis kan dra lärdom av. Eleverna framhävde tydlighet och struktur som en av mina styrkor medan ett utvecklingsområde vore mer elaborerade förklaringar.

Avslutningsvis vill jag poängtera att det skedde några missar i inspelningen: CPU säger till exempel ”emotions the ghost story” som borde ha varit ” in ghost stories” och senare dyker ”almighty diety” upp vilket inte syns i manuset. Jag kommer att behöva korrigera underlaget till framtiden och att göra mig mer säker på att manus och det inspelade materialet är sammanhängande. Just då ansåg jag inte att diskrepansen var så pass stor att jag skulle behöva göra om inspelningen, men vill jag återanvända inspelningen för att visa på ett framgångsrikt exempel kommer den att uppferas.

Tack för att ni tog er tid att läsa mina senaste didaktiska laborationer. Ett utvärderande inlägg av detta arbete kommer efter påsk.

Eder tillgivne,

Feke




Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/