Planera och tidsätt lektioner med spaced learning för ökad inlärning och struktur

lektion

 Hej och välkommen till Didaktiska laboratoriet som i denna film fördjupar oss hur man:

- Planerar en lektion genom att dela upp den i tre delar med spaced learning

- Strukturerar lektionens aktiviteter för att vara varianter på samma lärandemål

- Ökar aktiviteternas komplexitet


"Spaced Learning är en undervisningsmetod där det material som ska läras ut gås igenom tre gånger under en och samma lektion. Mellan presentationerna får eleverna en 10 minuters paus där de får ägna sig åt något annat än undervisningens innehåll."


Planering enligt spaced learning har hjälpt mig med bland annat:

Har hjälpt mig med:

  • Planera mina övningar utifrån en tidsram och därmed gett mig ett sätt att veta hur mycket tid jag ska ägna åt respektive övning
  • Reflektera över vad mina lektioner ska innehåll för att säkra att eleverna övar på de nödvändiga färdigheterna för att nå lärandemålet
  •  Hur övningarna ska vara varierade
  • Övningarna stegrar i komplexitet, från att eleven repeterar till att använda sina kunskaper, se min tidigare film om Blooms taxonomi.
  • Koppling mellan övergripande mål och lektionens mål
  • Optimala förutsättningar för att lära sig
  • Håller motivationen uppe och minskar eventuell trötthet eller att det blir “långrandigt”


Källa Spaced learning: https://www.uvet.lu.se/media/documents/persons/HansTeke/Guide_Spaced_Learning.pdf

Konkretisera lärandemål med SOLOs lärandeverb och cognitive apprenticeship

Välkomna till Didaktiska laboratoriet!


Den här filmen är den andra i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning.

Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man:

  • skapar alignment mellan SOLOs lärandemål,  bedömnings-, undervisnings- och lärandeaktiviteter med hjälp av lärandeverb, samt, modellerar hur eleverna når lärandemålet. 




Hur jag skapar grovplaneringar med alignment och lärandemål

alignment


Hej! Didaktiska laboratoriet är tillbaka efter en hiatus och i denna film berättar jag om hur jag gör grovplaneringar och den forskning som jag lutar mig mot.
 
Kommande filmer kommer att gå på djupet rörande lärandeaktiviteter och ända ner på lektionsnivå.

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och vill få se hur jag börjar att planera. För mer erfarna lärare kan filmen vara av intresse rörande samspelet mellan pedagogisk forskning.



Jag har utgått från forskning av:
Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).
John Biggs och Tang Catherine i boken Teaching Quality Learning at University (2011).

Utveckling av läs- och skrivutveckling i Engelska 7, eller, modulen Experiences of the Post-colonial

engelska

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för utvecklingen av undervisningsmodulen Level 2: Experiences of the Post-colonial i kursen Engelska 7. Engelska 7 är en 100-poängskurs med en teoretisk, komplex och vetenskaplig karaktär (Skolverket, 2011) och modulen ämnar att undervisa eleverna om det engelska språkets relation till kolonialism, om postkolonial litteratur samt att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Jag har undervisat kursen sedan 2014, förbättrat modulen stegvis och gjort ytterligare modifikationer inför läsåret 20-21.

Inlägget redogör för 1) bakgrunden till modulen, 2) utveckling av modulens undervisningsdesign och 3) exempel från utvecklade lektioner.

Nyckelord: engelska; pedagogik; undervisningsdesign; skönlitteratur; läs- och skrivutveckling 

Om inkluderande undervisning, eller, Joanna Lundins föreläsningar om tillgänglig lärmiljö

extra anpassningar
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Bessemerskolan har tillgänglig lärmiljö som ett långsiktigt utvecklingsområde där Introduktionsprogrammet redan har haft ett framgångsrikt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Personalen på Introduktionsprogrammet diskuterade tillgänglighet i form av strukturerade samtalsforum kallade för pedagogiska caféer vilka har lett till att:

  • “Samtalen har ökat vårt fokus på att möta elevers behov och utvecklat vår elevsyn.
  • Anmälningar till EHT har minskat.
  • Hur vi utformar vår verksamhet/organisation, t ex undervisning, terminsstart, grupper, schema med mera har utvecklats.” (Sammanfattning SiS-projekt, 2019)
22a september höll Joanna Lundin, föreläsare om NPF, anpassningar och tillgänglig lärmiljö (https://www.joannalundin.se/), två föreläsningar för personalen på Bessemerskolan.

Det här inlägget sammanfattar 1) föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla samt 2) mina reflektioner.

Nyckelord: föreläsning, tillgänglig lärmiljö, extra anpassningar

1. Föreläsningarna "En skola som fungerar - för alla" och "Ett lärande som fungerar - för alla"

Under föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla pratade Joanna om tillgängligt lärande, inkludering och anpassningar utifrån flera infallsvinklar, exempelvis utbildning, organisation, värdegrund och fysisk lärmiljö. Tillgänglig lärmiljö innebär:

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden (SPSM, hämtad 2020-09-22).

Joanna förklarade att en tillgänglig undervisning inbegriper en rad strategier som gör att fler elever, med blandade funktionsvariationer, har större möjlighet att utvecklas och nå måluppfyllelse. Strategierna rörde exempelvis hur vi rensar klassrum från onödig stimuli, ger eleverna pauser, använder bildstöd, och inkluderande arbetssätt i undervisningen.

Exempel på arbetssätt som ökade tillgängligheten och inkludering var bland annat att skicka ut anteckningsstöd i förväg​, exempelmallar, att erbjuda olika redovisningssätt, att sätta upp delmål för när uppgifter ska vara klara​, och många fler. En slagkraftig sammanfattning var det Joanna kallade för de Magiska 7.



Avslutningsvis underströk Joanna att tillgänglighet handlar om att göra det som traditionellt ses som extra anpassningar till något som är en del av ordinarie undervisning.

2. Mina reflektioner

Under och efter Joanna Lundins föreläsningar reflekterade jag över hur jag kan väva in strategierna för att tillgängliggöra min lärargärning. Utifrån den magiska 7an såg jag att jag använder mig av en tydlig start och slut på lektionen​, en dagordning och syftesbeskrivning som eleverna får innan lektionen börjar, varierade lärandeaktiviteter, formativ feedback​ genom bland annat filmer och kamratbedömning. Däremot landade jag i att början och slutet av mina lektioner är förbättringsområden.
Joanna beskrev till exempel att den sociala lärmiljön och relationsskapande kan stärkas i anslutning till början av lektionen när vi först möter eleverna. Hon förklarade att vi vanligtvis inte hinner ta oss tid att förbereda instruktioner på tavlan, ställa i ordning vårt material för att sen möta eleverna i dörren och hälsa dem välkomna. Förberedelsetiden mellan lektioner bortprioriteras ofta på grund av att vardagliga frågor dyker upp under ställtider före samt efter undervisning.

Rörande slutet av lektionerna beskrev Joanna att det är ett ypperligt tillfälle att stärka elevernas minnestekniker med aktiviteter så som tankekartor, sammanfattningar, diskussioner, att berätta om kommande lektion och att förtydliga eventuella otydligheter från lektionen. Min reflektion är att det lättare att börja lektionerna på ett systematiskt sätt eftersom jag har större kontroll över den tid som behövs. Till exempel har jag alltid samma struktur på mina lektioner för att skapa förutsägbarhet och kontinuitet. Jag inleder med att repetera föregående lektion, förklara dagordningen och syftet medan avslutningen blir desto svårare att planera utifrån strategin att fånga upp och förklara det som eleverna finner oklart.

Jag använder exit tickets för att låta alla elever reflektera över vad de lärt sig i slutet av lektionen där syftet är att stimulera metakognition. Min upplevelse är att jag framgångsrikt låter alla elever komma till tals om sina lärandeaktiviteter under själva lektionen. Alla lektioner jag undervisar är baserade kring tre aktiviteter där eleverna redovisar vad de lärt sig innan vi går vidare till nästa aktivitet. Min utmaning blir just att hitta strategier för att fånga upp eventuella otydligheter från lektionen.




En strategi skulle vara att ha ett kortare test eller mätning, exempelvis ett Google Forms Quiz, Mentimeter eller annat verktyg, som visar vad eleverna har förstått av lektionen och som ger mig en översikt över om något som förblev otydligt. Skulle en större mängd elever haft svårt för ett särskilt område behöver jag förklara det en gång till. Denna strategi ser jag många fördelar med samtidigt som jag upplever att det finns utmaningar med lektionsplaneringen.


En vanlig 80-minuterslektion följer följande mönster:

  • Lektionen börjar.
  • Närvaro, repetition av föregående lektion och hemläxa, ca 10 minuter.
  • Förklaring av nuvarande lektion, ca 5 minuter.
  • En enkel lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer utförlig lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer nyanserad lärandeaktivitet samt elevernas redogörelser, ca 20 minuter.
  • Exit ticket och hemläxa, ca 5 minuter.
  • Lektionen slutar.

Jag vill att eleverna ska använda större delen av lektionen för att öva och jag vill kunna planera hur mycket tid de behöver för varje aktivitet. Med en mätning samt ett förtydligande som är föränderligt efter varje klass behov behöver jag hitta egna strategier för att möjliggöra detta arbetssätt. Kärnfrågan landar i att ge precis det utrymmet eleverna behöver för varje aktivitet, att låta alla få dela med sig av sin inlärning och sen hitta ett sätt att ha utrymme för kortare eller längre förtydliganden i slutet av lektionen. Här kan min struktur variera väldigt mycket vilket kan leda till att vissa lektioner, utifrån tanken av ett förtydligande, får ett glapp när det inte behövs ett sådant förtydligande medan andra lektioner har detta behov. 

Här ser jag en utmaning som jag kommer att behöva läsa på mer om. Min ambition är att ha en tydlig lektionsstruktur samtidigt som jag ska försöka testa en flexibel sammanfattningsstrategi baserad på elevernas behov för att stärka deras inlärning.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

  1. Hur arbetar er skola med att göra era lärmiljöer mer tillgängliga och inkluderande?
  2. Hur gör ni för att göra extra anpassningar till en del av ordinarie undervisning?
  3. Vilka av Joanna Lundins magiska 7 använder ni?
  4. Vad tänker ni rörande att repetera ett lektionsinnehåll i slutet av lektionen?


Eder tillgivne,
Feke

Källor:


Ahlros, A. & Olofsson, S. (2019) Sammanfattning SiS-projekt
Lundin, J. (2020) Ett lärande som fungerar - för alla
Lundin, J. (2020) En skola som fungerar - för alla

Tips för distansundervisning, eller, undervisning genom kameran

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet som skriver med anledning av den rekommenderade distansundervisningen vid svenska gymnasium och komvux. Skolverket informerar på sin informationssida och uppdaterar löpande med mer information. Längst ned på den sidan finns ett avsnitt för Frågor och svar där information om bland annat nationella proven besvaras. För de som söker efter mer information har Skolverket stödsidan https://skolahemma.se/ om att sköta skolgång hemifrån. Sidan har tagits fram genom ett samarbete mellan RISE, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

På skolan där jag undervisar har samtliga lärare fått en snabbkurs i hur man håller lektioner via Microsoft Teams. Lärare använder mötesfunktionen för att hålla digitala lektioner med hjälp av laptopkamera, chatt och sin pedagogiska kunskap. Detta inlägg kommer att ge praktiska undervisningstips för hur man som lärare kan använda digitala verktyg vid distansundervisning för 1) övergripande lektionsstruktur, 2) för överblick vid övning och 3) att testa och tycka till.

Nyckelord: distansundervisning, digitalisering, pedagogik

Tips för övergripande lektionsstruktur


På min skola följer vi elevernas schema för att behålla skoldagen intakt och lektioner fortsätter likt innan men att lektionerna sker digitalt. Klassrumsstrukturen är oerhört viktig där vi det första tipset är att lägga extra tid på att kommunicera en tydlig lektionsstruktur. Det första mina elever och mentorselever har undrat kring är hur schemat kommer att se ut och när lektionen äger rum. Här understryker vi att hela skolan börjar och slutar sina lektioner på utsatt tid. Lärare försöker hålla lektionerna likt hur de var när undervisningen bedrevs i klassrummet för att stärka lektionsintegriteten.

Inför min distansundervisning kommer jag att skicka en överblick av lektionen till eleverna innan lektionen påbörjat. Detta kommer att ske via den chat som vi använder i Microsoft Teams. Syftet är att ge eleverna en möjlighet att få en överblick innan jag bjuder in dem till videosamtalet där lektioner kommer att bedrivas. Lektionsstrukturen kommer att vara densamma som när jag har vanliga lektioner:

  1. När lektionen börjar
  2. Lektionens syfte och mål
  3. Föregående lektion
  4. Lektionens innehåll
  5. Hemläxa inför nästa lektion
  6. Exit ticket
  7. När lektionen slutar

På grund av utmaningar med att föra närvaro vid distansundervisning uppmanas lärare kolla närvaron flera gånger under lektionen. Ett arbetssätt är att använda sig av en exit ticket för att ytterligare stärka lektionsintegriteten. En exit ticket är en fråga och kontrollpunkt där läraren kan se varje elev och att hen har lärt sig om målet med lektionen. Ett enkelt sätt att ge en exit ticket är att ställa frågan “Vad har du lärt dig idag?” till varje elev vid slutet av lektionen där var och en får redogöra för vad de lärt sig om. Detta hjälper läraren utöver att fånga upp elevernas inlärning med att se vilka elever som faktiskt är närvarande.

Ett ytterligare tips rörande exit tickets är att be alla elever att skriva ned svaret under några minuter. Detta stimulerar elever att lägga mer tid på att metakognitivt tänka ut sina egna svar och även förhindrar att elever eventuellt upprepar vad någon annan ha sagt fast de egentligen lärt sig något annat.

Tips för överblick vid övning


När väl lektionen har startat kan det finnas utmaningar med att se vad varje elever gör när vi inte har samma visuella överblick som vi får i klassrummet. Här vill jag rekommendera att använda digitala verktyg som låter dig att få en snarlik överblick och den digitala whiteboardsidan Whiteboard.fi kan vara till stor hjälp.

Mitt första tips är att testa Whiteboard.fi som låter dig ge varje elev en egen digital whiteboard där du kan se alla elevers svar uppdateras i realtid. Verktyget låter dig snabbt fånga upp elevernas svar, se vilka elever som är aktiva eller inte och sen ta kontakt med de elever som behöver hjälp. Översikten hjälper dig att uppmärksamma eventuella oklarheter om innehållet och du kan beskriva och förklara undervisningens innehåll en gång till.

Mitt andra tips är att använda ITG Webtools om du vill dela upp din klass i grupper eller ställa frågor för att stämma av om deras inlärning. I ITG Webtools är en lysande samling verktyg där du enkelt klistrar in din klasslista från vilken du kan slumpa grupper vid gruppindelning, slumpvis dra namn, ha digital handuppräckning (no hands up) eller ge feedforward. 



ITG Webtools hjälper dig som lärare att ställa frågor till eleverna på ett snabbt och smidigt sätt; dela din skärm när du använder slumpverktyget och den drar ett elevnamn. Här kan du välja att exkludera elever som redan svarat för att få en digital variant av Williams glasspinnar. Fördelen med denna strategi är att alla elever blir förberedda på att deras namn kan dras varpå de kan behöva svara och därmed aktiveras till skillnad från om bara de som alltid räcker upp händerna svarar. Ett ytterligare tips är att understryka att det är OK att ta hjälp av en klasskamrat om man är osäker. Uppmuntra till ett klassrumsklimat där vi tillsammans kan hitta det rätta svaret och du kan leda gruppen i rätt riktning genom att ställa stöttande frågor.

Det tredje tipset är att läsa högt tillsammans med eleverna. Forskning visar på att digital läsning kräver god struktur och goda strategier av läraren när man använder digitala läromedel och texter. Läs här om mitt tidigare inlägg om Lotta Perssons föreläsning Digital läsning.

Sammanfattningsvis kan vi med fördel låta eleverna ta tur med att läsa högt för hela gruppen för att alla elever ska kunna komma närmare undervisningsinnehållet. Jag tror även att det finns sociala styrkor med detta arbetssätt där vi kan stärka den sociala tillhörigheten genom att alla förenas kring ett gemensamt material. Bland mina mentorselever fanns det de som kände oro inför att inte träffa sina klasskompisar och det finns säkert andra elever som känner att det kommer att finnas ett socialt tomrum när de inte går till skolan. Genom att välja övningar som gör att alla deltar i inlärningen och uppmuntra till gemensamma digitala aktiviteter kanske vi kan komma något närmare den gemenskap de vanligtvis har i klassrummet.

Tips för att testa och tycka till


När du undervisar finns det flera smarta digitala verktyg som låter dig testa elevernas kunskaper. Ett mindre digitalt test ger dig som lärare en god överblick av vad eleverna har lärt sig och många av dessa är dessutom självrättande. Microsoft Forms eller Google Forms är två exempel som enkla att skapa och att använda. Se följande Youtube-filmer om hur man skapar quiz i Microsoft Forms och Google Forms.

Ett ytterligare tips rörande självrättande test är att ta dig tid för att gå igenom varje fråga tillsammans med eleverna efter de besvarat testet. Där du gärna be eleverna att läsa frågan, besvara den och även förklara varför det alternativet var rätt (samt att de andra var felaktiga). Detta hjälper dig som lärare att se till att elever har sett samtliga frågor och deras svar.

Ett annat sätt att fånga upp elevernas lärande är med spelifierat lärande så som Kahoot! eller presentationsverktyget Mentimeter. Kahoot! och Mentimeter två exempel på digitala verktyg som inte kräver några resurser eftersom båda är gratis (i deras enklaste utformning). De är två verktyg som är visuellt stimulerande och hjälper alla elever att bli aktiverade och kräver endast av dig som lärare att du skapar frågor och svar; elevernas deltagande kräver endast att eleverna delas en kod som skapas automatiskt av verktyget. 

Image result for mentimeter
Källa: https://www.mentimeter.com/

Kahoot! passar väl för att återkalla alla elevers kunskaper och att det drivande tävlingsmomentet har enligt min erfarenhet alltid sporrat till aktivt deltagande. Mentimeter har styrkan att alla elever kan anonymt rösta, tycka till och kommentera om vilket ämne som helst. Båda verktygen gör att alla elever har samma fokus, antingen på tävlingsmoment i Kahoot! eller att tycka till via Mentimeter, något som förenar klassen kring ett lärandemoment.

Se gärna mina tidigare inlägg om digitala verktyg för en mer djupgående förklaring av deras pedagogiska användningsområden:

“Elevinflytande för dynamisk undervisning, eller, fatta mentimeterknapparna för inlärning”

“Från digitalt ax till multimodal limpa, eller, workshopen Smörgåsbord av molntjänster”

“Meningsskapande läxläsning, eller, digitalt flippade klassrum”



Tack för att ni tog er tid att läsa mitt inlägg. Jag hoppas att några av verktygen och strategierna har varit till nytta. Jag vill även passa på att önska oss alla lycka till med de utmaningar som vi står framför men jag är säker på att vi kommer att göra vårt absolut bästa för att erbjuda kvalitativ och likvärdig undervisning till våra elever.
Kommentera gärna med era reflektioner kring:
  • Hur har er skola hanterat frågan kring distansundervisning och hur kommer du att undervisa dina elever?
  • Vilka verktyg och arbetssätt kommer du att använda för att ge eleverna kvalitativ distansundervisning?

Eder tillgivne,

Feke




Källor:


Collaboration Coach, 2018. How to Create a Quiz with Microsoft Forms. https://www.youtube.com/watch?v=W31JF7pQtgo (hämtad 2020-03-19)

ITG Webtools, 2020. https://webtools.itgonline.se/ (hämtad 2020-03-19)

Kahoot!, 2020. https://create.kahoot.it/login (hämtad 2020-03-19)

Laxell.com, 2020. Whiteboard.fi. https://whiteboard.fi/ (hämtad 2020-03-19)

Mentimeter, 2020. https://www.mentimeter.com/ (hämtad 2020-03-19)

Microsoft Teams, 2020. https://teams.microsoft.com/start (hämtad 2020-03-19)


Skolverket, 2020. Skola hemma. https://skolahemma.se/ (hämtad 2020-03-19)

Technology for Teachers and Students, 2017. Google Forms Quiz Template for Teachers. https://www.youtube.com/watch?v=ayvhVM2BMv0 (hämtad 2020-03-19)

William, D. 2015. Practical Ideas for Classroom Formative Assessment. https://www.dylanwiliamcenter.com/2015/02/03/practical-ideas-for-classroom-formative-assessment/ (hämtad 2020-03-19)

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/