Avsluta lektioner med en exitticket för reflektion och #metakognition

exit ticket
Hej och välkomna till den sjätte filmen i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning. Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man: 
  • Avslutar en lektion med en exit ticket
  • Planerar för att ställa frågor utifrån elevens lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning

En exit ticket är en aktivitet där eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig när eleven ska lämna lektionstillfället.

I den här filmen berättar jag om forskning bakom exit tickets, en form av reflekterande fråga, och hur jag planerar för att använda dem i slutet av mina lektioner för ökad metakognition.


Källor

Forskning som jag utgått ifrån: Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science
https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level
https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972
 
Leigh, R,. S. (2012) The Classroom is Alive with the Sound of Thinking: The Power of the Exit Slip https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ996265.pdf

Planera och tidsätt lektioner med spaced learning för ökad inlärning och struktur

lektion

 Hej och välkommen till Didaktiska laboratoriet som i denna film fördjupar oss hur man:

- Planerar en lektion genom att dela upp den i tre delar med spaced learning

- Strukturerar lektionens aktiviteter för att vara varianter på samma lärandemål

- Ökar aktiviteternas komplexitet


"Spaced Learning är en undervisningsmetod där det material som ska läras ut gås igenom tre gånger under en och samma lektion. Mellan presentationerna får eleverna en 10 minuters paus där de får ägna sig åt något annat än undervisningens innehåll."


Planering enligt spaced learning har hjälpt mig med bland annat:

Har hjälpt mig med:

  • Planera mina övningar utifrån en tidsram och därmed gett mig ett sätt att veta hur mycket tid jag ska ägna åt respektive övning
  • Reflektera över vad mina lektioner ska innehåll för att säkra att eleverna övar på de nödvändiga färdigheterna för att nå lärandemålet
  •  Hur övningarna ska vara varierade
  • Övningarna stegrar i komplexitet, från att eleven repeterar till att använda sina kunskaper, se min tidigare film om Blooms taxonomi.
  • Koppling mellan övergripande mål och lektionens mål
  • Optimala förutsättningar för att lära sig
  • Håller motivationen uppe och minskar eventuell trötthet eller att det blir “långrandigt”


Källa Spaced learning: https://www.uvet.lu.se/media/documents/persons/HansTeke/Guide_Spaced_Learning.pdf

Konkretisera lärandemål med SOLOs lärandeverb och cognitive apprenticeship

Välkomna till Didaktiska laboratoriet!


Den här filmen är den andra i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning.

Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man:

  • skapar alignment mellan SOLOs lärandemål,  bedömnings-, undervisnings- och lärandeaktiviteter med hjälp av lärandeverb, samt, modellerar hur eleverna når lärandemålet. 




Hur jag skapar grovplaneringar med alignment och lärandemål

alignment


Hej! Didaktiska laboratoriet är tillbaka efter en hiatus och i denna film berättar jag om hur jag gör grovplaneringar och den forskning som jag lutar mig mot.
 
Kommande filmer kommer att gå på djupet rörande lärandeaktiviteter och ända ner på lektionsnivå.

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och vill få se hur jag börjar att planera. För mer erfarna lärare kan filmen vara av intresse rörande samspelet mellan pedagogisk forskning.



Jag har utgått från forskning av:
Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).
John Biggs och Tang Catherine i boken Teaching Quality Learning at University (2011).

Utveckling av läs- och skrivutveckling i Engelska 7, eller, modulen Experiences of the Post-colonial

engelska

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för utvecklingen av undervisningsmodulen Level 2: Experiences of the Post-colonial i kursen Engelska 7. Engelska 7 är en 100-poängskurs med en teoretisk, komplex och vetenskaplig karaktär (Skolverket, 2011) och modulen ämnar att undervisa eleverna om det engelska språkets relation till kolonialism, om postkolonial litteratur samt att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Jag har undervisat kursen sedan 2014, förbättrat modulen stegvis och gjort ytterligare modifikationer inför läsåret 20-21.

Inlägget redogör för 1) bakgrunden till modulen, 2) utveckling av modulens undervisningsdesign och 3) exempel från utvecklade lektioner.

Nyckelord: engelska; pedagogik; undervisningsdesign; skönlitteratur; läs- och skrivutveckling 

Om inkluderande undervisning, eller, Joanna Lundins föreläsningar om tillgänglig lärmiljö

extra anpassningar
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Bessemerskolan har tillgänglig lärmiljö som ett långsiktigt utvecklingsområde där Introduktionsprogrammet redan har haft ett framgångsrikt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Personalen på Introduktionsprogrammet diskuterade tillgänglighet i form av strukturerade samtalsforum kallade för pedagogiska caféer vilka har lett till att:

  • “Samtalen har ökat vårt fokus på att möta elevers behov och utvecklat vår elevsyn.
  • Anmälningar till EHT har minskat.
  • Hur vi utformar vår verksamhet/organisation, t ex undervisning, terminsstart, grupper, schema med mera har utvecklats.” (Sammanfattning SiS-projekt, 2019)
22a september höll Joanna Lundin, föreläsare om NPF, anpassningar och tillgänglig lärmiljö (https://www.joannalundin.se/), två föreläsningar för personalen på Bessemerskolan.

Det här inlägget sammanfattar 1) föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla samt 2) mina reflektioner.

Nyckelord: föreläsning, tillgänglig lärmiljö, extra anpassningar

1. Föreläsningarna "En skola som fungerar - för alla" och "Ett lärande som fungerar - för alla"

Under föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla pratade Joanna om tillgängligt lärande, inkludering och anpassningar utifrån flera infallsvinklar, exempelvis utbildning, organisation, värdegrund och fysisk lärmiljö. Tillgänglig lärmiljö innebär:

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden (SPSM, hämtad 2020-09-22).

Joanna förklarade att en tillgänglig undervisning inbegriper en rad strategier som gör att fler elever, med blandade funktionsvariationer, har större möjlighet att utvecklas och nå måluppfyllelse. Strategierna rörde exempelvis hur vi rensar klassrum från onödig stimuli, ger eleverna pauser, använder bildstöd, och inkluderande arbetssätt i undervisningen.

Exempel på arbetssätt som ökade tillgängligheten och inkludering var bland annat att skicka ut anteckningsstöd i förväg​, exempelmallar, att erbjuda olika redovisningssätt, att sätta upp delmål för när uppgifter ska vara klara​, och många fler. En slagkraftig sammanfattning var det Joanna kallade för de Magiska 7.



Avslutningsvis underströk Joanna att tillgänglighet handlar om att göra det som traditionellt ses som extra anpassningar till något som är en del av ordinarie undervisning.

2. Mina reflektioner

Under och efter Joanna Lundins föreläsningar reflekterade jag över hur jag kan väva in strategierna för att tillgängliggöra min lärargärning. Utifrån den magiska 7an såg jag att jag använder mig av en tydlig start och slut på lektionen​, en dagordning och syftesbeskrivning som eleverna får innan lektionen börjar, varierade lärandeaktiviteter, formativ feedback​ genom bland annat filmer och kamratbedömning. Däremot landade jag i att början och slutet av mina lektioner är förbättringsområden.
Joanna beskrev till exempel att den sociala lärmiljön och relationsskapande kan stärkas i anslutning till början av lektionen när vi först möter eleverna. Hon förklarade att vi vanligtvis inte hinner ta oss tid att förbereda instruktioner på tavlan, ställa i ordning vårt material för att sen möta eleverna i dörren och hälsa dem välkomna. Förberedelsetiden mellan lektioner bortprioriteras ofta på grund av att vardagliga frågor dyker upp under ställtider före samt efter undervisning.

Rörande slutet av lektionerna beskrev Joanna att det är ett ypperligt tillfälle att stärka elevernas minnestekniker med aktiviteter så som tankekartor, sammanfattningar, diskussioner, att berätta om kommande lektion och att förtydliga eventuella otydligheter från lektionen. Min reflektion är att det lättare att börja lektionerna på ett systematiskt sätt eftersom jag har större kontroll över den tid som behövs. Till exempel har jag alltid samma struktur på mina lektioner för att skapa förutsägbarhet och kontinuitet. Jag inleder med att repetera föregående lektion, förklara dagordningen och syftet medan avslutningen blir desto svårare att planera utifrån strategin att fånga upp och förklara det som eleverna finner oklart.

Jag använder exit tickets för att låta alla elever reflektera över vad de lärt sig i slutet av lektionen där syftet är att stimulera metakognition. Min upplevelse är att jag framgångsrikt låter alla elever komma till tals om sina lärandeaktiviteter under själva lektionen. Alla lektioner jag undervisar är baserade kring tre aktiviteter där eleverna redovisar vad de lärt sig innan vi går vidare till nästa aktivitet. Min utmaning blir just att hitta strategier för att fånga upp eventuella otydligheter från lektionen.




En strategi skulle vara att ha ett kortare test eller mätning, exempelvis ett Google Forms Quiz, Mentimeter eller annat verktyg, som visar vad eleverna har förstått av lektionen och som ger mig en översikt över om något som förblev otydligt. Skulle en större mängd elever haft svårt för ett särskilt område behöver jag förklara det en gång till. Denna strategi ser jag många fördelar med samtidigt som jag upplever att det finns utmaningar med lektionsplaneringen.


En vanlig 80-minuterslektion följer följande mönster:

  • Lektionen börjar.
  • Närvaro, repetition av föregående lektion och hemläxa, ca 10 minuter.
  • Förklaring av nuvarande lektion, ca 5 minuter.
  • En enkel lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer utförlig lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer nyanserad lärandeaktivitet samt elevernas redogörelser, ca 20 minuter.
  • Exit ticket och hemläxa, ca 5 minuter.
  • Lektionen slutar.

Jag vill att eleverna ska använda större delen av lektionen för att öva och jag vill kunna planera hur mycket tid de behöver för varje aktivitet. Med en mätning samt ett förtydligande som är föränderligt efter varje klass behov behöver jag hitta egna strategier för att möjliggöra detta arbetssätt. Kärnfrågan landar i att ge precis det utrymmet eleverna behöver för varje aktivitet, att låta alla få dela med sig av sin inlärning och sen hitta ett sätt att ha utrymme för kortare eller längre förtydliganden i slutet av lektionen. Här kan min struktur variera väldigt mycket vilket kan leda till att vissa lektioner, utifrån tanken av ett förtydligande, får ett glapp när det inte behövs ett sådant förtydligande medan andra lektioner har detta behov. 

Här ser jag en utmaning som jag kommer att behöva läsa på mer om. Min ambition är att ha en tydlig lektionsstruktur samtidigt som jag ska försöka testa en flexibel sammanfattningsstrategi baserad på elevernas behov för att stärka deras inlärning.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

  1. Hur arbetar er skola med att göra era lärmiljöer mer tillgängliga och inkluderande?
  2. Hur gör ni för att göra extra anpassningar till en del av ordinarie undervisning?
  3. Vilka av Joanna Lundins magiska 7 använder ni?
  4. Vad tänker ni rörande att repetera ett lektionsinnehåll i slutet av lektionen?


Eder tillgivne,
Feke

Källor:


Ahlros, A. & Olofsson, S. (2019) Sammanfattning SiS-projekt
Lundin, J. (2020) Ett lärande som fungerar - för alla
Lundin, J. (2020) En skola som fungerar - för alla

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/