Under hösten 2015 har jag experimenterat med flera områden av min undervisning: ett rigoröst samarbete med skolans bibliotekarier, kollaborativ formativ bedömning, digitala hjälpmedel, en ny modell för instruktioner samt elevexempel och -inflytande. Vid skiftet till vårterminen avslutades en av religionskurserna och jag har fått respons från eleverna som jag vill delge här. I detta inlägg kommer jag att skriva om 1) hur jag använde Google Formulär för att skapa en enkät och 2) elevernas respons kring undervisningen.

Inför kursutvärderingen av Religion 1 förberedde jag ett enkät i Google Formulär. Jag vill passa på att tacka min kollega Tobias som introducerade mig till verktyget förra året. Googles tjänst för att skapa enkäter är ett enkelt och användarvänligt instrument där du kan välja mellan bland annat flervalsfrågor, fritext och listor. Jag programmerade mina svar enligt samma metodik som när jag skapar mina Mentimeterundersökningar, det vill säga jämna svarsalternativ uppföljt av textavsnitt där de kan elaborera sina svar. I denna enkät fick eleverna klicka i en fyragradig skala och sedan skriva i en textruta. Om du gör din egen undersökning fyller du i din fråga under "Question title" och klickar sedan "Add item" för att lägga till nya frågor. Mer avancerade alternativ för till exempel bild och film finns vid pilen till höger om rutan du precis klickade på. Frågorna kan enkelt modifieras genom att klicka på dem igen eller dra runt rutorna i den ordning du vill att de ska stå i.

Du kan se svaren i Excelformat via knappen "View responses" eller live om du trycker på "View live responses". Enkäten skickas enkelt  ut genom ett tryck på "Send form" där du kan välja att kopiera en URL-länk eller att skriva in mejladresser. Enkäten är även anpassad för mobila enheter utifall du använder surfplattor eller tillåter mobiltelefoner i klassrummet.

Värt att nämna är att inte alla elever deltog i enkäten på grund av frånvaro. 18 av 26 svar har registrerats trots försök med publicering av enkätlänken via mail och klassens Facebooksida. 

Från data av de första frågorna kan vi se att eleverna verkar i överlag nöjda med kursen och upplägget. De flesta svaren lutar mot den övre delen av skalan vilket framställs i blått. När vi granskar kommentarerna angående förtydligande av kursmål förefaller det att eleverna är positiva men vi kan även finna några förslag: kursmålen ska bli tydligare från start och vara förenklade. Språket som kursmålen är skrivna i är något som jag har diskuterat med mina elever eftersom de känner att "Skolverket"-terminologin är invecklad och svår att ta till sig. Det är även Skolverkets rekommendation lärare ska tolka styrdokumenten: 

"För att eleverna ska kunna förstå vad som bedöms i det arbetsområde de planerat tillsammans med läraren så behöver läraren först tolka vad de aktuella kunskapskraven innebär i just detta område för att kunna tydliggöra dessa för eleverna" (Skolverket, 2015).

Skolverket problematiserar även att förenkla språket eftersom det inte nödvändigtvis förbättrar förståelsen: "förvanskar eller förminskar de [lärarna] kunskaper som beskrivs i kunskapskraven påverkas den nationella likvärdigheten" (Ibid.). Denna typ av arbete kräver alltså en särskild finkänslighet.

Planering, genomgångar, redovisningsformer och didaktik fortsätter att presentera i regel positiv data likt ovan medan anpassning har lägre halt positiva svar. Data för de frågorna finner vi i de första fyra tårtdiagrammen nedanför. Nedanför finner vi en mer problematiserad bild angående samarbetet med skolbiblioteket. 

Svarsuppgifterna om samarbetet visar på att totalt 66,7 % av svaren är i den övre, positiva delen av svarsalternativen. Däremot innebär det att 32.3 % fann sig missnöjda med samarbetet. Det förefaller sig uppenbart att det finns ett förbättringsarbete som vi måste ta med oss till framtida planeringstillfällen.

Av kommentarerna kan vi finna några positiva tankar men de negativa är desto fler. Eleverna vill att det ska va färre workshops och redovisningar, inte lika repetitivt innehåll och mindre arbete med källkritik. Utan att få en allt för defensiv ton argumenterade vi att arbetet med källkritik och källhänvisningar behövdes eftersom det skulle vara något eleverna har stor nytta av. Eftersom eleverna läser på ett högskoleförberedande program är källkritiskt förhållningssätt essentiellt, speciellt när det fanns elever som inte använde korrekta källhänvisningar trots våra insatser. När jag reflekterar kring detta tror jag att vi måste förtydliga vikten av det källkritiska arbetssättet. Det korrelerar säkerligen med kommentaren om att tydlighet mellan lärare och bibliotekarierna måste bli bättre för att öka kvaliteten på samarbetet vilket blir något vi kommer att behöva fokusera på. 

Utöver källkritik framhäver eleverna deras arbetsmiljö i biblioteket där framförallt föreläsningssalens påverkan på till exempel koncentration känns allvarligt. Svaren visar även på att eleverna föredrar att vara i klassrummet vilket förefaller som något överraskande eftersom jag skulle trott att ett miljöombyte skulle vara uppfriskande. 

Slutligen har vi data om elevernas och mina insatser. Majoriteten av eleverna uppger att de är nöjda med sitt eget och mitt arbete under kursens gång. Jag vill förtydliga att syftet är inte att hylla min egen insats utan att låta alla elevers kommentarer komma fram, både positiva som konstruktivt negativa; jag bad eleverna att vara ärliga och ge mig konstruktiv feedback varpå flera förslag kommer fram ur kommentarerna som jag ska lägga särskilt fokus på. Kommentarerna pekar på att jag behöver förbättra mitt stöd i elevernas arbete, förenkla innehåll och beskrivningar, förbättra samarbetet  med biblioteket samt blir bättre med att leda klassen. Förtydligande och samarbetet med biblioteket bekräftar bilden vi fått tidigare angående kursmålen. Jag teoretiserar att det arbete som jag lagt på insatser med metodarbete, struktur och återkoppling säkerligen har tagit utrymme från de problemområden som eleverna lyfter. Det framstår för mig som tydligt att jag inte kan prioritera vissa delar över andra utan behöver finna en balans mellan varje aspekt inom läraryrket.

Tack för att ni tog del av återkopplingen från kursen Religion 1. Didaktiska laboratoriet kommer att presentera ytterligare kursutvärderingar under årets gång allt eftersom fler kurser närmar sig sina slut. Eftersom jag själv arbetar med bedömning känns det uppfriskande att själv få bli bedömd och driva vidare mitt förbättringsarbete med nya mål.

Eder tillgivne, 

Feke