Under de senaste inläggen har vi diskuterat begreppet "nyanserat" och dragit paralleller till olika former av analys. Analysmetoder och förslag på lärandemål präglade föregående inlägg; i detta inlägg kommer ytterligare ett begrepp som ofta går hand i hand med "nyanserat" - att tolka - att definieras och undersökas. Vi kommer att granska 1) en definition av tolkningsarbete, 2) Skolverkets kommentarer och 3) triangulering som strategi för att tolka.

Det förekommer flera olika definitioner av begreppen att "tolka", "tolkning" och discipliner kopplade till dessa. En generell definition enligt Nationalencyklopedin är att finna den egentliga innebörden hos ett material, eller "innebörden av något som är uttryckt i dunkel" som vi ser i exemplet till höger (2016-03-18). Vidare ges vi förslaget att "han tolkade in för mycket i uttalandet" (Ibid., 2016-03-18) vilket pekar på att tolkning även innebär att någon kan se ett innehåll som inte existerar.

Ett närbesläktat uttryck till tolkning är disciplinen hermeneutik som är en forskningsprocess där tolkandet av ett stoff står i centrum (Nationalencyklopedin, 2016-03-18). Hermeneutiken är vanlig inom humaniora, så som teologi och sociologi. Kännetecknande för tolkning och hermeneutiskt förhållningssätt är att det är ett subjektivt analysarbete som utgår från skaparens kontext:

"De menar att vi inte kan lösgöra oss från våra egna traditioner eller vår tolkningshorisont och göra en absolut objektiv tolkning av en text. I all utläggning finns ett samspel mellan nu- och dåtid" (Ibid., 2016-03-18).

Hermeneutik i praktiken (Skoglund, 2012) exemplifierar hur en hermeneutisk tolkning kan ta form utifrån generella frågor, så som likheter och olikheter till annat material, innehållets mest centrala punkter, vad för information som utesluts samt vad författarna verkar anta att läsaren redan kan (Ibid.,2). Tolkningen ska sedan kontextualisera den hermeneutiska frågeställningar vilket innebär att  undersöka vad materialet eller författaren kommer från för social ryggsäck, vad författaren kan tänkas ha för bakgrundskunskaper samt när materialet skapades. Syftet med denna typ av analys är att lyfta tolkningen från materialet till dess skapare med ambitionen att se hens tankeprocesser genom dess skapelse. Skoglund skriver att "vi kan aldrig se en tanke, vi kan bara se spåren efter den i text, bild eller annat" (Ibid., 1), vilket betyder att vi kan enbart förhålla oss till produkterna av tankar efter som allt som skaparen tänker skrivs inte ned. Vi försöker genom ett tolkningsarbete att begripa dessa tankar genom att studera flera aspekter av materialet och dess kontext.

Sammanfattningsvis innebär analytiskt tolkningsarbete att man letar efter innehåll som inte är lätt utröna vid första anblick. Vidare skall analysen beakta sammanhanget för att försöka förstå vad som lett till att materialet formats och hur författarens miljö kan ha påverkat innehållet.

När vi granskar Skolverkets kommentarer från gymnasiekurserna Engelska, Religion och Historia kan vi uttyda att kurserna har olika mål när eleven skall lära sig att tolka. Ett av kursmålen i Engelska är ”förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet” (Skolverket, 2011) som beskrivs i kommentarerna att:

"uppfatta meningen eller innebörden i språket. /---/ Att tolka innehållet innebär förståelse av det språk som eleverna hör eller läser, inte endast i bokstavlig betydelse utan också av de betydelser den talade och skrivna engelskan får i sitt sammanhang" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Här kan vi se hur den generella definitionen av tolkning och Skolverkets kommentarer passar överens eftersom båda understryker dolt innehåll samt att förstå materialets kontext. Skolverket beskriver senare även tolkning som att ”läsa mellan raderna” /---/ eller material som är "svårt att tolka" (Skolverket, 2011). Kontextualisering har enligt Skolverket till exempel specificerats mot målet att förstå sammanhang och anpassning av språket:

"Situationen, den roll talaren eller skribenten har och syftet med det som sägs eller det skrivna präglar innebörden. Med ökande språkförmåga växer kraven på förmågan att uppfatta språkets innebörd i olika situationer liksom underförstådda betydelser, ironi och olika slags referenser" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Till skillnad från Engelska har kursen Religion riktat tolkning mot begreppsdefinitioner och att kunna urskilja olika svar på en och samma fråga där bland annat privatreligiositet lyfts som ett exempel (Skolverket, 2011), Angående begrepp beskriver styrdokumenten att "begreppet tro kan exempelvis tolkas som en tro att eller en tro på" eller att "tolka begreppet privatreligiositet ur ett mångfaldsperspektiv"(Skolverket, 2011) [min kursivering]. Fokus verkar ligga på att förstå hur olika personer förhåller sig till samma fenomen. 

Tolkning inom religionskunskap berör även att granska olika svar på samma fråga:

"hur teologiska och existentiella frågor kan tolkas och diskuteras på mycket olika sätt inom och mellan religioner. Frågor som rör tron på Guds existens eller ett liv efter döden kan både formuleras och besvaras på många sätt" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Likt ovan hanterar religionsundervisningen hur olika individer förhåller sig till övergripande teologiska frågor. Till skillnad från kurserna i Engelska där eleverna ska kunna tolka material med mindre tydligt innehåll skall tolkning inom religion bearbeta hur perspektiv kan skifta. 

I kursen Historia innebär tolkning att se hur historien har förändrats, vilka orsaker som ligger bakom dessa samt hur källor kan förstås. Gällande tolkning av orsaker kan vi läsa följande i kunskapskriterierna till Historia 1a1 A-nivå:

Konsekvensanalysen fortsätter i kommentarerna och Skolverket skriver att ”tolkningar kan omfatta delar av eller helheter i ett skeende (Skolverket, 2011) [min kursivering]. En tolkning av en förändringsprocess kan till exempel innefatta "en förklaring av varför något har hänt", varpå det även ges exempel på "olika perspektiv /---/ [och] värdera den betydelse en enskild faktor har” (Ibid., 2011) [min kursivering]. Likt religionskunskapen förekommer perspektivskifte inom historieundervisningen fast med tillägget av att diskutera händelseförlopp. 

Utifrån definitioner samt Skolverkets exempel av tolkning visar vår sammanställning på följande kännetecken: 

Vi kan lätt se att det finns flera tolkningsområden vilket innebär en viss strukturell svaghet eftersom det mest troligtvis finns lika många tolkningar som det finns lärare och elever. Det blir svårt att upprätta en standardiserad modell för tolkning eftersom alla ska kunna tolka utifrån sin synvinkel; att etablera en modell kan stjälpa den självaste grundidén i att tolka! Det som jag istället kommer att försöka beskriva är ett arbetssätt som lyfter de olika typer av tolkning som Skolverket lyfter fram med hjälp av aktiva verb för öppna och hermeneutiska frågeställningar. Jag kommer att koppla instruktionerna för tolkning till Blooms taxonomi och intended learning outcomes (lärandemålen står i kursivt) för att stimulera tolkningsprocessen. Processen går i tre steg , från en grundläggande beskrivning till en mer utvecklad sådan, samt det slutgiltiga och mest avancerade steget. Den sista nivån som jag kommer att beskriva kallas för triangulering.

Triangulering innebär att systematiskt ställa flera källor bredvid varandra för att vi ska kunna förstå materialet bättre genom att se hur deras relation till varandra. Modellen förutsätter att du använder tre källor (även kallade noder) vilket gör att du automatiskt får in komparativa element samtidigt som du förhåller flera delar av materialet mot varandra. 

När du använder dig av tolkande frågeställningar kan du använda enbart en, två eller alla tre av noderna i din analys. Vänligen lägg märke till att lärandemålen bygger på varandra, vilket innebär att du vill inkludera nod ett för att kunna applicera nod två. Samma idé gäller för nod tre som förutsätter att personen utgår från alla tre noder arbetar tillsammans. 

1. Beskrivande tolkning (En nod)

Beskriv vilken situation materialet är anpassat efter för att förklara källans syfte. 

Redogör för orsakerna till att materialet skapades för att...

2. Komparativ och relationell tolkning (Två noder)

Identifiera hur den källan kopplas till en annan inom samma område.

Kategorisera definitioner av ämnet för att granska hur de skiljer sig åt och besvarar samma fråga. 

3. Kontextuell och dold tolkning (Tre noder)

Jämför uttalat och icke uttalat innehåll mellan källorna för att dra en slutsats om förändringar.

Sammanfatta genom att besvara på vilket sätt källmaterialet ger oss ny och djupare förståelse.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Kommande och sista inlägget av fyra om svårdefinierade begrepp ur kunskapskriterierna kommer att behandla temat "komplexa samband". 

Eder tillgivne, 

Feke