Lärares narrativ om att vara elev, eller, tillbaka till skolbänken

00:15

Lärares narrativ om att vara elev, eller, tillbaka till skolbänken

Välkommen till Didaktiska laboratoriet som utforskar lärarens narrativ när de återgår till att vara studenter. Mer specifikt ämnar inlägget att belysa upplevelsen som jag samt mina lärarkollegor haft när vi fått uppleva undervisning från ett elevperspektiv. Inlägget berör 1) perspektivskifte från lärare till elev, 2) intervjuer med internationella lärare och 3) våra samlade lärdomar (“lessons learned”).

Nyckelord: kollegialt lärande, lärare som elev, narrativ, semi-strukturerad intervju

Perspektivskifte från lärare till elev

Kommentarer från elever, om lärares praxis, tillhör vardagen i form av kroppsspråk, leenden, applåder, suckar, et cetera. Enligt min uppfattning ska elever uppmuntras att ha synpunkter om sin studiegång. Fördelaktigen ska återkopplingen vara konstruktiv och lärare kan exempelvis eftersträva sådan genom att systematiskt använda sig av utvärderingar (läs här hur jag har använt Mentimeter och digitala formulär).

En lärare som mäter aspekter av undervisningen får dagsfärsk återkoppling vilket bidrar till dennes kvalitetsarbete. En lyhörd lärare kan forma sitt undervisningsinnehåll för att uppnå förbättrad anpassning efter gruppens behov. “Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö,” (Skolverket, 2015) och som lärare ska jag försöka att tillgodomöta elevers önskemål. Jag åsidosätter mycket tid för att sätta mig in i elevernas kritik eftersom jag vill ta elevers uppfattningar på största allvar. Skolverket understryker framförallt att “elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om:

  • vilket läromedel som ska användas,
  • i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras,
  • vilka arbetsformer man ska använda, och
  • på vilket sätt en uppgift ska redovisas.” (Ibid.,)
Oavsett mina mätinstrument och försök till ökad anpassning finns det alltid de elever som upplever frustration med min undervisning. Generellt sett berör elevers kommentarer provtillfällen, framförallt tydligheten mellan bedömningstillfället och kriterierna för bedömning. Det uppstår frågetecken trots mina försök att visualisera bedömning och göra eleverna aktiva i sin egen inlärning, men i slutändan blir elever enligt min erfarenhet som mest nöjda när de blir involverade i bedömningens för- och efterarbete. Jag märker att jag kommenterar mina lärares undervisning när jag själv har blivit elev och det ger mig även tillfälle att begrunda undervisning från ett nytt perspektiv.

Som elev får jag möjligheten att observera, lära mig av och diskutera andra lärares praxis, vilket tangerar kollegialt lärande. Kollegialt lärande är en “term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken” (Skolverket, 2013: 25) och kännetecknande är ett systematiskt arbetssätt. Denna redogörelse är framförallt fenomenologisk och mina kamraters narrativ från skolbänken blir en form av upplevelsebaserat utvecklingsarbete.

Lärares kollegiala utvecklingsarbete har fått stor uppmärksamhet inom pedagogisk forskning medan forskning om lärares upplevelser av att själva vara elever är till min kännedom begränsad. Mitt sökande har enbart hittat två artiklar inom ämnet (kollegialt lärande däremot gav cirka 5700 träffar i Google Scholar).

Artiklarna beskriver exempelvis lärares förväntningar på andra lärare (Diekelmann & Gunn, 2004) och hur lärare som återgår till att studera utvecklar att reflexivt förhållningssätt till sin egen praktik (Case, 2010). Eftersom den narrativa ansatsen tidigare har använts valde jag också att låta mina klasskamraters egna berättelser ligga till grund för detta inlägg.

Intervjuer med internationella lärare


Mina klasskamrater blev tillfrågade om de var intresserade av att delta i en kort intervju om att få vara studenter igen. Här kommer jag att redovisa deras svar. Intervjun baserades på följande semistrukturerade frågor:

1) What are you experience of learning Japanese.
2) How does it feel as a teacher to be a student?
3) How will being a student impact your teaching profession (once you have returned)?




Våra samlade lärdomar (“lessons learned”)

Som elev reflekterar jag över min egen inlärning och hur mina elever upplever min undervisning. Lärarna som jag intervjuade upplever också att de får bättre insikt i sin egen undervisning och hur den upplevs. Vi får observera och diskutera hur andra lär ut samt känna av deras styrkor och svagheter. Dilyafruz beskriver att hon ser sina styrkor och brister när hon ser andra undervisa. Bland det mest intresseväckande är att känna på hur olika modaliteter påverkar klassens inlärning; vissa svarar väl på film och bild medan andra svarar bättre på ljud, medan någon annan föredrar repetition. Exempelvis beskrev Obinna att han är särskilt imponerad av hur våra lärare kan sömlöst inkludera digitala element under sina lektioner. Vi har lärare som växlar modaliteter medan andra håller sig till ett sätt att undervisa vilket påverkar vår koncentrationsförmåga.

Jag märker hur vi har olika förutsättningar inför att bibehålla koncentration; några av mina klasskamrater upplever det som mycket energislukande med långa lektioner medan andra hanterar det bättre. Jag klarar av att hålla fokus under längre perioder, andra kamrater gör ljud, pillar med händerna och kollar sina mobiltelefoner, precis som våra elever som vi vanligtvis får säga till. Det ter sig särskilt intressant att praktiserande lärare beter sig precis som sina egna elever. En större variation av modaliteter verkar ha ett positiv inflytande på prestation. Mina klasskamrater beskriver hur det är svårt att vara student igen, där både Leah och Obbina beskriver att de blev chockade över känslan att vara elever igen.

Ytterligare iakttagelser av vår undervisning har berört bedömningstillfällen som flera upplevt som inkonsekventa. Den bakomliggande orsaken till kritiken har varit att läraren inte tydliggjort vad som vi behöver ha lärt oss för inför prov och hur vi vet om vi nått en godtagbar nivå. Proven skiljer sig således från hur vi undervisats. Intressant nog liknar det mina elevers kritik vilket pekar på hur viktigt det är med tydlighet inför tillfällen som elever känner är särskilt avgörande. Hesti lyfter att det är alltför lätt att som lärare säga “du borde ha pluggat” när det faktiskt finns diskrepans mellan det som undervisats och hur det testas. Jag vill understryka vikten av att sätta sig in i den känslan för att bättre förstå hur man kan förbättra sin egen undervisning.

Avslutningsvis vill jag framhäva några positiva punkter från våra lärares undervisning. Dessa kommer jag att ta försöka anamma och utveckla i min egen undervisning:

  1. Modellera. Visa och låt elever testa med urklipp eller exempel tills de känner sig säkra på det du undervisar. Efter det kan man ta egna steg (även kallat “scaffolding”).
  2. Låt inlärning ta tid. Jag märker att jag och mina klasskamrater greppar olika saker olika snabbt. Ge alla gott om tid för att hantera innehållet (vad är “Gott om tid”?).
  3. Fråga inte bara de som greppar det du undervisar! Jag märker att vissa av våra lärare hoppar över elever som de tror inte kan. Uppmuntra inte att elever gömmer sig utan försök vara taktisk och sprid ut frågorna.
  4. Att hinna med är en färskvara; ibland är man på banan, ibland är man inte. Följ upp tidigare undervisning med att återbesöka det som redan lärts ut. Quiz och korta repetitionstillfällen uppskattas av alla elever i min klass. 

Tack för att ni tog er tid att läsa mitt inlägg om lärares perspektivskifte och vilka erfarenheter det har givit. Didaktiska laboratoriet passar även på att önska God jul! Kommentera gärna med era reflektioner kring: 


  • Vad skulle ni tycka om att vara elever igen?
  • Vad skulle ni vilja uppleva?
  • Vilka för- och nackdelar kan det finnas?


Eder tillgivne, 
Feke


Källor:

Case, Jennifer M., Marshall, Delia & Linder, Cedric J, 2010. “Being a Student Again: A Narrative Study of a Teacher's Experience”. Teaching in Higher Education, v15 n4 p423-433 (http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13562510903560028?scroll=top&needAccess=true)

Diekelmann, Nancy & Gunn, Jackie, 2004. “Teachers Going Back to School: Being a Student Again”. Journal of Nursing Education. 2004; 43 (7): 293-296.

Pozzi, Sara , 2010. “Becoming a Student Again”. https://www.nais.org/magazine/independent-teacher/fall-2010/becoming-a-student-again/ (Hämtad 2017-11-15)

Skolverket, 2015. “Elevinflytande”. https://www.skolverket.se/elever-och-foraldrar/elevinflytande-1.234275 (Hämtad 2017-11-17)

Skolverket, 2015. “Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen”. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-i-undervisningen-1.244049 (Hämtad 2017-11-20)

Skolverket, 2013. “Forskning för Klassrummet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken“. http://www.forumforsamverkan.uu.se/digitalAssets/367/c_367498-l_3-k_forskning_for_klassrummet.pdf (Hämtad 2017-11-20)

Skolverket, 2016. “Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling?”. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/no-amnen/tema-naturvetenskap/kollegialt-larande-1.168797 (Hämtad 2017-11-20)

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery