Utveckling av läs- och skrivutveckling i Engelska 7, eller, modulen Experiences of the Post-colonial

engelska

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för utvecklingen av undervisningsmodulen Level 2: Experiences of the Post-colonial i kursen Engelska 7. Engelska 7 är en 100-poängskurs med en teoretisk, komplex och vetenskaplig karaktär (Skolverket, 2011) och modulen ämnar att undervisa eleverna om det engelska språkets relation till kolonialism, om postkolonial litteratur samt att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Jag har undervisat kursen sedan 2014, förbättrat modulen stegvis och gjort ytterligare modifikationer inför läsåret 20-21.

Inlägget redogör för 1) bakgrunden till modulen, 2) utveckling av modulens undervisningsdesign och 3) exempel från utvecklade lektioner.

Nyckelord: engelska; pedagogik; undervisningsdesign; skönlitteratur; läs- och skrivutveckling 

Om inkluderande undervisning, eller, Joanna Lundins föreläsningar om tillgänglig lärmiljö

extra anpassningar
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Bessemerskolan har tillgänglig lärmiljö som ett långsiktigt utvecklingsområde där Introduktionsprogrammet redan har haft ett framgångsrikt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Personalen på Introduktionsprogrammet diskuterade tillgänglighet i form av strukturerade samtalsforum kallade för pedagogiska caféer vilka har lett till att:

  • “Samtalen har ökat vårt fokus på att möta elevers behov och utvecklat vår elevsyn.
  • Anmälningar till EHT har minskat.
  • Hur vi utformar vår verksamhet/organisation, t ex undervisning, terminsstart, grupper, schema med mera har utvecklats.” (Sammanfattning SiS-projekt, 2019)
22a september höll Joanna Lundin, föreläsare om NPF, anpassningar och tillgänglig lärmiljö (https://www.joannalundin.se/), två föreläsningar för personalen på Bessemerskolan.

Det här inlägget sammanfattar 1) föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla samt 2) mina reflektioner.

Nyckelord: föreläsning, tillgänglig lärmiljö, extra anpassningar

1. Föreläsningarna "En skola som fungerar - för alla" och "Ett lärande som fungerar - för alla"

Under föreläsningarna En skola som fungerar - för alla och Ett lärande som fungerar - för alla pratade Joanna om tillgängligt lärande, inkludering och anpassningar utifrån flera infallsvinklar, exempelvis utbildning, organisation, värdegrund och fysisk lärmiljö. Tillgänglig lärmiljö innebär:

Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet.

Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet.

Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn, elever och studerande kan inhämta och utveckla kunskaper och värden (SPSM, hämtad 2020-09-22).

Joanna förklarade att en tillgänglig undervisning inbegriper en rad strategier som gör att fler elever, med blandade funktionsvariationer, har större möjlighet att utvecklas och nå måluppfyllelse. Strategierna rörde exempelvis hur vi rensar klassrum från onödig stimuli, ger eleverna pauser, använder bildstöd, och inkluderande arbetssätt i undervisningen.

Exempel på arbetssätt som ökade tillgängligheten och inkludering var bland annat att skicka ut anteckningsstöd i förväg​, exempelmallar, att erbjuda olika redovisningssätt, att sätta upp delmål för när uppgifter ska vara klara​, och många fler. En slagkraftig sammanfattning var det Joanna kallade för de Magiska 7.



Avslutningsvis underströk Joanna att tillgänglighet handlar om att göra det som traditionellt ses som extra anpassningar till något som är en del av ordinarie undervisning.

2. Mina reflektioner

Under och efter Joanna Lundins föreläsningar reflekterade jag över hur jag kan väva in strategierna för att tillgängliggöra min lärargärning. Utifrån den magiska 7an såg jag att jag använder mig av en tydlig start och slut på lektionen​, en dagordning och syftesbeskrivning som eleverna får innan lektionen börjar, varierade lärandeaktiviteter, formativ feedback​ genom bland annat filmer och kamratbedömning. Däremot landade jag i att början och slutet av mina lektioner är förbättringsområden.
Joanna beskrev till exempel att den sociala lärmiljön och relationsskapande kan stärkas i anslutning till början av lektionen när vi först möter eleverna. Hon förklarade att vi vanligtvis inte hinner ta oss tid att förbereda instruktioner på tavlan, ställa i ordning vårt material för att sen möta eleverna i dörren och hälsa dem välkomna. Förberedelsetiden mellan lektioner bortprioriteras ofta på grund av att vardagliga frågor dyker upp under ställtider före samt efter undervisning.

Rörande slutet av lektionerna beskrev Joanna att det är ett ypperligt tillfälle att stärka elevernas minnestekniker med aktiviteter så som tankekartor, sammanfattningar, diskussioner, att berätta om kommande lektion och att förtydliga eventuella otydligheter från lektionen. Min reflektion är att det lättare att börja lektionerna på ett systematiskt sätt eftersom jag har större kontroll över den tid som behövs. Till exempel har jag alltid samma struktur på mina lektioner för att skapa förutsägbarhet och kontinuitet. Jag inleder med att repetera föregående lektion, förklara dagordningen och syftet medan avslutningen blir desto svårare att planera utifrån strategin att fånga upp och förklara det som eleverna finner oklart.

Jag använder exit tickets för att låta alla elever reflektera över vad de lärt sig i slutet av lektionen där syftet är att stimulera metakognition. Min upplevelse är att jag framgångsrikt låter alla elever komma till tals om sina lärandeaktiviteter under själva lektionen. Alla lektioner jag undervisar är baserade kring tre aktiviteter där eleverna redovisar vad de lärt sig innan vi går vidare till nästa aktivitet. Min utmaning blir just att hitta strategier för att fånga upp eventuella otydligheter från lektionen.




En strategi skulle vara att ha ett kortare test eller mätning, exempelvis ett Google Forms Quiz, Mentimeter eller annat verktyg, som visar vad eleverna har förstått av lektionen och som ger mig en översikt över om något som förblev otydligt. Skulle en större mängd elever haft svårt för ett särskilt område behöver jag förklara det en gång till. Denna strategi ser jag många fördelar med samtidigt som jag upplever att det finns utmaningar med lektionsplaneringen.


En vanlig 80-minuterslektion följer följande mönster:

  • Lektionen börjar.
  • Närvaro, repetition av föregående lektion och hemläxa, ca 10 minuter.
  • Förklaring av nuvarande lektion, ca 5 minuter.
  • En enkel lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer utförlig lärandeaktivitet samt elevernas redogörelse, ca 20 minuter.
  • En mer nyanserad lärandeaktivitet samt elevernas redogörelser, ca 20 minuter.
  • Exit ticket och hemläxa, ca 5 minuter.
  • Lektionen slutar.

Jag vill att eleverna ska använda större delen av lektionen för att öva och jag vill kunna planera hur mycket tid de behöver för varje aktivitet. Med en mätning samt ett förtydligande som är föränderligt efter varje klass behov behöver jag hitta egna strategier för att möjliggöra detta arbetssätt. Kärnfrågan landar i att ge precis det utrymmet eleverna behöver för varje aktivitet, att låta alla få dela med sig av sin inlärning och sen hitta ett sätt att ha utrymme för kortare eller längre förtydliganden i slutet av lektionen. Här kan min struktur variera väldigt mycket vilket kan leda till att vissa lektioner, utifrån tanken av ett förtydligande, får ett glapp när det inte behövs ett sådant förtydligande medan andra lektioner har detta behov. 

Här ser jag en utmaning som jag kommer att behöva läsa på mer om. Min ambition är att ha en tydlig lektionsstruktur samtidigt som jag ska försöka testa en flexibel sammanfattningsstrategi baserad på elevernas behov för att stärka deras inlärning.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

  1. Hur arbetar er skola med att göra era lärmiljöer mer tillgängliga och inkluderande?
  2. Hur gör ni för att göra extra anpassningar till en del av ordinarie undervisning?
  3. Vilka av Joanna Lundins magiska 7 använder ni?
  4. Vad tänker ni rörande att repetera ett lektionsinnehåll i slutet av lektionen?


Eder tillgivne,
Feke

Källor:


Ahlros, A. & Olofsson, S. (2019) Sammanfattning SiS-projekt
Lundin, J. (2020) Ett lärande som fungerar - för alla
Lundin, J. (2020) En skola som fungerar - för alla

Tips för distansundervisning, eller, undervisning genom kameran

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet som skriver med anledning av den rekommenderade distansundervisningen vid svenska gymnasium och komvux. Skolverket informerar på sin informationssida och uppdaterar löpande med mer information. Längst ned på den sidan finns ett avsnitt för Frågor och svar där information om bland annat nationella proven besvaras. För de som söker efter mer information har Skolverket stödsidan https://skolahemma.se/ om att sköta skolgång hemifrån. Sidan har tagits fram genom ett samarbete mellan RISE, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

På skolan där jag undervisar har samtliga lärare fått en snabbkurs i hur man håller lektioner via Microsoft Teams. Lärare använder mötesfunktionen för att hålla digitala lektioner med hjälp av laptopkamera, chatt och sin pedagogiska kunskap. Detta inlägg kommer att ge praktiska undervisningstips för hur man som lärare kan använda digitala verktyg vid distansundervisning för 1) övergripande lektionsstruktur, 2) för överblick vid övning och 3) att testa och tycka till.

Nyckelord: distansundervisning, digitalisering, pedagogik

Tips för övergripande lektionsstruktur


På min skola följer vi elevernas schema för att behålla skoldagen intakt och lektioner fortsätter likt innan men att lektionerna sker digitalt. Klassrumsstrukturen är oerhört viktig där vi det första tipset är att lägga extra tid på att kommunicera en tydlig lektionsstruktur. Det första mina elever och mentorselever har undrat kring är hur schemat kommer att se ut och när lektionen äger rum. Här understryker vi att hela skolan börjar och slutar sina lektioner på utsatt tid. Lärare försöker hålla lektionerna likt hur de var när undervisningen bedrevs i klassrummet för att stärka lektionsintegriteten.

Inför min distansundervisning kommer jag att skicka en överblick av lektionen till eleverna innan lektionen påbörjat. Detta kommer att ske via den chat som vi använder i Microsoft Teams. Syftet är att ge eleverna en möjlighet att få en överblick innan jag bjuder in dem till videosamtalet där lektioner kommer att bedrivas. Lektionsstrukturen kommer att vara densamma som när jag har vanliga lektioner:

  1. När lektionen börjar
  2. Lektionens syfte och mål
  3. Föregående lektion
  4. Lektionens innehåll
  5. Hemläxa inför nästa lektion
  6. Exit ticket
  7. När lektionen slutar

På grund av utmaningar med att föra närvaro vid distansundervisning uppmanas lärare kolla närvaron flera gånger under lektionen. Ett arbetssätt är att använda sig av en exit ticket för att ytterligare stärka lektionsintegriteten. En exit ticket är en fråga och kontrollpunkt där läraren kan se varje elev och att hen har lärt sig om målet med lektionen. Ett enkelt sätt att ge en exit ticket är att ställa frågan “Vad har du lärt dig idag?” till varje elev vid slutet av lektionen där var och en får redogöra för vad de lärt sig om. Detta hjälper läraren utöver att fånga upp elevernas inlärning med att se vilka elever som faktiskt är närvarande.

Ett ytterligare tips rörande exit tickets är att be alla elever att skriva ned svaret under några minuter. Detta stimulerar elever att lägga mer tid på att metakognitivt tänka ut sina egna svar och även förhindrar att elever eventuellt upprepar vad någon annan ha sagt fast de egentligen lärt sig något annat.

Tips för överblick vid övning


När väl lektionen har startat kan det finnas utmaningar med att se vad varje elever gör när vi inte har samma visuella överblick som vi får i klassrummet. Här vill jag rekommendera att använda digitala verktyg som låter dig att få en snarlik överblick och den digitala whiteboardsidan Whiteboard.fi kan vara till stor hjälp.

Mitt första tips är att testa Whiteboard.fi som låter dig ge varje elev en egen digital whiteboard där du kan se alla elevers svar uppdateras i realtid. Verktyget låter dig snabbt fånga upp elevernas svar, se vilka elever som är aktiva eller inte och sen ta kontakt med de elever som behöver hjälp. Översikten hjälper dig att uppmärksamma eventuella oklarheter om innehållet och du kan beskriva och förklara undervisningens innehåll en gång till.

Mitt andra tips är att använda ITG Webtools om du vill dela upp din klass i grupper eller ställa frågor för att stämma av om deras inlärning. I ITG Webtools är en lysande samling verktyg där du enkelt klistrar in din klasslista från vilken du kan slumpa grupper vid gruppindelning, slumpvis dra namn, ha digital handuppräckning (no hands up) eller ge feedforward. 



ITG Webtools hjälper dig som lärare att ställa frågor till eleverna på ett snabbt och smidigt sätt; dela din skärm när du använder slumpverktyget och den drar ett elevnamn. Här kan du välja att exkludera elever som redan svarat för att få en digital variant av Williams glasspinnar. Fördelen med denna strategi är att alla elever blir förberedda på att deras namn kan dras varpå de kan behöva svara och därmed aktiveras till skillnad från om bara de som alltid räcker upp händerna svarar. Ett ytterligare tips är att understryka att det är OK att ta hjälp av en klasskamrat om man är osäker. Uppmuntra till ett klassrumsklimat där vi tillsammans kan hitta det rätta svaret och du kan leda gruppen i rätt riktning genom att ställa stöttande frågor.

Det tredje tipset är att läsa högt tillsammans med eleverna. Forskning visar på att digital läsning kräver god struktur och goda strategier av läraren när man använder digitala läromedel och texter. Läs här om mitt tidigare inlägg om Lotta Perssons föreläsning Digital läsning.

Sammanfattningsvis kan vi med fördel låta eleverna ta tur med att läsa högt för hela gruppen för att alla elever ska kunna komma närmare undervisningsinnehållet. Jag tror även att det finns sociala styrkor med detta arbetssätt där vi kan stärka den sociala tillhörigheten genom att alla förenas kring ett gemensamt material. Bland mina mentorselever fanns det de som kände oro inför att inte träffa sina klasskompisar och det finns säkert andra elever som känner att det kommer att finnas ett socialt tomrum när de inte går till skolan. Genom att välja övningar som gör att alla deltar i inlärningen och uppmuntra till gemensamma digitala aktiviteter kanske vi kan komma något närmare den gemenskap de vanligtvis har i klassrummet.

Tips för att testa och tycka till


När du undervisar finns det flera smarta digitala verktyg som låter dig testa elevernas kunskaper. Ett mindre digitalt test ger dig som lärare en god överblick av vad eleverna har lärt sig och många av dessa är dessutom självrättande. Microsoft Forms eller Google Forms är två exempel som enkla att skapa och att använda. Se följande Youtube-filmer om hur man skapar quiz i Microsoft Forms och Google Forms.

Ett ytterligare tips rörande självrättande test är att ta dig tid för att gå igenom varje fråga tillsammans med eleverna efter de besvarat testet. Där du gärna be eleverna att läsa frågan, besvara den och även förklara varför det alternativet var rätt (samt att de andra var felaktiga). Detta hjälper dig som lärare att se till att elever har sett samtliga frågor och deras svar.

Ett annat sätt att fånga upp elevernas lärande är med spelifierat lärande så som Kahoot! eller presentationsverktyget Mentimeter. Kahoot! och Mentimeter två exempel på digitala verktyg som inte kräver några resurser eftersom båda är gratis (i deras enklaste utformning). De är två verktyg som är visuellt stimulerande och hjälper alla elever att bli aktiverade och kräver endast av dig som lärare att du skapar frågor och svar; elevernas deltagande kräver endast att eleverna delas en kod som skapas automatiskt av verktyget. 

Image result for mentimeter
Källa: https://www.mentimeter.com/

Kahoot! passar väl för att återkalla alla elevers kunskaper och att det drivande tävlingsmomentet har enligt min erfarenhet alltid sporrat till aktivt deltagande. Mentimeter har styrkan att alla elever kan anonymt rösta, tycka till och kommentera om vilket ämne som helst. Båda verktygen gör att alla elever har samma fokus, antingen på tävlingsmoment i Kahoot! eller att tycka till via Mentimeter, något som förenar klassen kring ett lärandemoment.

Se gärna mina tidigare inlägg om digitala verktyg för en mer djupgående förklaring av deras pedagogiska användningsområden:

“Elevinflytande för dynamisk undervisning, eller, fatta mentimeterknapparna för inlärning”

“Från digitalt ax till multimodal limpa, eller, workshopen Smörgåsbord av molntjänster”

“Meningsskapande läxläsning, eller, digitalt flippade klassrum”



Tack för att ni tog er tid att läsa mitt inlägg. Jag hoppas att några av verktygen och strategierna har varit till nytta. Jag vill även passa på att önska oss alla lycka till med de utmaningar som vi står framför men jag är säker på att vi kommer att göra vårt absolut bästa för att erbjuda kvalitativ och likvärdig undervisning till våra elever.
Kommentera gärna med era reflektioner kring:
  • Hur har er skola hanterat frågan kring distansundervisning och hur kommer du att undervisa dina elever?
  • Vilka verktyg och arbetssätt kommer du att använda för att ge eleverna kvalitativ distansundervisning?

Eder tillgivne,

Feke




Källor:


Collaboration Coach, 2018. How to Create a Quiz with Microsoft Forms. https://www.youtube.com/watch?v=W31JF7pQtgo (hämtad 2020-03-19)

ITG Webtools, 2020. https://webtools.itgonline.se/ (hämtad 2020-03-19)

Kahoot!, 2020. https://create.kahoot.it/login (hämtad 2020-03-19)

Laxell.com, 2020. Whiteboard.fi. https://whiteboard.fi/ (hämtad 2020-03-19)

Mentimeter, 2020. https://www.mentimeter.com/ (hämtad 2020-03-19)

Microsoft Teams, 2020. https://teams.microsoft.com/start (hämtad 2020-03-19)


Skolverket, 2020. Skola hemma. https://skolahemma.se/ (hämtad 2020-03-19)

Technology for Teachers and Students, 2017. Google Forms Quiz Template for Teachers. https://www.youtube.com/watch?v=ayvhVM2BMv0 (hämtad 2020-03-19)

William, D. 2015. Practical Ideas for Classroom Formative Assessment. https://www.dylanwiliamcenter.com/2015/02/03/practical-ideas-for-classroom-formative-assessment/ (hämtad 2020-03-19)

Föreläsningen Digital läsning, eller, strategier för att undervisa med digitala läromedel

digitalisering
Torsdagen den 13e februari besökte Lotta Persson, processledare inom digital skolutveckling från Gleerups Sandvikens kommun och jag fick glädjen att lyssna på hennes föreläsning Digital läsning. Det här inlägget kommer att 1) sammanfatta föreläsningen och 2) hennes tips på lärandestrategier för ökad läsförståelse. 

Nyckelord: digitalisering; multimodal; läromedel; lärandestrategier

Sammanfattning av föreläsningen Digital läsning


Lotta Persson höll en informativ, proffsig och inspirerande föreläsning om digitaliseringens roll i skolan, forskning om digital läsning och dess inverkan på måluppfyllelse samt tipsade om strategier för att lära använda digitala läromedel. Hon berättade om dagsläget för skolan och den digitaliseringsvåg som skoldebatten omsvepts av. Persson underströk hur skolan behöver hitta en lärandeplats i samtiden eftersom samhället är redan digitaliserat. 

Persson beskrev den nationella strategin för skolans digitalisering med utgångspunkten att lärare och elever ska ha en digital kompetens.​ Digital kompetens innebär bland annat att behärska digital läsning vilket är en multimodal version av mer traditionell litteracitet där läsaren tolkar kombinationer av text, ljud, film och animationer. Multimodal läsning, till skillnad mot traditionellt läsande, är även icke-linjär eftersom läsupplevelsen på en skärm kan gå mellan sidor av information mer spontant samt innehåller text och bild som fångar läsarens uppmärksamhet. 

Till exempel kunde en hemsida få en läsare att först läsa dess titel, sedan titta på bilder eller till och med reklam som blinkar i kanterna för att sedan klicka på en länk som leder till en film om innehållet (eller rent av något helt annat!). Om vi jämför detta med den mer linjära läsningen i mer traditionella textsammanhang leddes läsaren från sida till sida (hen kan givetvis hoppa mellan delar) där innehållet alltid är statiskt sedan tryckdatumet. En hemsida eller ett digitalt läromedel kan uppdateras med nytt innehåll vilket en redan tryckt bok inte kan. Forskning som har utförts inom området har visat på både möjligheter samt utmaningar vilket Persson vävde in i sin beskrivning.

Forskningen om traditionella och multimodala läromedel samt införandet av datorer i undervisning har inte skapat någon större effekt på elevernas måluppfyllelse. Persson visade på studien "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2019) som pekade på "ingen förbättrade studieresultat med en dator per elev." Däremot kontrasterades detta med studier som visade att motivationen ökade hos elever med datorer samt att elever kunde skriva längre och bättre texter med tangentbord. Persson riktade sedan exemplen specifikt mot läsning och förklarade slutsatserna från en rad metastudier av Singer & Alexander (2017) , Kong, Seo & Zhai (2018) och Delgado, Vargas m.fl (2018). 

Slutsatserna från metastudierna visade på en viss positiv fördel i läsförståelse vid läsning på papper gentemot skärm och att just sakprosa behandlas något bättre på papper. Sattes läsaren under tidspress har läsning på papper en viss fördel men fanns ingen tidsbegränsning hittade inte forskningen någon mätbar skillnad. Studierna problematiserade sina egna resultat eftersom de flesta studier jämför linjär text på papper och på en skärm; de fann det svårt att inkludera andra multimodala exempel så som hemsidor eftersom forskarna fann utmaningar att dra en definition av text när tryckt skrift, digital skrift så som PDFer och hemsidor skulle jämställas med varandra. Slutsatsen som drogs var att det kanske inte spelade någon roll om att vi läste på skärm eller papper - snarare kanske det handlade om vilka strategier vi hade. Strategierna tycktes vara knutna till den tid vi ägnade åt läsningen för att få en djupare läsförståelse. Sänktes läshastigheten ökade läsförståelsen. Utmaningarna som syntes med digitala läromedel var att eftersom multimodala texter ofta innehåller distraktioner kunde läsaren behöva mer tid för att få en långsammare läsupplevelse och således nå en djupare läsförståelse. 

Persson beskrev en rad strategier som vi lärare kan använda oss av för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförståelse. En grundproblematik berörde att många lärare behandlar digitala läromedel som utlånade exemplar av mer traditionell kurslitteratur; det vill säga att man gav eleverna ett exemplar att ta med sig hem utan handledning, utan uppmaningar att göra kommentarer i marginalerna eller att arbeta med läromedlet under lektionstid. Nedanför sammanfattar jag några av de mer centrala strategierna som Persson rekommenderade.

Tips på lärandestrategier för ökad lösförståelse


Persson rekommenderade lärare att behandla multimodala digitala läromedel på det sätt som man behandlat mer traditionella läromedel: läs tillsammans med hela klassen, sammanfatta innehållet och arbeta språkutvecklande. Eleven bör inte lämnas ensam med sitt läromedel speciellt med de distraktioner som kan finnas i multimodala läsupplevelser. Vi lärare ska undervisa våra elever i lässtrategier för en digital värld.  

Den första strategin är att läsa tillsammans för att sakta ner läsningen. Persson rekommenderade att läsa högt ur läromedlet tillsammans med hela klassen för att lyckas sänka hastigheten vilket ska gynna läsförståelsen. Läraren kunde gärna visa och läsa läromedlet via en projektor för att hjälpa eleverna att följa med i texten.  När eleverna själva läser texten som grupp kommer de närmare innehållet eftersom de hanterar texten gemensamt , något långsammare än om de är själva och eventuella distraktioner kunde undvikas. Persson förordade även att använda digitala texter med så få distraktioner som möjligt som i undervisningen. 

Persson sköt in ett tips för de lärare som inte har digitala läromedel och använder exempelvis Wikipedia: ett Chrome-plug in som heter Wikiwand gör texten mer anpassad för digital läsning. Wikiwand omvandlar Wikipedias mer spretiga meningar till en sammanhängande text genom att föra in textbredden och förenkla det övergripande visuella formatet. Ett kondenserat läsformat har visat sig hjälpa till med läsförståelsen för att se helheten samt håller det läsaren till texten. 

Den andra strategin var att sammanfatta. När läraren och klassen läste gemensamt blev eleverna mer aktiva men de behöver ges uppgifter som gör att läste med ökad omsorg. ​Persson yrkade även på att att sammanfatta svåra texter tränade elevernas uthållighet istället för att välja enklare texter som eleverna hade lättare att klara av på egen hand. Här underströk hon lärarens roll att leda eleverna och lära dem god studieteknik.  

Den tredje övergripande strategin var att arbeta språkutvecklande. Arbeta med texten genom att använd de funktioner som finns inbyggda för att eleven ska komma närmare texten. Till exempel kan eleverna stryka under direkt i den digitala texten eller använda anteckningsfunktioner och kommentarer som syns i kanterna. Persson beskrev att det arbetssättet har också visats sakta ned läsningen och förbättrar läskunnigheten. Ytterligare ett tips var att läraren kunde använda de digitala understrykningspennorna för att själv sammanfatta eller ställa frågor till eleverna direkt i läromedlet. Lärare kunde be elever att välja ut nyckelord eller stryka under huvudbudskapet i texter för ökad läsförståelse. För de läromedel, till exempel Gleerups som Perssons arbetar med, kunde eleven slå upp begrepp eller ta reda på mer information direkt i läsvyn. 


                             ​

​Tack för att ni tog er tid för att läsa detta inlägg om föreläsningen Digital läsning och om de strategier som Lotta Persson gav för ökad läsförståelse i undervisning med digitala läromedel. För kontakt med Lotta, se: Lotta.persson@gleerups.se; 040-209 802.


Kommentera gärna med era reflektioner kring: 
  • Vad är era erfarenheter av digitala läromedel och digital läsning?
  • Hur arbetar ni med läsning och lässtrategier?
  • Vilka kompetenser känner ni att ni skulle behöva utveckla inom digital läsning?


Eder tillgivne, 
Feke

Källor: 

Delgadoa, P., Vargas, C., Ackerman, R., Salmeróna, L., (2018) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, Volume 25, November 2018, Pages 23-38.

Hall, C., Lundin, M., & Sibbmark, K., (2009) "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

Kong, Y., Seo, Y., & Zhai, L., (2018) Comparison of reading performance on screen and on paper: A meta-analysis. Computers & Education, Volume 123, August 2018, Pages 138-149.

Singer, L. M., & Alexander, P. A. (2017) Reading across Mediums: Effects of Reading Digital and Print Texts on Comprehension and Calibration. Journal of Experimental Education, v85 n1 p155-172 2017.

Konferensen Bättre Skola 2020, eller, den systematiska resan

analys

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som skriver från Bättre Skola-konferensen i Upplands Väsby. I det här inlägget kommer ni att ta del av 1) utmärkelsen Bättre Skola, 2) en sammanfattning från de föreläsningar som jag lyssnade på och 3) SIQs managementmodell.

Nyckelord: Bättre Skola, Skolverket, struktur, kvalitetsarbete

Utmärkelsen Bättre Skola


Bättre Skola-konferensen är en konferens om skolans kvalitetsarbete som drivs av SIQ - Swedish Institute for Quality. Den är “En konferens som riktar sig till alla som arbetar med kvalitetsfrågor i skolvärlden: rektorer, skolchefer, lärare, fackliga, tjänstemän och politiker.” (http://www.battreskola.com/ ). Dagarna ramas in av föreläsningar men även ceremonin för de skolor som tilldelades utmärkelsen eller erkännandet Bättre skola.

Utmärkelsen Bättre Skola innebär att skolan arbetar för att ge sina kunder (elever), intressenter (vårdnadshavare, arbetsplatsförlagt lärande, och så vidare), medarbetare och ledning en värdeskapande kultur, struktur, och systematik. Relevanta arbetssätt är att skapa nöjdhet, ha ett fungerande processarbete och följa upp resultat för att lära och förbättra sin verksamhet. Grattis till Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun och Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet vid Virginska gymnasiet i Örebro. Ni är fantastiska förebilder!

Föreläsningar


Bland föreläsarna fanns bland annat Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, som inledde hela konferensen med att prata om hållbarhet i svensk skola, vikten av ledarskap och vad som leder oss mot kvalitet. Andra föreläsare var Väsby Makerspace som arbetar för nyfikenhet, innovation och fysiskt skapande. Programmering, kod och källkritik var exempel på hur de gett stöd och lett digitalisering enligt de nya krav i som våra kursplaner innehåller.

Professor Gerda van Dijk höll föreläsningen School leadership in a sustainable perspective och berättade om hur organisationer har gått från att beskrivas som maskiner till ett ekosystem. Ekosystemsorganisationer kännetecknades som: arenor för individualisering och informella relationer, ickelinjära samarbeten, digitalisering, globalisering, erfarenhetsbaserad ekonomi, förändring och komplexitet.

Verksamheter kan befinna sig i ett av flera komplexa stegen van Dij underströk “The art of thinking together” som en grundtanke för ledarskap. Hon berättade om tre nivåer av ledarskap där de mest enkla frågor kräver starkt hierarkiska beslut ("gör såhär!"), till komplicerade problem som behöver hanteras med processer. De mest komplexa frågor skulle helst lösas med mjukare styrning och ett ledarskap där dialog leder gruppen till egna lösningar. Hennes slutsats var att ha ett holistiskt synsätt med ett hållbart ledarskap där alla medarbetare, kunder, intressenter samarbetar och leder.

Adrian Forssander och Johan Lilly Gyberg från Skolverket höll föreläsningen Etik- och värdegrundsarbete för ett tryggt skolklimat. De beskrev värdegrundsuppdraget ur skollagen och de kunskaper och värden som ingår skolans demokratifostran genom de tre begreppen om, genom och för. Exempel som de lyfte var: eleven ska inte bara inhämta ämneskunskaper utan även lära sig om demokratiska rättigheter, eleven ska utveckla en förståelse genom att befinna sig i en skola som aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering, för att elever ska kunna agera som demokratiska individer i samhället och i skolan. Forssander och Gyberg sammanfattade med att likvärdig utbildning är ett demokratiskt uppdrag som även innehåller att fostra. De avslutade med att visa på hur ett systematiskt arbete med etik och värdegrund kunde ta form i skolan. Flera användbara kartläggningsverktyg visades upp, bland annat rörande studiero.

SIQs managementmodell


Föreläsare från SIQ och Värdeskaparna berättade om SIQs managementmodell i skolan och hur en verksamhet kan samla och förhålla sig till data för analys inom ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom jag tillsammans med skolledningen på min skola arbetar efter modellen tänker jag ge den särskilt utrymme härnäst.

SIQs managementmodell är en forskningsbaserad ledningsmodell och ett sätt att strukturera verksamheter för ökad kundnöjdhet, systematik och analytiskt arbetssätt. Modellen uppdateras kontinuerligt och bland annat har de senare uppdateringarna haft särskilt fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mallen kan laddas ned här. Managementmodellen vilar på tre hörnpelare: kulturen, strukturen och systematiken.

Kultur utgår från ett nära arbete med kunder, intressenter och medarbetare för att uppnå nöjdhet. Ledningen behöver fostra en kultur där hela organisationen strävar mot hållbarhet, att involvera och motivera medarbetare samt förbättra verksamheten. Struktur utgår från verksamhetens arbetssätt och resultat; verksamhetens processer berör medarbetare, kunder, intressenter och ledning vilket skapar samsyn och pålitlighet. Systematik innebär att verksamheten undersöker sitt egna kvalitetsarbete, bland annat genom frågorna “hur gör vi för att ..? I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att följa upp, lära och förbättra?”

I arbetet med managementmodellen är härledbarhet viktigt när verksamheten granskar sig själv; verksamheten bör undersöka om de gjort som de sagt enligt och om de kan se positiva trender som kan härledas till tidigare arbetssätt. Härledbarheten berör inte bara mått utan även att verksamhetens strategisk arbete är stringent hela vägen från vision till värderingar och mål, att aktiviteter är vettiga för det ändamålet och tydligt definierar att, hur, var och när. Här är det viktigt att granska i vilken omfattning verksamheten arbetar systematiskt, integrerat och tillämpat. Resultaten ska kunna ses genom hela denna röda tråd inför utvärdering och förbättring.

Den största utmaningen för oss på vår skola var att identifiera alla led i den röda tråden. Vi har upplevt det lätt att stanna vid att vi gör något och sedan tappar kraft när analysen skulle fördjupa sig i hur, när och var. Kvalitetsarbetet krävde således många resurser och personer som tänkte tillsammans för att få en överblick gällande processer, tillgångar, arbetssätt och kultur och tillämpningen av dessa. Även om det var, och fortfarande är, ett mycket omfattande arbete så har vi sett att det lett fram till resultat: vi har fått successivt fler medarbetare som känner sig delaktiga i vårt processarbete, vi delar i allt större grad en förståelse för vår värdegrund och med nöjda elever och medarbetare strävar vi efter hållbarhet. Vi må vara i början av vår systematiska resa men de resultat som vi kan härleda till vårt arbetssätt indikerar på att vi rör oss i rätt riktning. Och det kunde inte vara mer spännande! .

Tack för att ni tog er tid att läsa det här inlägget som redogjorde för konferensen Bättre Skola, de föreläsningar som jag tog del av och systematiskt kvalitetsarbete. Kommentera gärna med era reflektioner kring: 

  • Hur arbetar er skola med systematiska kvalitetsarbete?
  • Vilka utmaningar och möjligheter ser ni med kvalitetsarbete i er verksamhet?




Eder tillgivne,
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/