Microsoft Surface Pro 4 i undervisningen, eller, Pennan som väg till "modelling"

biblioteket
Välkomna till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer Microsofts surfplatte- och bärbara datorlösning Surface Pro 4 att utvärderas efter 3 månaders användning i undervisning. Detta inlägg kommer att behandla: 1) vad är en Surface Pro 4, 2) hur jag har använt den i undervisningen och 3) hur Surface Pro 4 skiljer sig från min bärbara dator.

Nedan finns en redogörelse av mina erfarenheter i form av en youtubefilm samt i textform. Det finns engelska undertexter till filmen. Utvärdering gör jag utan någon koppling till Microsoft.



Vad är en Microsoft Surface Pro 4?


Microsoft släppte sin första Surface 2012 och efter en rad olika uppgraderingar har den blivit den enhet vi ser här idag: Pro 4. Vad som kännetecknar Pro från systermodellen Surface RT är Pros förmåga att köra ett fullt Windows-operativsystem medan RT erhåller en mer simpel variant. Enheten har ett löstagbart tangentbord som kan fästas igen genom magneter som enkelt sköter resten. Tangentbordet kan vinklas bakåt vilket sömlöst byter över från ett tangentbordsläget till surfplatteläget. Surface känner själv av detta och kräver inga byten av inställningar.

En smidig liten lucka på maskinens baksida låter dig ställa enheten upp i olika vinklar. Skärmen fungerar som en surfplatta som du kan styra med den tillhörande Surface-pennan. Pennan fästs likaså med magneter. Surface Pro 4 känner själv av om du använder pennan eller dina händer och tillåter dig göra alla funktioner du hade tillgång till med tangentbordet.

Med pennan kan du rita, anteckna och annotera antingen i Windows egna anteckningsprogram Onnenote eller genom diverse ritprogram som kan laddas ned i Microsofts appbutik. Flera olika typer av pennor, penslar och modeller finns förinstallerade. Pennan registreras med enkelhet och är så nära ett vanligt ritdon man kan komma. Med ett enkelt knapptryck kan du dela direkt till Onnenote eller via e-post. Genom att koppla upp din Surface till en projektor kan du göra teckningar som syns i realtid.



Microsoft Surface Pro 4 har en komplett version av Windows 10. Laptop och surfplattekombinationen skapar möjligheter till både avancerad ordbehandling såväl som de olika touch-baserade funktionerna som vanligtvis tillhör paddornas värld.

Hur jag använder Surface Pro 4 i undervisningen.


Under höst- och vårterminen har jag tillsammans med skolbibliotekarierna arbetat med litteraturstudier i mina engelskkurser. Vårt mål var att få samtliga elever att förstå och bearbeta det uppenbara samt mindre uppenbara i sina böcker genom att läsa och analysera tillsammans med eleverna. Tidigare har vi testat olika digitala lösningar såsom tankekartor och tidslinjer varpå samma koncept fördes över till Surface Pro 4 som arbetsverktyg.

Exempelvis har en grupp elever i Engelska 6 läst Steinbecks “Of Mice and Men” där huvudkaraktärernas relation är en central del av boken. Vidare har eleverna även lärt sig om “elements of literature” - litterära element - så som dynamiska och statiska karaktärer vilka vi brutit ned tillsammans genom en kollektivt skapad tankekarta. 

Vidare har en grupp i min religionsundervisning arbetat med att förklara och konkretisera den samtida debatt som finns mellan religiösa samt vetenskapliga tänkare. I detta fall har elever fått läsa och bearbeta frågeställningar för att lista typiska kännetecken inom respektive områden. Eftersom religion är ett något mer abstrakt ämne valde vi att skapa analysverktyg som visualiserar samband mellan ämnesområden samt att visa elever hur resonemang kan skapas. 



Denna typ av didaktiska ansats kallas för “modelling” där läraren skapar en modell för eleverna att följa. Vidare benämns det även som “cognitive apprenticeship” eftersom eleverna får se hur jag som lärare tänker för att lösa ett problem som tangerar deras egna. Målet med detta är att stödja elevernas kognitiva förmågor för att de sedan ska kunna möta utbildningens utmaningar på egen hand med sin nyfunna kunskap.

Mitt arbete med Surface Pro 4 har mottagits med stor entusiasm från elever och arbetet tillsammans med eleverna har varit smidigt och effektivt och det är här den riktiga styrkan med digitala verktyg syns. Besök Bessmerbiblioteket och ”Two Chicks in a Pod” för mer information om skolbibliotekariernas arbete.

Hur Surface Pro 4 skiljer sig från min bärbara dator.


Surface Pro 4 har följt med mig överallt den senaste tiden; jag har arbetat med planering och bedömning både på jobbet, hemma, bussen samt på tåget. Enhetens snabba starttid och lätta vikt har underlättat mitt arbete. Som lärare går jag mycket i mitt arbete både mellan lektionssalar men även bland eleverna under lektionstid. Eftersom enheten väger 786 gram – till skillnad från min vanliga arbetsdators 1.76 kg - kan jag med enkelhet bära den med mig för att stödja eleverna med förklaringar, visualiseringar, informationssökning och återkoppling

Vad kan en Surface Pro 4 göra som en laptop inte kan? Peter Becker från Famtidens lärande sa: "I grunden krävs det en insikt om att digitalisering innebär nya sätt att arbeta och samarbeta, nya sätt att lagra information och minnas, nya sätt att kommunicera och lära."

Traditionella digitala arbetssätt som ordbehandling och hantering av dokument och av avancerade program sker på samma sätt oavsett enheter. Det är kombinationen mellan dator och surfplatta som är nyckeln till nya former av undervisning med en Surface Pro 4. Surface Pro 4 ger smidigare och enklare vägar till kollaborativt lärande och modellering.

Kollaborativt lärande är ett arbetssätt som ökar elevernas förståelse eftersom elever får varandra som läranderesurser och modellering innebär läraren visar hur hen tänker vilket synliggör lärande och goda lärandestrategier. Pennan förenklar dessa arbetssätt eftersom jag som lärare kan visa mina tankar och mina kognitiva steg när jag ritar för eleverna. Dessutom kan jag enklare och mer översiktligt göra detta än med de andra program som jag tidigare använt. Exempelvis har jag använt Padlet för kollaborativt lärande och upplever att den typen av program passar för mer texttung redogörelse med Surface Pro 4 lämpar sig för modeller och illustrationer.

Digital undervisning skapade inte denna arbetsform; blackboards och whiteboards har fungerat på samma sätt där eleverna sett hur jag som lärare skapar modeller och visualiserar mina tankar. Den pedagogiska skillnaden med en skärm tar form när en digital arbetsyta tillåter mig att spara mitt arbete, spela in, dela och revidera innehållet. Innehållet blir dynamiskt och kan anpassas efter elevernas behov.

Således kan jag varmt rekommendera andra lärare att testa en Microsoft Surface Pro 4 i er undervisning. 




Tack för att ni tog er tid för min utvärdering. 

Eder tillgivne, 
Feke

Att formulera "intended learning outcomes", eller, ett verb för allt du ska lära dig

biblioteket
God fortsättning och välkomna tillbaka till Didaktiska laboratoriet, bloggen där jag skriver om min undervisning och de olika arbetssätt jag testar tillsammans med annan skolpersonal och elever. Materialet som jag presenterar är antingen baserat på forskning eller på egen insamlad data från min undervisning.

Eftersom vi kommit tillbaka från vår semester och står inför terminsstart kommer jag att skriva om att formulera inlärning- och syftesbeskrivningar. I detta inägg kommer jag att introducera 1) intended learning outcomes, 2) hur vi kan förtydliga inlärning genom verbalisering och 3) hur de kan ta form i tre exempel.

Intended learning outcomes

Jag har tidigare skrivit om att jag rekommenderar lärare att rikta sin blick från produkt till inlärning; när vi strukturerar vår undervisning baserat på vad eleverna ska ha lärt sig snarare än vilken produkt de ska skapa presenteras flera fördelar. Bland annat ökar elevens motivation eftersom de tydligt ser sammanhang och mål framför sig. På så vis är det viktigt att vi koncentrerar oss på hur vi formulerar målet med undervisningen vilket jag kommer att diskutera här under konceptet intended learning outcomes, eller förkortat ILO, som fått akademisk uppmärksamhet via bland annat den amerikanske utbildningspsykologen Benjamin Bloom. Blooms taxonomi är en utbildningsmodell jag kommit i kontakt med nyligen och har ännu inte testats men som jag ämnar att experimentera med under våren. Det är viktigt att förstå att modellen är ett sätt av flera som man som lärare kan använda för att utveckla sin undervisning och måste anpassas efter sitt sammanhang.

Bloom presenterar i sin Bloom's Taxonomy of the Cognitive Domain (1956) en rad förmågor som kategoriseras enligt olika kognitiva nivåer. Bloom, genom Biggs & Tang (2011), organiserar dessa som enligt bilden nedan.

Nivåerna beskrivs som en hierarki av verb som ska konkretisera de olika kognitiva förmågorna. På den enklaste nivån - remembering - hittar vi koncept som att hitta, beskriva, namnge, berätta och skriva. Under mer avancerade kategorier hittar vi till exempel egenskaper som att välja, implementera, analysera, relatera, producera, återge och strukturera. Slutligen, under de mest avancerade kognitiva nivånerna evaluating och creating skall personen bland annat uppvisa förmågor i att problematisera, argumentera, bedöma, skapa, planera eller producera.

Jag har tidigare skrivit om hur vi kan lära elever reflexiva förmågor och hur läroplaner har gått från faktaåtergivelse till uppvisandet av förmågor. Kravbilden som LGR11 ställer på samtida undervisning överensstämmer till stor del med den kognitiva stege som bland annat Bloom presenterar; djupare inlärning sker inte genom upprepning av stoff utan nås genom diskussion, reflektion och analys.


Förtydliga inlärning genom verbalisering

Biggs & Tang illustrerar hur dessa förmågor övergår från löst definierade syftesbeskrivningar till mer konkreta och aktiva sådana genom att verbalisera inlärningen; en intended learning outcome behöver ett aktivt verb som knyter an till det innehåll verbet är menat att behandla (2011: 125) . Det innebär att målet måste konkretiseras till både innehåll och sammanhang. Bilden nedan visar ett exempel på hur ett syfte kan skrivas om för att skapa tydlighet. Översatt övergår texten från:

"Att tillhandahålla en förståelse för maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys". För att göra meningen aktiv omskrivs den till "att beskriva de grundläggande principerna om maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys".

Den andra syftesbeskrivningen lyder: "att utveckla en analytisk förståelse om kinematik och kinetik och maskindelars elastiska beteenden under last", vilket konkretiserats till "enligt givna principer lösa ett mekaniskt problem som innefattar last och rörelse".

Vi kan urskilja små förändringar i det första exemplet; genom att byta ut tillhandahålla en förståelse till att beskriva de grundläggande principerna förtydligas inlärningen med en handling som eleven kan orientera sig efter. Genom att använda aktiva verb blir det tydligt vad eleven ska lära sig att göra.

Blooms taxonomi har fått kritik mot mer spontana inlärningsprocesser där elever som lär sig genom fria, kreativa sätt blir för begränsade.  Jag teoretiserar att det är viktigt att man inte tar en modell för en universallösning; jag betvivlar att det finns en modell för samtliga situationer. Däremot tror jag att det finns ett sunt tankesätt i att ge sin undervisning en konkret karaktär som både lärare och elever kan förhålla sig till, till skillnad från mer traditionella syftesbeskrivningar (vilket vi kommer se nedanför i mina exempel). Exempelvis argumenteras det att:

"how would you measure whether someone has "become familiar with" a particular tool? Use a more specific verb. If you want students to "understand" something, think more closely about what you want them to be able to do or produce as a result of their "understanding" (Illinios universitetsbiliotek, 2015).

Verb som borde undvikas på grund av sin vaga natur är förstå, uppskatta, känna till, bli bekant med, lära sig om, bli medveten om (Ibid.,).


Hur intended learning outcomes kan ta form i tre exempel



Låt oss se på tre exempel som visar hur jag tidigare har formulerat mig och hur jag nu ämnar att konstruera mina syftesbeskrivningar. Till höger är mitt första exempel: en av mina första uppgifter jag skapade som nyexaminerad lärare. Här ska eleverna se på en film och redovisa den i sju steg. Vi kan se att jag skapat ett checklisteformat som eleverna kan förhålla sig till. Fetstilta ord lyfter särskilda delar och tips som eleverna ska fånga upp. Sammanfattningsvis kan vi genom ett enkelt tolkningsarbete urskilja en förmåga som eleven ska visa prov på: minnas filmens handling för att beskriva handling, karaktärer, scenografi, viktiga händelser, budskap samt ge sin åsikt. I en stund av självreflektion tycker jag att det kräver en del pusslande från elevens sida för att se målet med denna typ av uppgift; eleverna är säkert vana med att skriva bok- och filmrecensioner men det framkommer inte vad de ska lära sig. Det förefaller som att eleven ska skriva recensionen och det är framförallt redovisning av innehåll de ska presentera.


Mitt andra exempel kommer från ett senare inlägg i min didaktik, så nära som för sex månader sedan. Eleverna skulle genomföra två intervjuer med UF-företag som de sedan skulle presentera skriftligt och muntligt. Här ser vi ett mer uppstyckat sätt att förklara mål och syfte; fokus låg här på vad eleven ska lära sig att utveckla och ger exempel på några särskilda kvaliteter som det ska visa prov på. Eleverna ska lära sig skriftlig och muntlig förmåga genom att skriva en reflexiv sammanfattning av intervjun och att redovisa denne i Powerpoint-format. Baserat på förmågorna ska eleverna visa prov på är anpassat språk, reflektion och jämförelse.
Ett exempel på en syftesbeskrivning med fokus på förmågor.

I en av mina senaste syftesbeskrivning, exemplifierat nedanför, har jag testat att använda mig av aktiva verb för att ge mina elever en successivt stegrande inlärningskurva. Verbens urvalsprocess stöddes av mina professionella bibliotekarier eftersom större delen av undervisningen ska ske tillsammans med skolbiblioteket. Syftet med uppgiften är att eleverna ska förberedas inför högskole- och universitetsstudier. Eleverna ska läsa Joseph Conrads Heart of Darkness, bearbeta en uppsats om kritik om boken i fråga samt se filmen Apocalypse now. De ska sedan lära sig en mild variant av metoden triangulering vilket innebär att "ta in information /---/ från flera källor och jämföra resultaten" (Psykologiguiden, 2016) via applicering av postkoloniala termer. Triangulering är en vanligt förekommande metod i högre akademiska studier. För att förankra kunskaperna i ett autentiskt sammanhang ska eleverna skapa en podcast där de redovisar sina nyfunna kunskaper. 

Momentet "Post-colonial theory" har följande syfte konstruerat efter aktiva verb:

  • Läsa avancerad teoretisk text för att beskriva postkolonial teori och litteratur 
  • Välja två postkoloniala begrepp för att exemplifiera grundläggande kännetecken i postkolonial text och film. 
  • Jämföra bok, artikel och film (triangulering) för att se samband mellan litteratur, teoretiskt material och film. 
  • Presentera en förklaring i din analys för att visa på rollen av postkoloniala teori i olika medier 
  • Reflektera över hur postkolonialismen fortsätter att forma oss idag för att visa på medvetenhet om demokratiska medborgarskap i en historisk kontext.
Ambitionen är att eleverna kan kunna orientera sig med större säkerhet kring sin inlärning och se målet med undervisningen. De aktiva verben kommer även kunna skapa en enkel checklista eftersom det är just dessa förmågor som kommer att bedömas när eleverna ska visa prov på sina kunskaper. Verben skrevs för att successivt bli mer utmanande och stimulera högre kognitiva förmågor; från att läsa och beskriva till att reflektera kräver olika insatser från eleverna. Det fordrar även att jag som lärare ger tydliga exempel på hur detta skulle kunna se ut (genom modellering och exempel) men även att jag har tydliga instruktioner på hur detta genomförs. En mer utförlig planering är under konstruktion tillsammans med skolbiblioteket för att möta dessa kriterier. Den färdigställda planeringen kommer att redovisas här på Didaktiska laboratorier i framtiden tillsammans med återkoppling från eleverna. 


Tack för att ni tog er tid att läsa årets första inlägg. Didaktiska laboratorier kommer att fortsätta experimentera med olika didaktiska metoder. I nästa inlägg kommer jag att redovisa den återkoppling jag fått efter att kursen Religion 1 avslutats. Under kursens gång har jag testat olika digitala verktyg som jag skrivit om här samt den didaktiska fyrstegsmodellen "Varför, vad, hur och när" som kan läsas om i tidigare inlägg. 

Eder tillgivne, 
Feke

Inte utan min bibliotekarie, eller, bibliotekarien som medpedagog

biblioteket
Mycket av det arbete jag har genomfört hade inte kunna skett utan mina fantastiska bibliotekarier Kirsi Rutanen och Emma Lingren. Vi samarbetar på flera fronter men något vi fokuserat särskilt på är att synliggöra biblioteket som skolans nav för kunskapsinhämtning.  I det här inlägget kommer jag att prata om 1) biblioteket som skolans nav, 2) bibliotekarien som medpedagog och 3) metoden Guided Inquiry. 


Biblioteket som skolans nav


Vårterminen 2015 blev jag och en till lärare tillfrågade att följa med till Skolportens Skolbibliotekskonferens av vår skolbibliotekarie Kirsi Rutanen. Konferensen visade på hur skolor kan arbeta med att göra biblioteket till mer än en plats för att låna böcker. Under resan och kursens gång föddes idén av att lyfta in undervisningen till biblioteket där skolbibliotekarien blir en medpedagog. Vår dialog problematiserade hur bibliotekets funktion har förlorats; lärare skickar elever till skolbiblioteket utan kunskaper om hur de söker bland den otroliga mängden böcker, databaser och tidskrifter som finns där. Vi fann att biblioteket hittills har använts som en lånestation snarare än ett stöd i undervisningen och att bibliotekariens kunskaper försummas.

Vi kom fram till att bibliotekets pedagogiska potential borde få blomma ut. Skolverket framhäver att "bibliotek ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare framgår att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). Under sommaren 2015 lät vi frågan om hur biblioteket som nav skulle utformas och om det fanns någon metod vi kunde arbeta med (jag återkommer till det senare vid underrubriken "Guided Inquiry"). Målet var att ta undervisningen från klassrummet till biblioteket för att markera att det är där kunskap inhämtas.

I början av hösttermingen 2015 inledde vi ett mer rigoröst samarbete där vi planerade och strukturerade mina kurser. Vi har även sedan dess fått ytterligare en bibliotekarie - Emma. Hur vårt arbete kan se ut i praktiken kommer jag nu att elaborera kring. Jag har tidigare diskuterat hur undervisningens process genomgår flera olika steg vilka utvecklades med biblioteket i åtanke. Julen närmar sig och jag har i skrivandets stund enbart positiva erfarenheter av samarbetet; jag som lärare får två kollegor med kunskaper som kompletterar mina egna och eleverna får en naturlig kontakt med biblioteket. 


Bibliotekarien som medpedagog

Samarbete med skolbiblioteket stödjer undervisningens framgångsfaktorer; jag som lärare har någon att bolla idéer och kan säkerställa att vi uppfyller kunskapskrav och utvecklar egenskaper som till exempel källkritik, bearbetning av litteratur och att manövrera databaser. Vi blir även fler som kan titta på uppsatser och redovisningar vilket ökar säkerheten för elev som lärare. Jag känner således att min planering har blivit mer säker och fått ökad stringens. Från att arbeta själv med att tolka styrdokument har jag nu två extra par ögon som reflekterar kring undervisningens syfte, mål och genomförande. Det finns många nyckelbegrepp som Skolverket framhäver där biblioteket har en logisk plats i undervisningen vilket vi kan se i bilden till höger. När jag frågade Rutanen om hennes upplevelse sa hon: 

"Personligen upplever jag att det blir ett dynamiskt, produktivt, kreativt sätt att arbeta... Vi kan utnyttja varandras kunskaper, Emma och jag har brainstorming session inför varenda del där vi verkligen gräver i vad hon kan och jag kan."

Via vårt samarbete har jag och eleverna fått ett mycket välutvecklat instrument för återkoppling. Mitt arbete som lärare blir sällan granskat vilket är något jag önskat och med bibliotekarierna vid min sida kan mina idéer få dem kommentarer de saknar. Det ger mig som lärare en trygghet eftersom jag inte är ensam i mitt tolkningsarbete. Vidare reflekterade Rutanen:"Jag upplever också att eleverna är trygga med att gå till oss och kolla av om de har fattat rätt och om de är på rätt väg...vilket bara är bonus"

Som tidigare nämnt har bibliotekarierna kunskaper som jag saknar. Det förefaller för mig ologiskt att jag ska ta mig an uppgifter som någon annan kan göra avsevärt bättre än vad jag skulle gjort. Exempel på sådant är litteraturhistoria, media- och informationskunskap och källkritik. Således har bibliotekarierna sex stycken steg som de pratar om fortlöpande genom mina kurser:

  1. Hur man läser faktaböcker
  2. Källkritisk medvetenhet
  3. "Sy, Ho, An, Eu, De, La och Lä, Fö"
  4. Databaser och vetenskapliga artiklar
  5. Sökmetoder och termer
  6. Skrivande som metod (Rutanen, 2015)

Syftet med detta upplägg är att ge eleverna stöd i deras kunskapsinhämtning. Bibliotekarierna formulerade stegen för att successivt lära eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi kan se tyngden av detta i det ovan nämnda citatet från Skolverket där nyckelord är "litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). 


Guided Inquiry som metod

Sommaren 2015 fick jag flera böcker från Rutanen från Amerikanska forskaren Carol Kuhlthau. Syftet med läsningen var att efterforska en framgångsrik pedagogisk metod för vetenskapligt arbete. Kuhlthau pratar om "points of interception" (även kallade "zones") vilket innebär att eleverna (eller vem som helst som studerar" går igenom flera känslosteg när vi undersöker något. Rutanen elaborerar att vid "tillfällen då eleven känner osäkerhet och frustration kan man som pedagog, lärare eller bibliotekarie, stötta eleven och överbygga dessa fallgropar" (Rutanen, 2015).

Enligt Kuhlthau står känslorna i relation till studerandets progression och vid de olika stegen ska vi som pedagoger ska kliva in och ge eleverna stöd för att undvika att processen stannar. Alla kan uppleva toppar och dalar när vi kommer i kontakt med ny information varpå ett tydligt stöd förhindrar tankemässiga motorstopp. Vem känner inte igen känslan när man som elev blir tillsagd att besöka biblioteket för att "hitta en bok" och när man bland hundratals sidor tappar andan och lusten att lära. Ambitionen är att stärka elevernas lärandeprocess genom att kliva in och gynna bearbetningen av materialet med systematiska instrument och förhållningssätt. Bilden nedanför illustrerar denna process i tre nivåer: eleven smalnar av sitt arbete och längst med processen känner osäkerhet, optimism, frustration, säkerhet och tillslut tillfredsställelse. När eleven känner de "låga" känslorna har vi i förväg förberett stödjande insatser så som kontextualisering, informationssökning, diskussionsforum, kamratbedömning och slutligen återkoppling.


Bessemerbibliotekets tolkning av Kuhlthaus metod
Min upplevelse är att eleverna är säkrare i deras vetenskapliga arbete eftersom de får öva på olika metoder och har ett kontinuerligt stöd från mig som lärare och från skolans två skolbibliotekarier. När jag introducerar eleverna inför ett nytt moment håller vi föreläsningen och laborationer i biblioteket. Kontextualisering, informationssökning och kamratbedömning äger vid utrymme rum i biblioteket eller tillsammans med bibliotekarierna i klassrummet. Återkoppling sker alltid i biblioteket för att rama in samarbetet från början till slut. Tanken är att undervisningen behåller den röda tråden från det vetenskapliga perspektivet som Skolverket och vi som pedagoger vill ska genomsyra skolan.  


Tack för att ni läser om mitt och skolbibliotekets didaktiska arbete. Inför vårterminens kurser kommer jag och bibliotekarierna att utvärdera vårt arbete och säkerligen komma med nya tankar om hur vi kan förbättra vårt arbete för att öka undervisningens kvalité. Håll till godo för fler didaktiska laborationer.

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/