Strategier för att tolka, eller, metoder för att nå kunskapskraven del 3

kommentarer
Under de senaste inläggen har vi diskuterat begreppet "nyanserat" och dragit paralleller till olika former av analys. Analysmetoder och förslag på lärandemål präglade föregående inlägg; i detta inlägg kommer ytterligare ett begrepp som ofta går hand i hand med "nyanserat" - att tolka - att definieras och undersökas. Vi kommer att granska 1) en definition av tolkningsarbete, 2) Skolverkets kommentarer och 3) triangulering som strategi för att tolka.

En definition av tolkningsarbete


Det förekommer flera olika definitioner av begreppen att "tolka", "tolkning" och discipliner kopplade till dessa. En generell definition enligt Nationalencyklopedin är att finna den egentliga innebörden hos ett material, eller "innebörden av något som är uttryckt i dunkel" som vi ser i exemplet till höger (2016-03-18). Vidare ges vi förslaget att "han tolkade in för mycket i uttalandet" (Ibid., 2016-03-18) vilket pekar på att tolkning även innebär att någon kan se ett innehåll som inte existerar.

Ett närbesläktat uttryck till tolkning är disciplinen hermeneutik som är en forskningsprocess där tolkandet av ett stoff står i centrum (Nationalencyklopedin, 2016-03-18). Hermeneutiken är vanlig inom humaniora, så som teologi och sociologi. Kännetecknande för tolkning och hermeneutiskt förhållningssätt är att det är ett subjektivt analysarbete som utgår från skaparens kontext:

"De menar att vi inte kan lösgöra oss från våra egna traditioner eller vår tolkningshorisont och göra en absolut objektiv tolkning av en text. I all utläggning finns ett samspel mellan nu- och dåtid" (Ibid., 2016-03-18).

Hermeneutik i praktiken (Skoglund, 2012) exemplifierar hur en hermeneutisk tolkning kan ta form utifrån generella frågor, så som likheter och olikheter till annat material, innehållets mest centrala punkter, vad för information som utesluts samt vad författarna verkar anta att läsaren redan kan (Ibid.,2). Tolkningen ska sedan kontextualisera den hermeneutiska frågeställningar vilket innebär att  undersöka vad materialet eller författaren kommer från för social ryggsäck, vad författaren kan tänkas ha för bakgrundskunskaper samt när materialet skapades. Syftet med denna typ av analys är att lyfta tolkningen från materialet till dess skapare med ambitionen att se hens tankeprocesser genom dess skapelse. Skoglund skriver att "vi kan aldrig se en tanke, vi kan bara se spåren efter den i text, bild eller annat" (Ibid., 1), vilket betyder att vi kan enbart förhålla oss till produkterna av tankar efter som allt som skaparen tänker skrivs inte ned. Vi försöker genom ett tolkningsarbete att begripa dessa tankar genom att studera flera aspekter av materialet och dess kontext.

Sammanfattningsvis innebär analytiskt tolkningsarbete att man letar efter innehåll som inte är lätt utröna vid första anblick. Vidare skall analysen beakta sammanhanget för att försöka förstå vad som lett till att materialet formats och hur författarens miljö kan ha påverkat innehållet.

Skolverkets kommentarer

När vi granskar Skolverkets kommentarer från gymnasiekurserna Engelska, Religion och Historia kan vi uttyda att kurserna har olika mål när eleven skall lära sig att tolka. Ett av kursmålen i Engelska är ”förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet” (Skolverket, 2011) som beskrivs i kommentarerna att:

"uppfatta meningen eller innebörden i språket. /---/ Att tolka innehållet innebär förståelse av det språk som eleverna hör eller läser, inte endast i bokstavlig betydelse utan också av de betydelser den talade och skrivna engelskan får i sitt sammanhang" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Här kan vi se hur den generella definitionen av tolkning och Skolverkets kommentarer passar överens eftersom båda understryker dolt innehåll samt att förstå materialets kontext. Skolverket beskriver senare även tolkning som att ”läsa mellan raderna” /---/ eller material som är "svårt att tolka" (Skolverket, 2011). Kontextualisering har enligt Skolverket till exempel specificerats mot målet att förstå sammanhang och anpassning av språket:

"Situationen, den roll talaren eller skribenten har och syftet med det som sägs eller det skrivna präglar innebörden. Med ökande språkförmåga växer kraven på förmågan att uppfatta språkets innebörd i olika situationer liksom underförstådda betydelser, ironi och olika slags referenser" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Till skillnad från Engelska har kursen Religion riktat tolkning mot begreppsdefinitioner och att kunna urskilja olika svar på en och samma fråga där bland annat privatreligiositet lyfts som ett exempel (Skolverket, 2011), Angående begrepp beskriver styrdokumenten att "begreppet tro kan exempelvis tolkas som en tro att eller en tro på" eller att "tolka begreppet privatreligiositet ur ett mångfaldsperspektiv"(Skolverket, 2011) [min kursivering]. Fokus verkar ligga på att förstå hur olika personer förhåller sig till samma fenomen. 

Tolkning inom religionskunskap berör även att granska olika svar på samma fråga:

"hur teologiska och existentiella frågor kan tolkas och diskuteras på mycket olika sätt inom och mellan religioner. Frågor som rör tron på Guds existens eller ett liv efter döden kan både formuleras och besvaras på många sätt" (Skolverket, 2011) [min kursivering].
Likt ovan hanterar religionsundervisningen hur olika individer förhåller sig till övergripande teologiska frågor. Till skillnad från kurserna i Engelska där eleverna ska kunna tolka material med mindre tydligt innehåll skall tolkning inom religion bearbeta hur perspektiv kan skifta. 

I kursen Historia innebär tolkning att se hur historien har förändrats, vilka orsaker som ligger bakom dessa samt hur källor kan förstås. Gällande tolkning av orsaker kan vi läsa följande i kunskapskriterierna till Historia 1a1 A-nivå:

”Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för /---/ orsaker och konsekvenser" (Skolverket, 2011) [min kursivering].

Konsekvensanalysen fortsätter i kommentarerna och Skolverket skriver att ”tolkningar kan omfatta delar av eller helheter i ett skeende (Skolverket, 2011) [min kursivering]. En tolkning av en förändringsprocess kan till exempel innefatta "en förklaring av varför något har hänt", varpå det även ges exempel på "olika perspektiv /---/ [och] värdera den betydelse en enskild faktor har” (Ibid., 2011) [min kursivering]. Likt religionskunskapen förekommer perspektivskifte inom historieundervisningen fast med tillägget av att diskutera händelseförlopp. 

Angående tolkning av källor förekommer två stycken i kommentarerna om tolkningar, där det "innebär att förstå hur och i vilket syfte den tillkommit samt vilken betydelse den har för att besvara en viss fråga. Att använda en källa är att sätta den i ett sammanhang med annan historisk kunskap" (Skolverket, 2011) [min kursivering]. Sammanhang, eller kontextualisering, blir särskilt tydligt i kursen historia för att förstå källans ändamål. Utöver att isolera källans syfte beskrivs det att en källa skall granskas för att "kunna relatera den till liknande källmaterial, förstå hur och i vilket syfte den tillkommit samt vilken betydelse den har för att besvara en viss fråga" (Skolverket, 2011) [min kursivering]. Jämförande analys känner vi igen från föregående inlägg angående nyansering medan syftesanalys och betydelse reflekterar det hermeneutiska arbetssättet vi diskuterade ovan i form av att begrunda materialets kontext samt försöka förstå det ur dess synvinkel..

Triangulering som strategi för att tolka

Utifrån definitioner samt Skolverkets exempel av tolkning visar vår sammanställning på följande kännetecken: 

  • Bokstavlig och ickebokstavligt innehåll som är svårbegripligt
  • Att anpassa efter situation
  • Varierande begreppsdefinitioner
  • Plika svar på samma fråga
  • Hur ämnesområdet har förändrats
  • Redogöra för orsaker
  • Källors syfte 
  • Källans relation till andra källor

Vi kan lätt se att det finns flera tolkningsområden vilket innebär en viss strukturell svaghet eftersom det mest troligtvis finns lika många tolkningar som det finns lärare och elever. Det blir svårt att upprätta en standardiserad modell för tolkning eftersom alla ska kunna tolka utifrån sin synvinkel; att etablera en modell kan stjälpa den självaste grundidén i att tolka! Det som jag istället kommer att försöka beskriva är ett arbetssätt som lyfter de olika typer av tolkning som Skolverket lyfter fram med hjälp av aktiva verb för öppna och hermeneutiska frågeställningar. Jag kommer att koppla instruktionerna för tolkning till Blooms taxonomi och intended learning outcomes (lärandemålen står i kursivt) för att stimulera tolkningsprocessen. Processen går i tre steg , från en grundläggande beskrivning till en mer utvecklad sådan, samt det slutgiltiga och mest avancerade steget. Den sista nivån som jag kommer att beskriva kallas för triangulering.

Definition av triangulering från Qualres.com

Triangulering innebär att systematiskt ställa flera källor bredvid varandra för att vi ska kunna förstå materialet bättre genom att se hur deras relation till varandra. Modellen förutsätter att du använder tre källor (även kallade noder) vilket gör att du automatiskt får in komparativa element samtidigt som du förhåller flera delar av materialet mot varandra. 

Visualisering av triangulering
När du använder dig av tolkande frågeställningar kan du använda enbart en, två eller alla tre av noderna i din analys. Vänligen lägg märke till att lärandemålen bygger på varandra, vilket innebär att du vill inkludera nod ett för att kunna applicera nod två. Samma idé gäller för nod tre som förutsätter att personen utgår från alla tre noder arbetar tillsammans. 

1. Beskrivande tolkning (En nod)

Beskriv vilken situation materialet är anpassat efter för att förklara källans syfte. 
Redogör för orsakerna till att materialet skapades för att...

2. Komparativ och relationell tolkning (Två noder)

Identifiera hur den källan kopplas till en annan inom samma område.
Kategorisera definitioner av ämnet för att granska hur de skiljer sig åt och besvarar samma fråga. 

3. Kontextuell och dold tolkning (Tre noder)

Jämför uttalat och icke uttalat innehåll mellan källorna för att dra en slutsats om förändringar.
Sammanfatta genom att besvara på vilket sätt källmaterialet ger oss ny och djupare förståelse.



Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Kommande och sista inlägget av fyra om svårdefinierade begrepp ur kunskapskriterierna kommer att behandla temat "komplexa samband". 

Eder tillgivne, 
Feke

Checklistor för ökad måluppfyllelse, eller, en organisk väg mot utveckling

anpassning
I föregående två inlägg reflekterade jag om de första av mina fyra didaktiska hörnstenar. Detta inlägg kommer att prata om det tredje steget: "Hur". Jag kommer att går djupare in på hur man stödjer eleverna för att nå kunskapsmålen i tre underrubriker: 1) tolkandet av styrdokumenten, 2) utformande av checklistor och 3) checklistans innehåll i form av kunskapsmål och rammeningar. 

Tolkandet av styrdokumenten

Måluppfyllelse innebär att eleverna visar på att de lärt sig de egenskaper som kursen ämnar att utveckla. Skolverket pekar på forskning kring formativ didaktik och dess framgångsaspekter samt  vikten av lärarens flexibilitet. Jag tror att denna lyhördhet inför elevernas behov är ytterst central och att som lärare finns det stora fördelar med att utforma undervisningsstöd som understryker vad målet är och har en didaktik som baseras på kraftfulla ramverk.

Utformandet av förtydligade kunskapsmål börjar i att djupdyka i Skolverkets styrdokument. Vad ska undervisningen sträva efter? Förtydliga dina mål genom genom att tolka styrdokumenten varpå ett bra ställe att börja är Skolverkets läroplaner för ämnen och kurser. Där finner vi en förklaring av ämnet, dess syfte och egenskaperna eleverna ska utveckla samt centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs. Jag rekommenderar här att jämföra kunskapskraven och de kommentarer som Skolverket angett till kursen för att sedan förankra dessa mot undervisningens material i det centrala innehållet. 

För att underlätta det arbetet både för min och elevernas skull försöker jag illustrera kraven med tydliga förklaringar. Till exempel kan begrepp som "nyanserat" vara förvirrande. Exempelvis ser vi i kommentaren till kursen engelska att det "innebär att elevens redogörelse, diskussion och kommentarer innehåller olika aspekter, perspektiv eller avvägningar". Jag tolkar "nyanserat" som att eleven ska lära sig att reflektera kring för- och nackdelar, lyfter olika sidor kring en fråga eller problematiserar ett område. Läser vi vidare framgår det att exempelvis att "utförligt" innebär att ge detaljerade exempel, "välgrundat" har en teoretisk förankring och ett "anpassat" material har förslagsvis terminologi och exempel passande för utbildningssammanhanget. 

Ett sätt att synliggöra målens utvecklingskurva är att sätta in dem bredvid varandra där man visar på hur de bygger på den tidigare nivån. Här har vi ett exempel på hur kunskapskriterier för Engelska 7 kan visa på vad eleverna ska lära sig och således även ger stöd för vad vi som lärare skall bedöma. Det kan enkelt byggas med Words SmartArt. Jag använder dessa som bas i skapandet av checklistor till mina uppgifter för att ge eleverna en överskådlig blick för vad deras inlärning ska sträva mot och hur dem organisk går från ett steg till det nästa.

Checklistans utformning

Jag använder mig av checklistor för att ge eleverna ett stöd i sin inlärningsprocess där jag kan åskådliggöra vad jag vill att en sektion ska innehålla och vad jag vill att de ska lära sig. Däremot har jag gått från att enbart spalta avstämningspunkter till att ge eleverna ett ramverk som de kan förhålla sig till. Jag har testat flera olika varianter som jag sedan utvärderar tillsammans med eleverna för att hitta den utformning som de tycker ger det mest lämpade stödet i deras utveckling. Det är uppenbart att vissa typer av checklistor passar olika personer bättre och jag ser dessa som en pågående lärandeprocess för mig som lärare.

I början av mitt modellarbete skapade jag en lista över innehåll. Efter att ha testat den fann jag däremot att den inte passade in i min övergripande modell. Jag ville närma mig ett stilistiskt homogent dokument och började således att färgkoda egenskaperna vilket kan stödja elever som vill ha visuella karaktäristika att förhålla sig till. Att ha kvar "listan" i checklistan fick också en tankeställare; jag resonerade att det viktiga här är den ska att agera stöd åt eleverna för att öka deras lärande än att den måste utformas som en lista som namnet tyder på.

Jag testade att bygga en checklista som visar relationen mellan kunskapsmålen- och kriterierna; den yttre delen (E-nivå) måste behandlas för att sedan gå till mittdelen (C-nivå) för att slutligen nå centrum (A-nivå). Min tanke med detta är att eleverna ska äga sin undervisning där de själva ska kunna sätta sikte på vart de vill hamna och vad de vill lära sig. Flera elever tyckte däremot att denna typ av utformning inte var lätt att ta till sig medan andra tyckte den var logisk vilket fick mig att tänka att konceptet av ett organiskt flöde ska behållas men göras i tydligare steg. Nytt för denna typ av checklista är att jag tolkade kunskapsmål- och kriterier i form av påståenden som ger eleverna ett stöd i hur de formulerar sig.

Min senaste modell strävar mot att kombinera de ovan nämnda tankarna genom att utgå mer konsekvent från tolkandet av mål och kriterier för att förbättra stödet i form av rammeningar.

Checklistans innehåll: kunskapsmål och rammeningar

Jag lämnade checklistor för flera betygsnivåer och började flörta med Vygotskijs "proximala zon". Den senaste modellen är baserad på tanken av att organiskt synliggöra elevernas steg mot undervisningens mål. Jag har inspirerats av brädspels visualisering där jag ämnar att visa på hur eleven går steg och har avstämningspunkter knutna till egenskaper.

Förankra checklistan mot egenskaperna som eleverna ska ha utvecklat under den sektionen. Basera egenskaperna mot kunskapsmålen och kriterierna via karaktäristika från Skolverkets kommentarer och du har en progressiv matris. Detta underlättar både för mig som lärare som ska bedöma ett moment men det synliggör även för eleverna vad de ska lära sig härnäst. Förhoppningen är att eleverna kommer att bli mer motiverade - vilket även är min erfarenhet - av sin undervisning eftersom de kan tydligt se vart de är och vad de behöver arbeta med för att nå sitt nya mål. Checklistan ska vara ett stöd för eleverna når kunskapsmålen men även att underlätta tolkningen av kunskapskriterierna.

Min erfarenhet är att elever ofta upplever stress inför att påbörja sitt arbete. "Jag vet inte hur jag ska börja!" är ett inte alltför ovanligt påstående. Rammeningarna agerar som ett avstampsstöd vid uppstart. Meningarna kommer att ge eleverna möjligheten att se hur de skulle kunna resonera. Checklistan blir både ett säkerställande ramverk i form av en mall att följa utan att den matar eleven innehållet.

Ett exempel på hur en checklista utformar ett stöd och ger eleven en väg mot måluppfyllelse.

För att koppla tillbaka till Vygotskij kan du få fler elever att sträva mot dessa egenskaper. Lyfter du enbart fram kraven för en viss nivå (här A-nivå) ökar möjligheten att fler elever utvecklas i den riktningen. Jag resonerar att detta är ett sätt att arbeta flexibelt eftersom det ger eleverna makten att själva ha kontroll över sin utveckling och får stöd att hitta sin egen väg mot sitt mål. Givetvis kommer ditt bedömningsarbete att innehålla resterande nivåer men detta kan motivera eleverna att nå högre och således lär sig mer.  Det är viktigt att förklara att bara för att eleven följer checklistan innebär det inte nödvändigtvis att eleven får det betyg den önskar. Belys elevens utveckling snarare än betyg för att undvika att hamna i det tidigare nämnda produktfokuset. Checklistan ska hjälpa eleven och ge de förutsättningar eleven behöver för att lyckas. 


Kommande inlägg redogör för min sista hörnstensfråga "När" och kommer att diskutera tidsram, kalendrar och vidareutveckla kring känslan av progression. Tack för att ni tog er tid att läsa om mitt didaktiska laboratorium. 


Eder tillgivne, 
Fekelurius

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/