Kanji och jag: en kärlekshistoria, eller, erfarenheter av kanjistudier

Välkommen till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg ska prata om mitt favoritämne när det kommer till mina japanskastudier - kanji. Inlägget kommer att redogöra för kanjins 1) historik och funktion samt 2) min undervisning och erfarenheter.

Nyckelord: Kanji, undervisning, språkinlärning, utmaningar



Kanjins historik och funktion


Kanji introducerades i Japan för över 2000 år sedan via kontakt med Kina (Kano et al, 2015: xiii). Dess omfattande historia får inte en fullgod redogöreles i detta inlägg, men för den intresserade läsaren kan mer information hittas här (Hibino, 2002, 2003). Historiskt var det enbart män som utbildades inom kanji när de tjänstgjorde vid hovet eller utförde administrativa uppgifter i kontakt med Kina. Enligt en av mina lärare brukar kanji således historiskt tillskrivas som männens skriftspråk medan kvinnor blev utan möjligheten att lära sig att skriva. Som en följd av detta utvecklades hiragana från kanji och användes ursprungligen enbart av kvinnor. Idag lär sig alla kanji, hiragana samt katakana oavsett kön eller könsidentitet. Exempelvis kan man se symbolernas utveckling och förenkling i följande schema:


Kano et al, 2015: xiv
Japanskans tre teckentyper hiragana, katakana och kanji har olika funktioner där hiragana och katakana framförallt representerar ljud medan kanji består av både ljud samt att enskilda symboler bär mening. Till exempel kan det japanska ordet för jag (“watashi”) skrivas med alla tre teckentyper:

Kanji - 私
Hiragana - わたし
Katakana - ワタシ



Även om vardera teckentyp i praktiken kan användas individuellt för att uttrycka ljud och skapa japanska meningar förordas att använda kanji i kombination med hiragana och katakana. Kanji har även ett kinesiskt (“on yomi”) och japanskt (“kun yomi”) sätt att läsas (Kano et al, 2015: 2). Exempelvis läses 人 (person) enligt on yomi som ジン (jin) eller ニン (nin) eller enligt kun yomi som ひと(hito), -り(-ri), eller -と(-to) beroende på dess position i relation till andra ord, räkneord eller grammatiska funktioner. Orden låter även olika beroende på om de står för sig eller om de är sammansatta.

Sammansättning av kanji kan förändra symbolen så att den passar tillsammans med en annan kanji. Vi återvänder till kanjin för person (人) för att exemplifiera detta. 人 förekommer i andra kanji, såsom 休. 人 syns här till vänster och ändrar form till en pinne med lutande tak. Den kombineras med 木 (き - ki - träd) som blir ihoptryckt. Det är viktigt att notera att symbolernas utformning förändras något. Tillsammans representerar de en person som befinner sig intill ett träd, vilket ikonografiskt representerar en person som lutar sig mot trädet. Kanjin 休 betyder därmed vila eller ledighet och skrivs sedan tillsammans med hiraganatecknet む så att det blir tillslut blir 休み (やすむ - yasumu). I andra fall behåller 人 sin ursprungliga form, till exempel 傑人 (けつじん - ketsujin) som betyder “utomordentlig person”.

Kanjitecken innehåller både mening och ljud varpå argumentationen är sådan att kanji - efter att läsaren blivit bekant med systemet - hjälper läsaren att snabbare förstå innebörden i det skrivna språket. Japanska regeringen har gett ut riktlinjer där de rekommenderar att läsare av japanska ska behärska 2136 av de mest förekommande kanjisymbolerna. Enligt min kanjilärare teoretiseras det att det finns över 50000 tecken och som nybörjare kan kanjis omfång och komplexa natur bli särskilt avskräckande. Under denna termin lär jag mig 251 tecken vilket känns mindre överväldigande. Kanji har varit en spännande utmaning för mig och har sedan första lektionen varit mitt favoritämne.



Min kanjiundervisning och erfarenheter


Vår lärobok - “Basic Kanji Book” (Kano et al, 2015) - beskriver en problematisk inlärningsprocess för nybörjare inom kanji eftersom:


  • Kanji kan vara utformade på ett komplicerat vis.
  • Det finns symboler som innehåller flera komponenter eller är baserade på andra kanji.
  • Eleven ska förstå en symbols egna mening tillsammans med funktionen att kombinera flera kanji för att skapa nya ord.
  • Eleven ska kombinera kanji med hiragana och katakana i det skrivna språket.
  • De flesta kanji har flera sätt att läsas och uttalas.


Trots dessa utmaningar är kanji väldigt tillfredsställande att studera. Kanji påminner om att memorera hela bilder för att förstå dess innebörd. Vidare så undervisar våra lärare oss i flera olika steg för att jag och mina klasskamrater ska kunna lära oss vardera tecken.

Våra kanjilärare använder sig av flera tekniker för att vi ska lära oss symbolernas mening, utseende, hur de skrivs enskilt och tillsammans med andra kanji eller kana. Varje lektion behandlar 10-12 nya kanji och generellt följer lektionsplaneringen följande mönster: läraren visar respektive symbol och ger exempel på hur de kan användas. Vi tilldelas en varsin mini-whiteboard på vilken vi får rita symbolerna. Ordningen för hur symbolerna skrivs (Kano et al, 2015: xi) är viktigt eftersom det finns standarder som hjälper till tydliggöra tecknet samt att tolka handskrivna tecken (som kan vara mer eller mindre tydliga). Lärarna lägger stor vikt vid dessa standarder och vi får öva på att rita symbolerna så att de får balans samt ser rätt ut. Det är lätt att små misstag kan förändra en kanjis innebörd varpå läraren undersöker och korrigerar vår handstil.

Tisdagar och torsdagar testas vi genom handskrivna quiz och vi har prov efter vi lärt oss 60 kanji. Provtillfället testar att vi kan känna igen tecknens mening, skriva dem på ett korrekt vis, skriva dem med hiragana, sätta dem i meningar samt göra sammansatta ord. Proven är summativa och behöver i regel 60 % korrekt för att få ett godkänt betyg.

De senaste veckorna har jag fått lära mig att kanji är modulärt vilket är enligt mig en av dess mer fascinerande aspekter; en kanjisymbol kan bestå av en eller flera “radikaler” - mindre beståndsdelar - som kombineras för att skapa meningen bakom symbolen. Vår lärobok är strukturerad på så vis att vi lär oss symboler som är närbesläktade eller delar radikaler. Exempelvis har 痛い (いたい - smärta) och 疲れる (つかれる - bli trött) samma form av utformning till vänster - radikalen 疒 - som står för sjukdom. Vi lärde oss dessa tillsammans eftersom de hade den radikalen gemensamt.



Jag känner att jag genom mina studier har fått delar av en nyckel till att förstå aspekter av min omvärld som tidigare varit otillgängliga; jag kände likadant med hiragana och katakana men eftersom det finns tusentals kanji har vägen dit varit avsevärt längre. Exempelvis rekommenderas det att man kan cirka 2500 för att kunna läsa en japansk dagstidning och de 251 kanji som jag lärt mig under den första kursen täcker bara de första tio procenten. Därmed är det en lång väg kvar innan jag har ens nått en grundläggande förståelse. Trots detta är jag inte avskräckt inför denna lärprocess utan njuter av en känsla av äventyr och upptäckarlust när jag ser en kanji i min vardag och förstår dess innebörd.

För andra studenter kan jag rekommendera följande verktyg som varit till stor hjälp för mig: Lexilogos är ett smidigt online-tangentbord för kanji. Jisho är ett lexikon som slår upp kanji efter bland annat betydelse, skrivmönster och radikaler. Jag använder mig även av appen Kanji study för att studera kanji. Appen lär dig alla aspekter av kanji som jag nämnt i detta inlägg plus att den testar genom anpassningsbara minnesövningar, memorykort, skrivövningar och hörförståelse. Gratisversionen innehåller ett set av grundläggande kanji och för cirka 100 kronor låser man upp samtliga funktioner. Enligt mig är appen mycket prisvärd.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

  1. Vad är ditt bästa tips för att minnas nya ord?
  2. Hur har era erfarenheter varit att lära er nya språk/skriftspråk?
  3. Vad tycker du om att använda appar för språkinlärning?


Källor:
Kano, C., Shimizu, Y., Yabe, H., & Ishii, E. (2015) Basic Kanji Book. Bonjinsha Co,. LTD:
Lory, H. (2003). Introduction to Kanji. University of Chicago. Hämtad 2017-01-27

Introduktion till Japanskastudier, eller, "Teacher Training Program" vid Tokyo Gakugei University

Välkomna till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är ett av flera som redogör för min studietid vid Tokyo Gakugei University där jag har fått möjligheten att studera japanska och masterkurser på deras “Teacher Training”-program vid MEXT-stipendiet. I detta inlägg beskrivs 1) introduktionen till MEXT, 2) japanskastudier för nybörjare och 3) min kommande forskningsplan.


Introduktion till MEXT


Den första tiden har präglats av att skrivas in det japanska systemet; besök hos banker, hälsoundersökningar, stadshus, skolinstitutioner och föreläsningar om japansk kultur har försett studenterna med den nödvändiga informationen för att kunna leva ett liv i Japan. Vi har fått sällskap av engelsktalande japanska elever när vi registrerat studentkort, skapat bankkonton och försäkrats vilket har varit mycket uppskattat. Det är omtumlande att flytta till ett nytt samhälle och stödet som universitetet har gett har varit särskilt praktiskt då det är mycket att hålla reda på, särskilt när man inte behärskar språket. 

I kontrast till den mer formella orienteringen har mentorerna visat alla nykomlingar runt universitet, Koganei (området där universitetet ligger som även är en egen stad inuti Tokyo) samt diverse turistattraktioner. Om ett par veckor kommer de även att hålla en välkomst- och Halloweenfest för både de nya samt seniora studenterna där det utlovas lokala delikatesser!


Totalt sett är det åtta elever som läser första året på ”Teacher Training”-programmet men det finns många andra typer av studerande vid universitetet, till exempel de som tillhör utbytes-, forsknings- och språkprogrammen. Den officiella beskrivningen av “Teacher Training” är:

“The purpose of the Teacher Training Program is to provide individuals from overseas who are in teaching professions or educational administration with the opportunity to be engaged in research in their specialized field at a teacher training department of Japanese universities for a period of 18 months. The participants of this program are expected to bring the research results as well as their experiences in Japan to their home countries and to further pursue their career in education.” (Tokyo Gakugei University International Student Exchange Center, 2017)

Min, samt min rektors, ambition har varit (och är) att jag ska förkovra mig i japanska framgångsmetoder och strategier som jag sedan ska dela med mig av när jag återvänt till Sverige. Personligen har jag även ambitionen att intervjua de andra lärarna som studerar här om deras lärarerfarenheter av digitalisering, kollegialt lärande och deras framgångsmetoder i undervisning.

Japanskastudier för nybörjare


Under mina 18 månader i japan ska jag studera det japanska språket i ett halvår. Japanskastudier delas upp i fem nivåer:

Level 5 – ”Beginner”
Level 4 – ”Basic”
Level 3 – ”Intermediate”
Level 2 – ”Upper-intermediate”
Level 1 – ”Advanced”

Utöver de som saknar japanskakunskaper ska samtliga elever genomföra ett test - ”Japanese language placement test” - som indikerar vilken nivå eleven tillhör. Eftersom jag inte kan japanska så behöver jag inte ta testet utan placeras automatiskt i nivå 5. Nivå 5 koordineras av vår japanskalärare Hui Harling. 


Inför kursstart har vi fått material av Hui-sensei för att lära oss de två alfabeten hiragana och katakana. Första veckan kommer enbart fokusera på kana (skriftspråket) med tillhörande prov. Hiragana använd för alla japanska ord och katakana används för låneord. Det finns ett tredje symbolsystem - kanji - vilket är kinesiska symboler för mer komplexa ordkombinationer och koncept. 

Inledningsvis kommer undervisningen att fokusera på grammatik, hiragana, katakana, kanji, muntlig-, -läs- och hörförståelse och stilfigur. Onsdag eftermiddag kommer att vara avsatt för kulturella aktiviteter, exempelvis studieresor, besök till en sumobrottningsmatch och kabukiteater. 

Min kommande forskningsplan


Efter 6 månader av japanskastudier kommer jag att fokusera på lärarrelaterade kurser och för att bli godkänd inom programmet behöver jag genomföra minst två kurser och avlägga min “forskningsrapport”. Jag väljer att använda citationstecken eftersom forskningen inte leder mot en doktorandsexamen utan hänvisar till den undersökning jag ska genomföra. Jag har blivit tilldelad en handledare, Shibuya Hideaki, som är min "academic advisor" och som kommer att undervisa och leda mig genom mitt arbete som ska vara relaterad till min specialisering.

I den ansökan som jag skickade till japanska ambassaden för över ett år sedan beskrev jag att jag ville ta del av japanska lärare framgångsmetoder. Shibuya-sensei kommer att hålla i kursen ”Comparative education” under våren och kursen kommer att ligga som grund till min egen undersökning. Jag har även valt att läsa kursen “Cross-Cultural Teacher Practice” (som som hålls av en annan lärare; Toda Takako) under denna termin för att ta del av andra lärares kunskaper och praxis innan min andra termin börjar.

Inför nästa termin har jag och Shibuya-sensei diskuterat och reviderat min forskningsplan då min ansökan endast innehöll en översiktlig plan för komparativa studier mellan japansk och svensk utbildningsmetodik. Personligen har jag ett stort intresse för just olika metoder om hur man kan genomföra framgångsrik utbildning med särskilt särskilt fokus på den forskning som finns bakom dessa, exempelvis auskultering, modellering och lektionsupplägg. Shibuya-sensei beskrev då att det finns en japansk metod (“Japan-method”) för kollegialt lärande där flera skolor arbetar kontinuerligt med lärarfortbildning, ofta genom auskultering, lektionsanalyser och diskussioner av elevers mottagande av undervisning.

Under kommande veckor kommer jag att få möjligheten att träffa lärare som tjänstgör vid gymnasium runt universitetet. Syftet med dessa möten är att få träffa lokala lärare samt sondera huruvida de är intresserade av att ställa upp på intervjuer under mina kommande studier. Efter dessa möten kommer jag att ytterligare revidera min forskningsplan för att anpassa min undersökning och de intervjuer jag ska hålla efter vad de japanska lärarna berättar om sin praxis. 

Avslutningsvis, vill jag nämna har fått lära känna flera nya personer från olika delar av världen, Japan givetvis men även bland annat Portugal, Indonesien, Nigeria, Sydkorea, Uzbekistan och Kroatien. De som också är lärare ska delta i intervjuer här på Didaktiska laboratoriet där de kommer berätta om sin erfarenhet av att vara lärare i sitt hemland.

Eder tillgivne,
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/