Välkommen till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg ska prata om mitt favoritämne när det kommer till mina japanskastudier - kanji. Inlägget kommer att redogöra för kanjins 1) historik och funktion samt 2) min undervisning och erfarenheter.

Nyckelord: Kanji, undervisning, språkinlärning, utmaningar

Kanji introducerades i Japan för över 2000 år sedan via kontakt med Kina (Kano et al, 2015: xiii). Dess omfattande historia får inte en fullgod redogöreles i detta inlägg, men för den intresserade läsaren kan mer information hittas här (Hibino, 2002, 2003). Historiskt var det enbart män som utbildades inom kanji när de tjänstgjorde vid hovet eller utförde administrativa uppgifter i kontakt med Kina. Enligt en av mina lärare brukar kanji således historiskt tillskrivas som männens skriftspråk medan kvinnor blev utan möjligheten att lära sig att skriva. Som en följd av detta utvecklades hiragana från kanji och användes ursprungligen enbart av kvinnor. Idag lär sig alla kanji, hiragana samt katakana oavsett kön eller könsidentitet. Exempelvis kan man se symbolernas utveckling och förenkling i följande schema:

Japanskans tre teckentyper hiragana, katakana och kanji har olika funktioner där hiragana och katakana framförallt representerar ljud medan kanji består av både ljud samt att enskilda symboler bär mening. Till exempel kan det japanska ordet för jag (“watashi”) skrivas med alla tre teckentyper:

Kanji - 私

Hiragana - わたし

Katakana - ワタシ

Även om vardera teckentyp i praktiken kan användas individuellt för att uttrycka ljud och skapa japanska meningar förordas att använda kanji i kombination med hiragana och katakana. Kanji har även ett kinesiskt (“on yomi”) och japanskt (“kun yomi”) sätt att läsas (Kano et al, 2015: 2). Exempelvis läses 人 (person) enligt on yomi som ジン (jin) eller ニン (nin) eller enligt kun yomi som ひと(hito), -り(-ri), eller -と(-to) beroende på dess position i relation till andra ord, räkneord eller grammatiska funktioner. Orden låter även olika beroende på om de står för sig eller om de är sammansatta.

Sammansättning av kanji kan förändra symbolen så att den passar tillsammans med en annan kanji. Vi återvänder till kanjin för person (人) för att exemplifiera detta. 人 förekommer i andra kanji, såsom 休. 人 syns här till vänster och ändrar form till en pinne med lutande tak. Den kombineras med 木 (き - ki - träd) som blir ihoptryckt. Det är viktigt att notera att symbolernas utformning förändras något. Tillsammans representerar de en person som befinner sig intill ett träd, vilket ikonografiskt representerar en person som lutar sig mot trädet. Kanjin 休 betyder därmed vila eller ledighet och skrivs sedan tillsammans med hiraganatecknet む så att det blir tillslut blir 休み (やすむ - yasumu). I andra fall behåller 人 sin ursprungliga form, till exempel 傑人 (けつじん - ketsujin) som betyder “utomordentlig person”.

Kanjitecken innehåller både mening och ljud varpå argumentationen är sådan att kanji - efter att läsaren blivit bekant med systemet - hjälper läsaren att snabbare förstå innebörden i det skrivna språket. Japanska regeringen har gett ut riktlinjer där de rekommenderar att läsare av japanska ska behärska 2136 av de mest förekommande kanjisymbolerna. Enligt min kanjilärare teoretiseras det att det finns över 50000 tecken och som nybörjare kan kanjis omfång och komplexa natur bli särskilt avskräckande. Under denna termin lär jag mig 251 tecken vilket känns mindre överväldigande. Kanji har varit en spännande utmaning för mig och har sedan första lektionen varit mitt favoritämne.

Vår lärobok - “Basic Kanji Book” (Kano et al, 2015) - beskriver en problematisk inlärningsprocess för nybörjare inom kanji eftersom:

Trots dessa utmaningar är kanji väldigt tillfredsställande att studera. Kanji påminner om att memorera hela bilder för att förstå dess innebörd. Vidare så undervisar våra lärare oss i flera olika steg för att jag och mina klasskamrater ska kunna lära oss vardera tecken.

Våra kanjilärare använder sig av flera tekniker för att vi ska lära oss symbolernas mening, utseende, hur de skrivs enskilt och tillsammans med andra kanji eller kana. Varje lektion behandlar 10-12 nya kanji och generellt följer lektionsplaneringen följande mönster: läraren visar respektive symbol och ger exempel på hur de kan användas. Vi tilldelas en varsin mini-whiteboard på vilken vi får rita symbolerna. Ordningen för hur symbolerna skrivs (Kano et al, 2015: xi) är viktigt eftersom det finns standarder som hjälper till tydliggöra tecknet samt att tolka handskrivna tecken (som kan vara mer eller mindre tydliga). Lärarna lägger stor vikt vid dessa standarder och vi får öva på att rita symbolerna så att de får balans samt ser rätt ut. Det är lätt att små misstag kan förändra en kanjis innebörd varpå läraren undersöker och korrigerar vår handstil.

Tisdagar och torsdagar testas vi genom handskrivna quiz och vi har prov efter vi lärt oss 60 kanji. Provtillfället testar att vi kan känna igen tecknens mening, skriva dem på ett korrekt vis, skriva dem med hiragana, sätta dem i meningar samt göra sammansatta ord. Proven är summativa och behöver i regel 60 % korrekt för att få ett godkänt betyg.

De senaste veckorna har jag fått lära mig att kanji är modulärt vilket är enligt mig en av dess mer fascinerande aspekter; en kanjisymbol kan bestå av en eller flera “radikaler” - mindre beståndsdelar - som kombineras för att skapa meningen bakom symbolen. Vår lärobok är strukturerad på så vis att vi lär oss symboler som är närbesläktade eller delar radikaler. Exempelvis har 痛い (いたい - smärta) och 疲れる (つかれる - bli trött) samma form av utformning till vänster - radikalen 疒 - som står för sjukdom. Vi lärde oss dessa tillsammans eftersom de hade den radikalen gemensamt.

Jag känner att jag genom mina studier har fått delar av en nyckel till att förstå aspekter av min omvärld som tidigare varit otillgängliga; jag kände likadant med hiragana och katakana men eftersom det finns tusentals kanji har vägen dit varit avsevärt längre. Exempelvis rekommenderas det att man kan cirka 2500 för att kunna läsa en japansk dagstidning och de 251 kanji som jag lärt mig under den första kursen täcker bara de första tio procenten. Därmed är det en lång väg kvar innan jag har ens nått en grundläggande förståelse. Trots detta är jag inte avskräckt inför denna lärprocess utan njuter av en känsla av äventyr och upptäckarlust när jag ser en kanji i min vardag och förstår dess innebörd.

För andra studenter kan jag rekommendera följande verktyg som varit till stor hjälp för mig: Lexilogos är ett smidigt online-tangentbord för kanji. Jisho är ett lexikon som slår upp kanji efter bland annat betydelse, skrivmönster och radikaler. Jag använder mig även av appen Kanji study för att studera kanji. Appen lär dig alla aspekter av kanji som jag nämnt i detta inlägg plus att den testar genom anpassningsbara minnesövningar, memorykort, skrivövningar och hörförståelse. Gratisversionen innehåller ett set av grundläggande kanji och för cirka 100 kronor låser man upp samtliga funktioner. Enligt mig är appen mycket prisvärd.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

Källor:

Kano, C., Shimizu, Y., Yabe, H., & Ishii, E. (2015) Basic Kanji Book. Bonjinsha Co,. LTD:

Lory, H. (2003). Introduction to Kanji. University of Chicago. Hämtad 2017-01-27