Didaktiska laboratoriet

Välkommen till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om digitala läromedel. Under läsåret 2016-2017 har jag testat två olika tjänster - Nationalencyklopedin (hädanefter NE) och EF Class - som jag har utvärderat tillsammans med mina elever. Detta inlägg kommer att behandla 1) en forskningsbaserad översikt av digitala läromedel och lärresurser, 2) en utvärdering av NE 3) och en utvärdering av EF Class.

Digitala läromedel och lärresurser är "allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande" (Skolverket, 2016). Därmed kommer både läromedel och andra typer av digitala resurser att behandlas tillsammans i detta inlägg.

Digitalisering av skolan ökar i successivt popularitet (se bild nedan) och vid SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation) - en enorm mässa om teknologi och utbildning - i Kista syntes det i stor utsträckning. Mässan dominerades av program för formativa arbetssätt, programmering och digitala läromedel - ofta sammanslagna i en kombination.

Digitala läromedel och andra typer av digitala resurser granskas av flera aktörer, så som Skolverket, Cambridge och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Bland digitaliseringens möjligheter lyfter bland annat Svenska läromedel (2017-06-04) att de "ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas och ökar likvärdighet." Utbildningsråd Katarina Lycken Rüter understryker att "det kan handla om möjligheter till interaktivitet eller kommunikation" och Skolverket (2015) lyfter Specialpedagogiska skolmyndighetens checklista för att värdera digitala lärresurser (hämtad 2017-06-04). Listan lyfter bland annat:

Utbildningsutskottet tog 2015 fram en översikt av studier gällande digitalisering och deras inverkan på utbildning.  Det understryks att det finns positiva samt negativa effekter av digitalisering och en pedagogisk planering är en förutsättning för att lyckas. Exempel på positiva effekter är ökad motivation, engagemang, intresse, struktur och disciplin. Speciellt feedback har en central roll i Utbildningsutskottets undersökning där de understrykes dess positiva effekt på elevers inlärning och därmed att feedbackfunktioner behövs i digitala läromedel.

Berörande utmaningar belyser Utbildningsutskottets studie att att elever lockas av att använda datorer till annat än undervisning samt att lärare upplever en ökad arbetsbelastning när de börjar använda digitala verktyg. Vidare beskriver Lärarnas Riksförbund (2016) lärares behov av fortbildning och påpekar att huvudmän måste stötta lärare genom att köpa in digitala resurser då många lärare dagsläget skapar sitt eget digitala material vilket tar ca 6.6 timmar i månaden av lärares arbetstid. Tidigare ordförande Bo Jansson uttalar sig förstående till en PISA-studie som pekar på att elever som överkonsumerar material från internet har lägre skolresultat:

"Datorer och IT ska användas mer genomtänkt och medvetet än idag. Att de 15-åringar som surfar mer än fyra timmar om dagen presterar sämre i matematik och läsförståelse, är en tydlig signal om att den nya tekniken inte används för att utveckla lärandet, säger han. (2015)"

I Skolvärlden (2015) intervjuas Björn Sködén, forskare inom kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Han beskriver att flera av de tillgängliga tjänsterna var undermåliga, exempelvis då de saknade funktioner för feedback. Sködén ser även hur många digitala läromedel oftast bara blir "bok på burk". Skolverket (2015) står i enlighet med Sködén och kommenterar att digitala lösning inte ska spegla traditionella läromedel eller verktyg som exempelvis skolböcker eller skrivmaskinen eftersom det inte skapar förändring från tidigare arbetssätt. Skolverket pekar på att digitaliseringen har potential att aktivera elevernas utforskande genom att använda datorer för individanpassning eller att “ta in världen i klassrummet “.

Utifrån denna översikt ska vi granska mina och elevernas utvärderingar av de läromedel och lärresurser som jag använt under läsåret 2016-2017. 

I kursen Religion 1 har mina elever använt sig av Nationalencyklipedins läromedel. Läromedlet är multimodalt och således innehåller både text, film, ljud och bild för att beskriva kursinnehållet. Det finns en inbyggd talsyntes, övningar så som quiz och instuderingsfrågor och uppgifter för djupare studier. Begrepp kan slås upp genom att dubbelklicka på texten som tar läsaren direkt till NEs uppslagsverk. Kapitel och avsnitt kan anpassas genom att läraren kan bestämma vad som syns och i vilken ordning, däremot finns inte olika textnivåer i form av svårighetsgrad. 

Representanter från NE besökte min skola och efter att vi pratat fick jag möjligheten att vara ambassadör för NE vid SETT. Där fick jag både tillfälle att visa andra lärare hur jag arbetar med NE samt prata med andra lärare om deras erfarenheter. Vidare fick jag ta del av både läromedelsförfattarna samt utvecklarnas tankar gällande NEs utformning samt diskutera hur läromedlet kommer att utvecklas. Många besökare frågade efter dokumentationsmöjligheter av övningar eller att elever kan spara arbeten i NEs gränssnitt. Den funktionen kommer inte att tillkomma i dagsläget eftersom NE är tänkt att enbart vara ett läromedel och inte en läroplattform.

Min erfarenhet av NE är i överlag positiv och denna redogörelse är inte färgad av min roll som lärarambassadör. En av de främsta styrkorna med NEs läromedel är dess legitimitet; materialet är källkritiskt välanpassat med tydliga hänvisningar till källor (se bild till vänster). Jag som lärare kan vara säker på att innehållet är granskat samt att filmer, text och bild är av högsta kvalitet. Upplever jag att mina egna uppgifter inte är pedagogiskt starka så har läromedlet färdiga uppgifter som jag kan kan dela med elever genom länkar. Dessutom kan jag som lärare vara säker på att alla elever tar del av innehållet;  eleverna når NE på dator, surfplatta eller telefon eftersom gränssnittet är responsivt och anpassas efter enheten. 

Elevernas erfarenheter visar på blandande åsikter; vissa negativa i och andra positiva. Kritiken lyfter framförallt att eleverna fann läromedlet svårt att navigera och andra tyckte att det skulle varit lättare med ett traditionellt läromedel i form av böcker. Det här fann jag överraskande eftersom flera elever uttalade sig positivt till att läsa ett digitalt innehåll under lektionstid. Jag teoretiserar att det beror på en rad faktorer: eleverna är inte vara att använda digitala läromedel, de vet inte om hur man ska hitta rätt i ett digitalt gränssnitt (trots att jag delade kapitel via länkar). Vidare behöver mina instruktioner bli bättre; genom att jag jag själv blir bättre på att använda digitala läromedel och således stödja elevernas studieteknik så kommer troligtvis deras sätt att använda läromedlet bli smidigare. Utöver detta sa eleverna i början av kursen att de "inte haft läxor på år" -  kan det vara så att när jag gav de läxa att läsa kapitel så var det ett misstag eftersom jag inte lärt dem tillräckligt om NE och studieteknik?

Andra elever ansåg att det var smidigt att alltid kunna ha läromedlet med sig. Till exempel har jag undervisat elever som läser idrottsgymnasium där de utöver sin skolgång även idrottar på hög nivå. En elev beskrev att hen hade svårt att hinna med att läsa till min kurs då hen måste träna efter skoltid. I det fallet så visade jag eleven den inbyggda talsyntesen i NE som gjorde att eleven kunde lyssna på texterna genom samtidigt som hen tränade. Hen och andra elever uttalade som positivt kring detta och förklarade att det inte hade gått med ett traditionellt läromedel. Det är värt att problematisera huruvida att lyssna på läromedlet är positivt för elevens kunskapsutveckling i relation till att ha mer aktivt studerat i jämförelse med denna träning- och-studie-kombination. Den här eleven beskrev att hen fann det lättare att ta till sig innehållet av kursen och uppnådde en E-nivå vilket kan ses som att metoden var framgångsrik. 

Mina slutgiltiga tankar gällande NE är att det har bidragit med ökad struktur genom länkar som delar innehåll, stöd i form av talsyntes och stärkt likvärdighet eftersom elever alltid kan nå innehållet. Alla elever gavs förutsättning att ta del av kursinnehållet och kursen inbegrep allt som läromedlet innehöll vilket inte lämnade något innehåll orört. Det finns utvecklingspotential gällande det didaktiska eftersom det inte finns bedömningsfunktioner (vilket bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfter) och pedagogiskt behöver jag som lärare bli bättre på att lära eleverna hur de ska använda läromedlet eftersom det ställer nya krav på arbetssätt för att eleverna ska lyckas använda det.

EF Class är en variant av ett läromedel samt en lärresurs från Education first där det finns både material samt dokumentation av elevernas aktiviteter i gränssnittet. Jag har använt EF Class kurserna Engelska 5, 6 och 7 men det är i framförallt Engelska 5 som jag använt det över hela året.  I EF Class kan lärare antingen använda färdiga lektioner från en lektionsbank eller skapa egna lektioner. Jag kom i kontakt med EF Class när en representant för läroplattformen hade planerat att komma till Gävleområdet. Dessvärre uteblev mötet men jag tog tillfälle i akt att utforska läromedlet på egen hand. EF Class responsiva innehåll och rika variation på övningar ger mig som lärare en möjlighet till elevanpassning samt att möta specifika programs examensmål.

I EF Class skapar lärare grupper för sina klasser och sedan kan läraren söka efter antingen specifika lektioner eller hela kurser som sedan delas med eleverna. Dessa lektioner undervisas genom att använda en start-och-stopp-funktion likt en mediespelare där läraren bara kan "spela" (vilket betyder att visa lektionen för eleverna) en lektion åt gången. Det innebär att lärare aktivt styr vilket innehåll som eleverna ser på sin skärm när de är inloggade i EF Class. Funktionen gör att läraren kan forma i vilken takt eleverna tar sig igenom innehållet. Lärare kan även låta elever ta sig igenom innehållet i sin egen takt om så önskas. Under lektionstid dokumenteras varje elevs prestation automatiskt i EF Class och läraren får en översikt i form av både procent och färg. 

Min erfarenhet av EF Class är överhängande positiv. Det finns en uppsjö av material som är lätta att modifiera efter lärarens önskemål och variationen gällande övningar är bred. Det finns allt från dra-och-släpp-övningar, översättningar, skriv- och diskussionsfrågor, film, bild och mycket mer. Övningarna har även förslag på tidsåtgång, syfte och utförande. Jag fann det användbart att kunna styra hur klassen arbetar sig igenom materialet eftersom jag kan följa upp varje aktivitet och det är smidigt att distribuera aktiviteterna genom ett knapptryck. En av EF Class stora fördelar är den översikt som läraren får av elevernas prestationer när de använder EF. Läraren får en snabb överblick av elevernas resultat vilket brukar kallas för "learning analytics". Det innebär att läraren får information om elevernas prestationer och kan således både stötta eleven gällande speciella färdigheter och förmågor som de behöver öva på vilket skapar effektiv framåtsyftande återkoppling. Min översikt av elevernas kunskaper var både användbar samt skapade intresse hos eleverna som gärna ville se klassens kunskaper.

Elevernas erfarenheter av EF Class är överhängande positiva i ena klassen och till större del negativa i den andra. Den kritik som lyfts berör framförallt att eleverna fann EF Class tråkigt och svårtillgängligt. EF Class kräver Google Chrome vilket inte alla elever hade som webbläsare varpå vissa elever var negativt inställda till att använda EF Class av den anledningen. Vidare uttryckte några elever brister i responsivitet då EF Class fungerar bäst i helskärmsläge och ibland glömde de att aktivera funktionen. Lektionstid kunde därmed gå åt att påminna och visa elever hur de slår på helskärmsläge och således började vissa elever att arbeta trots att de inte såg alla funktioner i gränssnittet.

Sammanfattningsvis upplever jag att EF Class bidrar till flera förbättringar i min undervisning, framförallt gällande den rika variationen av aktiviteter i form av ljud, text, bild, film och utförande. Den smidiga applikationen visar hur undervisning kan ske en digital miljö vilket ger en indikation på hur framtida undervisnings kan se ut. Översikten av elevers prestationer skapar förutsättningar för målinriktat lärande eftersom både procent och färg ger flera indikatorer; jag som lärare kan se analysera individuella resultat genom procentsystemet samt snabbt få en överblick över hur gruppen i helhet har presterat tack vare färgernas omedelbara återkoppling. Trots dessa behöver lärresursen bli mer tydligt eftersom det saknas tydlighet gällande urkunder och gränssnittet kan behöva förenklas något för att eleverna lättare ska nå materialet. Likt ovan kommer detta bli lättare när min egen expertis ökar och aktiva studietekniska insatser leder eleverna in i det digitala arbetet i undervisningen. 

Det finns flera funktioner av både NE och EF Class som jag inte beskriver här eftersom jag inte använt allt som finns i respektive verktyg. Därmed finns det aspekter av min beskrivning som kan nyanseras av andras erfarenheter. Jag vill tacka för att ni tog del av mina och elevernas erfarenheter. Vad tycker ni om digitala läromedel och hur använder ni dem? Dela gärna med er av era erfarenheter!

Eder tillgivne, 

Feke

Välkomna till Didaktiska Laboratoriet. Detta inlägg ämnar att öka lärares och elevers förståelse för olika språkliga faktorer och hur de bedöms i det skriftliga Nationella provet i engelska 5. För att närma oss detta ämne kommer inlägget att beskriva 1) färgkodning av NAFS bedömda elevexempel, 2) förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5 och 3) rekommendera strategier för skrivande.

• Tydlighet berör grammatiska strukturer är färgkodade lila.
• Fyllighet och variation berör innehållsmässigt olika exempel och perspektiv samt variationen av meningsbyggnad, textbindning och struktur. Variation har fått färgen magenta.
• Sammanhang och struktur berör textens externa och interna ramverk, så som styckesindelning och logik inom paragrafer. Färgkodas indigo.
• Anpassning till syfte, mottagare, situation och genre syftar åt val av ord och uttryck samt att kunna formulera texten på ett sätt som passar dess stilform. Anpassning är färgkodad orange.
• Kommunikativa strategier är exempelvis omformuleringar, förklaringar och förtydliganden. Dessa strategier har fått färgen grön. 
• Flyt och ledighet syftar åt hur lätt det är att följa texten och hur pass tillgänglig den blir på grund av språkliga val. Flyt och ledighet är turkos.
• Omfång berör bredden av vokabulär, fraseologi och idiomatik. Omfång har fått färgen körsbär.
• Säkerhet kopplas samman till stavning och interpunktion vilka har färgkodats blå.

Förtydliga bedömningsfaktorer i kursen Engelska 5

"A Good Life": E-kvalitet

"A Good Life": C-kvalitet

"A Good Life": A-kvalitet

Rekommendera strategier för skrivande

När jag blev tillfrågad om att hålla i en workshop kring digitalisering närmade jag mig förfrågan utifrån tre parametrar: digitalisering ska bidra med något som icke-digitala verktyg inte kan göra, verktygen ska vara lättanvända och deltagarna ska få bidra till workshopen via verktygen under workshopens gång. Med denna utgångspunkt skapade jag ett innehåll som pekar på hur digitala arbetssätt ger användarna (elever eller vem det nu berör) tillgång till innehållet oavsett var de befinner sig och vilken tid på dygnet det är. Användaren har möjligheten att enkelt se sin egen inverkan och därmed skapa ett sammanhang och kunskaper. Innehållet är interaktivt och ska simulera hur elever tar del av dessa molntjänster i en undervisningssituation samtidigt som de som deltog bjöds in till dialog. Ambitionen var att deltagarna skulle känna att de fick lära sig samtidigt som deras medverkan var helt avgörande för att workshopen skulle kunna fortlöpa. Deltagarna blev därmed både elever och medpedagoger när vi lärde oss om ämnet molntjänster genom att skapa, testa och utvärdera ett innehåll från digitalt ax till multimodal limpa.

I början av planeringsstadiet valde jag att workshopen skulle vara uppdelad i tre delar som bildar en hel cykel genom ett processorienterat förhållningssätt; 

• del ett skapar ett innehåll som kommuniceras till alla inblandade, 
• del två testar innehållet för att generera ett resultat och 
• del tre lyfter bedömning samt framåtsyftande återkoppling. 

Inledningsvis informerade jag deltagarna om syftet med workshopen och målen med det vi skulle lära oss. De fick veta att de kommer att besvara en fråga vid workshopens slut - en ”exit ticket” - om vad de lärt sig. Den första delen av workshopen tog avstamp i deltagarnas förkunskaper och upplevelser av digitalisering i skolan. De blev ombedda att använda en virtuell whiteboard från whiteboard.fi för att rita en smiley som representerar sina känslor inför ämnet samt beskriva om de känner sig bekväma med digitalisering. Efter detta skapade vi ett innehåll genom att besvara fyra frågor: “hitta två definitioner på molntjänster, gäller personuppgiftslagen vid användandet av molntjänster samt vilka positiva och negativa aspekter finns med molntjänster?” Deltagarna sökte på internet efter sina svar som sedan publiceras på en Padlet vilket är en virtuell anslagstavla. Deltagarnas svar sparades som en pdf-fil inför del två.

Utifrån pdf-filen med deltagarnas bidrag skapades ett multimodalt material genom att jag visade hur jag tog deltagarnas innehåll från vår Padlet och matade in informationen i Quizlet. Quizlet behöver ett begrepp, vilket blev frågorna jag tidigare ställe, och en definition som jag kopierade från deltagarnas svar. Jag visade hur Quizlet automatiskt ger användaren tillgång till en talsyntes och olika sätt att öva på de inmatade begreppen. Deltagarna fick testa verktygets olika arbetssätt och på grund av vårt antal kunde vi inte testa live-quizet men jag berättade om dess funktion.

Slutligen skapade vi en undersökning med verktyget Mentimeter där jag ville åstadkomma tre saker: visa hur Mentimeter fungerar, låta deltagarna bedöma workshopen och ge framåtsyftande återkoppling om vad de och jag lyckats med samt kan förbättra framöver. Jag valde att visa tre olika frågetyper: envalsfrågor som skapar stapeldiagram, hur man värderar olika alternativ (i detta fall de molntjänster vi testat) genom att distribuera poäng till dessa och öppna frågor där de fick själva formulera sina svar.

Avslutningsvis gav jag deltagarna en hemläxa att testa något av verktygen i din egen verksamhet och sedan kommentera sina erfarenheter på en ny, lösenordsskyddad Padlet. Vi återkom till vår exit ticket som de fick skriva på en miniwhiteboard och vi delgav varandra om vår inlärning för att både synliggöra denna samt lära oss av varandra.

Whiteboard.fi är ett verktyg där elever får tillgång till en individuell virtuell whiteboard med stöd för skrift och ritverkryg. Läraren skapar en unik whiteboard tillsammans med en kod som delas med en klass och alla elevers svar uppdateras i realtid på den arbetsytan. Innehållet raderas sedan automatiskt.

Padlet är en virtuell anslagstavla där läraren skapar en URL för den sidan där elever skriver på en egen post-itlapp. Padleten finns alltid kvar som en samlingsyta för bidragen. Läraren kan ställa in om innehållet måste skyddas av ett lösenord och om inläggen ska modereras innan de publiceras. Skaparen av padleten kan välja om deltagarna är anonyma eller om de behöver uppe namn.

Quizlet låter alla användare skapa egna studiekort med begrepp och definitioner som man sedan kan öva på genom en handfull övningar. Innehållet delas via en URL eller direkt till lärplattformer eller sociala medier. Begreppen och definitionerna anpassas efter språk vilket sedan möjliggör talsyntes samt stöd för bilder. Utifrån dessa kan man öva på att matcha begrepp och definitioner, stavning, skrivhastighet och även tävla i grupp mot andra om vem som kommer ihåg flest begrepp och definitioner.

Mentimeter är ett verktyg för att skapa omröstningar och quiz med flera olika frågetyper. Verktyget presenterar de röstandes innehåll omedelbart och anonymt. Alla svar är enkelt visualiserade med staplar, mätare och textrutor. Svarsdata sparas och kan delas antingen som skärmdumpar eller genom att dela hela omröstningen.

Inget utav dessa verktyg kräver att eleverna har en inloggning för att användas. För att nå Whiteboard.fi och Mentimeter behöver eleverna gå in på respektive hemsida och mata in en kod medan det för att nå innehållet i Padlet och Quizlet behövs ens en URL.

Batteriet till kameran som jag använde tog slut vid slutet av workshopen och därmed syns inte resultatet utav Mentimeterundersökningen. Här finner ni respektive fråga samt svar.

Sammanfattningsvis upplevde deltagarna att innehållet var användbart; de röstade på att innehållet var “mycket användbart” och “jag kommer använda dessa [verktyg] ibland”. Här bör vi uppmärksamma att eftersom det bara var två röster så blev deras svar inte anonyma vilket kan påverka svarens reliabilitet. Deltagarna kändes uppriktiga när vi diskuterade svaren och jag utgår från att de svarade sanningsenligt. 

Quizlet fick flest poäng gällande användbarhet och deltagarna var positiva inför workshopens pedagogik. Inför framtiden önskar de att få fördjupa sig ytterligare inom digitalisering och att de vill fortsätta öva på att använda dem i sin egen praktik.

Tack för att ni tog del av workshopen "Smörgåsbord av molntjänster". Hur använder ni digitala verktyg i undervisningen? Ni som har erfarenhet av verktygen, kommentera gärna. Ni andra nyfikna, testa gärna och berätta vad ni tycker!

Eder tillgivne, 

Feke

Välkomna till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer Microsofts surfplatte- och bärbara datorlösning Surface Pro 4 att utvärderas efter 3 månaders användning i undervisning. Detta inlägg kommer att behandla: 1) vad är en Surface Pro 4, 2) hur jag har använt den i undervisningen och 3) hur Surface Pro 4 skiljer sig från min bärbara dator.

Nedan finns en redogörelse av mina erfarenheter i form av en youtubefilm samt i textform. Det finns engelska undertexter till filmen. Utvärdering gör jag utan någon koppling till Microsoft.

Microsoft släppte sin första Surface 2012 och efter en rad olika uppgraderingar har den blivit den enhet vi ser här idag: Pro 4. Vad som kännetecknar Pro från systermodellen Surface RT är Pros förmåga att köra ett fullt Windows-operativsystem medan RT erhåller en mer simpel variant. Enheten har ett löstagbart tangentbord som kan fästas igen genom magneter som enkelt sköter resten. Tangentbordet kan vinklas bakåt vilket sömlöst byter över från ett tangentbordsläget till surfplatteläget. Surface känner själv av detta och kräver inga byten av inställningar.

En smidig liten lucka på maskinens baksida låter dig ställa enheten upp i olika vinklar. Skärmen fungerar som en surfplatta som du kan styra med den tillhörande Surface-pennan. Pennan fästs likaså med magneter. Surface Pro 4 känner själv av om du använder pennan eller dina händer och tillåter dig göra alla funktioner du hade tillgång till med tangentbordet.

Med pennan kan du rita, anteckna och annotera antingen i Windows egna anteckningsprogram Onnenote eller genom diverse ritprogram som kan laddas ned i Microsofts appbutik. Flera olika typer av pennor, penslar och modeller finns förinstallerade. Pennan registreras med enkelhet och är så nära ett vanligt ritdon man kan komma. Med ett enkelt knapptryck kan du dela direkt till Onnenote eller via e-post. Genom att koppla upp din Surface till en projektor kan du göra teckningar som syns i realtid.

Microsoft Surface Pro 4 har en komplett version av Windows 10. Laptop och surfplattekombinationen skapar möjligheter till både avancerad ordbehandling såväl som de olika touch-baserade funktionerna som vanligtvis tillhör paddornas värld.

Under höst- och vårterminen har jag tillsammans med skolbibliotekarierna arbetat med litteraturstudier i mina engelskkurser. Vårt mål var att få samtliga elever att förstå och bearbeta det uppenbara samt mindre uppenbara i sina böcker genom att läsa och analysera tillsammans med eleverna. Tidigare har vi testat olika digitala lösningar såsom tankekartor och tidslinjer varpå samma koncept fördes över till Surface Pro 4 som arbetsverktyg.

Exempelvis har en grupp elever i Engelska 6 läst Steinbecks “Of Mice and Men” där huvudkaraktärernas relation är en central del av boken. Vidare har eleverna även lärt sig om “elements of literature” - litterära element - så som dynamiska och statiska karaktärer vilka vi brutit ned tillsammans genom en kollektivt skapad tankekarta. 

Vidare har en grupp i min religionsundervisning arbetat med att förklara och konkretisera den samtida debatt som finns mellan religiösa samt vetenskapliga tänkare. I detta fall har elever fått läsa och bearbeta frågeställningar för att lista typiska kännetecken inom respektive områden. Eftersom religion är ett något mer abstrakt ämne valde vi att skapa analysverktyg som visualiserar samband mellan ämnesområden samt att visa elever hur resonemang kan skapas. 

Denna typ av didaktiska ansats kallas för “modelling” där läraren skapar en modell för eleverna att följa. Vidare benämns det även som “cognitive apprenticeship” eftersom eleverna får se hur jag som lärare tänker för att lösa ett problem som tangerar deras egna. Målet med detta är att stödja elevernas kognitiva förmågor för att de sedan ska kunna möta utbildningens utmaningar på egen hand med sin nyfunna kunskap.

Mitt arbete med Surface Pro 4 har mottagits med stor entusiasm från elever och arbetet tillsammans med eleverna har varit smidigt och effektivt och det är här den riktiga styrkan med digitala verktyg syns. Besök Bessmerbiblioteket och ”Two Chicks in a Pod” för mer information om skolbibliotekariernas arbete.

Surface Pro 4 har följt med mig överallt den senaste tiden; jag har arbetat med planering och bedömning både på jobbet, hemma, bussen samt på tåget. Enhetens snabba starttid och lätta vikt har underlättat mitt arbete. Som lärare går jag mycket i mitt arbete både mellan lektionssalar men även bland eleverna under lektionstid. Eftersom enheten väger 786 gram – till skillnad från min vanliga arbetsdators 1.76 kg - kan jag med enkelhet bära den med mig för att stödja eleverna med förklaringar, visualiseringar, informationssökning och återkoppling

Vad kan en Surface Pro 4 göra som en laptop inte kan? Peter Becker från Famtidens lärande sa: "I grunden krävs det en insikt om att digitalisering innebär nya sätt att arbeta och samarbeta, nya sätt att lagra information och minnas, nya sätt att kommunicera och lära."

Traditionella digitala arbetssätt som ordbehandling och hantering av dokument och av avancerade program sker på samma sätt oavsett enheter. Det är kombinationen mellan dator och surfplatta som är nyckeln till nya former av undervisning med en Surface Pro 4. Surface Pro 4 ger smidigare och enklare vägar till kollaborativt lärande och modellering.

Kollaborativt lärande är ett arbetssätt som ökar elevernas förståelse eftersom elever får varandra som läranderesurser och modellering innebär läraren visar hur hen tänker vilket synliggör lärande och goda lärandestrategier. Pennan förenklar dessa arbetssätt eftersom jag som lärare kan visa mina tankar och mina kognitiva steg när jag ritar för eleverna. Dessutom kan jag enklare och mer översiktligt göra detta än med de andra program som jag tidigare använt. Exempelvis har jag använt Padlet för kollaborativt lärande och upplever att den typen av program passar för mer texttung redogörelse med Surface Pro 4 lämpar sig för modeller och illustrationer.

Digital undervisning skapade inte denna arbetsform; blackboards och whiteboards har fungerat på samma sätt där eleverna sett hur jag som lärare skapar modeller och visualiserar mina tankar. Den pedagogiska skillnaden med en skärm tar form när en digital arbetsyta tillåter mig att spara mitt arbete, spela in, dela och revidera innehållet. Innehållet blir dynamiskt och kan anpassas efter elevernas behov.

Således kan jag varmt rekommendera andra lärare att testa en Microsoft Surface Pro 4 i er undervisning. 

Tack för att ni tog er tid för min utvärdering. 

Eder tillgivne, 

Feke

Välkommen till Didaktiska laboratoriet som denna vecka kommer att följa upp höstens projekt med duggor som provmetod och införandet av “fantombetyg”.

I inlägget "Nytt läsår, nya idéer, eller, experimentet med duggan” beskrev duggan som ett testsystem som hämtats från universitetens värld:

“Vissa universitet använder sig av mindre test kallade duggor som eleverna skriver inför större tentor. Eleven deltar med hopp om att klara duggan vilket i så fall leder till att eleven får med sig ett antal poäng till den kommande tentan. Duggans styrka är att den ger eleverna en chans att belönas när de visar på sina kunskaper innan det mer avgörande bedömningstillfället.”

Fantombetyg är ett begrepp jag använt för att sammanfatta elevernas kunskapsnivåer och går hand i hand med duggan eftersom eleverna får med sig bonuspoäng till provtillfällen:

“Med ett dugge-system skulle elevens ansträngningar och producerade material (skriftliga inlämningar, uppsatser, muntliga presentationer, et cetera) ger eleven ett ”fantombetyg” som följer Skolverkets kunskapskriterier för bedömning. Fantombetygen är enbart är en lägesrapport på elevens kunskapsnivå i relation till kunskapskraven. Varje fantombetyg är värt ett speciellt antal poäng. Under kursen sker två prov där elevens fantombetyg ger bonuspoäng inför provtillfället.”

Två kurser hade samma undervisningsupplägg (med instanser av elevanpassning, såklart) samt provformat. Föregående vecka gjorde eleverna utvärderingar av kurserna som nu kommer att redovisas. Detta inlägg kommer att behandla 1) elevernas anonyma återkoppling, 2) ett utförligt elevutlåtande och 3) mina reflektioner.

Utvärderingen besvarade fler frågor än de kopplade till provformatet men för detta inläggs syfte kommer enbart de mest relevanta frågorna att redovisas. Statistiken visar en övervägande positiv bild av proven där 80 % i Klass A och 69.2 % i Klass B var starkt positiva. Det finns inga negativa kommentarer i någon av grupperna.

Eleverna fick även bedöma det digitala provet och komma med förslag om vad som kunde förbättras. 

Vid närmare granskning av elevernas kommentarer är de likaså positiva där de kommenterar att digitala prov är “bättre än de gamla” vilket tolkas som prov skrivna på papper. Det förekommer även återkoppling angående mer formella aspekter; en elev vill ha möjligheten att göra kopior av citat som förekom i provet (som visade i jpg.-format) medan en annan önskar lättare frågeställningar. Flera indikerar att provet har blivit bättre utformat sedan ett tidigare som genomfördes tidigare under terminen. 

Angående fantombetygen kan vi utröna även här ett positivt mönster. Eleverna uppger att de kände en ökad säkerhet gällande stringens i betygssättning samt en minskad stress inför provtillfällen. En elev skriver att det fungerade för hen “ifall man är bättre på uppgifter än på prov”. Några svar indikerar på en känsla av ökad belöning vilket jag tolkar som att samtliga uppgifter gav samma vikt till elevens prestationer under kursen. En elev säger att fantombetygen “känns fuskigt” vilket är förståeligt när ett nytt system som ruckar på traditionella konventioner kring provskrivning. Vanligtvis skrivs prov utan några kognitiva säkerhetsåtgärder (utöver elevens kunskaper) och att få med sig poäng från tidigare prestationer vid ett stresskapande tillfälle kan jag förstå upplevs som fusk. 

En elev föreslår en förbättring i form av en sammanfattning av poäng inför proven. Hittills har jag sammanfattat elevernas prestationer på deras lärplattform och förklarat dessa för dem muntligt under lektionstid. Fantombetygens poäng har funnits tillsammans med den feedback de fått. Förbättringen av sammanfattningen ska jag definitivt ta med mig och försöka hitta en mer lämplig plattform för att visa elevernas poäng tillsammans med förbättringsmöjligheter.

Eleverna blev tillfrågade om de ville delta i att utveckla sina tankar om duggor och fantombetyg och en elev ville delta anonymt. Nedanför hittar ni elevens svar.

Min egen reflektion utav poängsystemet har varit tudelad; å ena sidan har jag sett elevernas motivation för traditionella uppgifter öka och å andra sidan har poängsystemet flera förbättringsmöjligheter.

Flera elever har uttalat sig om proven i positiva ordalag och det glädjer mig att det finns elever som har fått en förbättrad erfarenhet av provskrivande. En elev uppger att hen bryr sig mer om det som händer innan provet och fått ökad motivation. Utöver elevernas inställning har jag även uppfattat ett ökat välmående gällande elevernas psykosociala arbetsmiljö; de har känt sig mer bekväma inför provskrivande när de vetat att de fått med sig en garant för en viss kunskapsnivå. En elev sa att hen "alltid får black-outs vid prov och att det här kunde ge mig en chans att klara sig". Elevens uttalande leder mig in på nästa styrka med provmodellen där jag vill reflektera kring om provs lämplighet för att testa kunskaper.

Tidigare i min karriär har jag mest fokuserat på större inlämningar där eleverna förberett en redogörelse i antingen text eller tal. Min erfarenhet är att elever är mer van att arbeta på det viset eftersom deras prestationer sjunker avsevärt när jag testar deras kunskaper i ett provformat. Exempelvis har en grupp tydligt sämre resultat i skrift vid ett provtillfälle än när de skriver en klassisk uppsats som ska lämnas in. Detta förefaller sig inte som konstigt eftersom provet testar kunskaper utan utrymme för revidering eller längre betänketid vilket det finns desto mer av vid en inlämning där eleverna kan ha flera veckor på sig. Jag har även sett liknande fenomen när elever uttrycker sig i skrift inom mer abstrakta ämnen så som religion: det verkar tämligen lättare för elever att resonera om abstrakta ämnen och utföra analyser muntligt än i text. Detta leder oss till en negativ aspekt i denna didaktiska diskussion: är ett skriftligt test lämpligt att använda för en summativ bedömning i kursen Religion 1?

Jag mötte elever i båda undervisningsgrupper som uttryckt att de inte klarar skriftliga prov och att en muntlig version skulle gett dem större möjlighet att kunna visa sina kunskaper. Dessa elever gavs möjligheten att genomföra provet muntligt eller att de fick komplettera sin text muntligt för att stärka sina resonemang och analyser. Eleven har rätt till en anpassad studiegång (http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val-och-vagledning/syv-grundskola/anpassad-skolgang-1.209939) och att få utföra bedömningstillfällen på ett sätt som möter elevens behov. Från ett didaktisk perspektiv är det sunt att reflektera om ett muntligt eller skriftligt prov är mer lämpligt än det andra för att testa kursmål? Tidsmässigt är det skriftliga mer effektivt men inom abstrakta ämnesområden kan det muntliga vara mer tillmötesgående för elever som inte har greppat de mer komplexa och teoretiska tankegångarna i kursinnehållet. Vidare kanske det vore didaktiskt lämpligast om eleven kan få möjligheten att utföra provet antingen skriftligt eller muntligt. Vad tror ni, kära läsare?

Angående betygssättning fick eleverna i de flesta av fallen samma eller högre bedömning vid proven som vid sina inlämningar. Jag skulle tolka detta som att eleverna vid flera tillfällen kunde uppvisa sina kunskaper och förmågor utan större förhinder. I de fallen där eleverna fick ett högre resultat tolkar jag det som att det skett en kunskapsmässig utveckling. Eleverna har fått en rad pedagogiska insatser under kursens gång, bland annat kontinuerlig modellering, tydliga bedömningsmatriser, kollaborativt lärande och återkoppling i form av bild, tal och skrift. Min förhoppning är att dessa ligger till grunden för elevernas utveckling. 

Inom ramen för förbättring måste provformatet, särskilt fantombetyg och deras poäng, bli mer detaljerade. En sådan aspekt är att grupparbeten uteblir eftersom elever inte kan dela en individbaserad poängsumma. En ytterligare och mer omfattande fråga är hur fantompoängen kan kartläggas med större säkerhet; fantompoängen ska korrelera tydligare till respektive kursmål genom att brytas ned till flera mätpunkter. Till exempel innehåller ett och samma kursmål flera egenskaper vilka borde delas upp i flera nivåer om de ska kunna mätas på genom kvantifiering. Exempelvis innehåller kursmålet "Kunskaper om religion....vetenskap och förmågan att analysera dessa” två separata egenskaper: kunskaper och förmågan att analysera. Rimligtvis borde detta vara två mål där eleverna får separata poäng för om de visat särskilt goda kunskaper och ett annat antal poäng för deras analysförmåga. För tillfället får eleverna fantompoäng efter hur kursmålen står i Skolverkets styrdokument. Detta är inte orimligt eftersom det är så Skolverket önskat att formulera vår kursplan. Samtidigt vill jag argumentera att det blir tydligare för eleverna och mig som lärare om jag kan göra vardera kursmål så tydligt som möjligt. En separation av vissa mål som innehåller flera egenskaper kan vara ett sätt att nå denna effekt, speciellt om jag ska poängsätta dessa egenskaper. Jag teoretiserar att detta är fantombetygets svaghet och genom att korrigera detta kommer systemet ge större bedömningssäkerhet och tydlighet för eleverna angående vad deras prestationer syftar framåt mot.

Tack för att ni läste om uppföljning av höstens provexperiment. Lämna gärna en kommentar och säg vad ni tycker om det jag skriver om! 

Eder tillgivne, 

Feke

Välkommen till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer vi att granska tidslinjer som verktyg i undervisning. Jag har tillsammans med skolbibliotekarierna använt tidslinjer i flertalet läsprojekt för att visualisera elevers läsprocesser. Detta inlägg kommer att redogöra för 1) tidslinjer som pedagogiskt verktyg, 2) Read write thinks tidslinjeprogram Timeline och 3) hur jag använder tidslinjer i undervisningen.

Tidslinjer som pedagogiskt verktyg

Read write thinks tidslinjeprogram Timeline

Hur jag använder tidslinjer i undervisningen

Föregående vecka fick jag möjligheten att besöka Microsoft i Kista. Dagen var tillägnad flera Microsoft-teman och deras koppling till skola. Ellen Hagstrand – Teacher Engagement Manager på Microsoft – bjöd in MIEE-föreläsare (Microsoft Innovative Education Experts) som är särskilt duktiga på att använda digitala verktyg i undervisningen. Vi deltagare fick även möjligheten att nätverka och ha ett kunskapsutbyte. Detta inlägg kommer återge föreläsningar om 1) ”Lycka på fullt allvar”, 2) programmet Soundtrap, 3) Minecraft i undervisningen, 4) visuella tips i Powerpoint, 5) programmet Power Bi och 6) tjänsten Microsoft Classroom.

Föreläsningen ”lycka på fullt allvar – om att stärka sig själv och andra ” hölls av Gustav Nilsson, psykolog som arbetar på Habitud. Företaget levererar ett ”psykologiskt gym” och de argumenterar att för mycket psykologisk forskning stannar inom akademin. Som svar på denna instängdhet publicerar Habitud en liten post om en psykologisk studie varje dag som man ska testa liknande ett psykologiskt träningstips. Gustav föreläste om tre teman: myter om lycka, vad är det som påverkar oss och hur går det till samt vad tv-spelen kan lära oss om hur man får in forskningen i sin vardag.

Soundtrap – skapa musik i klassrummet

Minecraft i undervisningen

• Inkludera elever tidigt
• Öppna uppgifter där eleverna hittar sin egen väg till en lösning
• Små under sker när man släpper eleverna fria
• Läraren behöver eller hinner inte lära sig allt och det är ok att göra misstag.

• Minecraft education
• Samarbetet med grundskolan
• Involvera i EU-projektet Make Learn Share Europe
• Fortsätta lyfta och inspirera elever

Visuella tips i powerpoint

Power BI i skolan

Microsoft Classroom