Om extra anpassningar: vad, varför och hur?

extra anpassningar

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg samt film som handlar om extra anpassningar. Detta är det första inlägget och filmen i en serie där jag kommer att successivt fördjupa mig i ämnet och visa på hur jag använder mig av extra anpassningar i min undervisning.

I den här filmen kommer jag att beskriva extra anpassningar utifrån frågorna vad, varför och hur.



Skolverket definierar extra anpassningar som: “En mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.” (Skolverket, 2022)


En lärare som vill implementera anpassningar i sin undervisning behöver inte ha några formella beslut rörande dessa utan kan direkt utgå från elevens utbildning. Anpassningarna kan röra allt från enskilda kurser, i mitt fall kan det röra kursen engelska 7. Anpassningarna kan även täcka hela ämnen, här engelska. De kan även röra en del av elevens utbildning, där jag har haft mentorselever som fått extra anpassningar inom ramen för sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL).

Förenklat kan extra anpassningar brytas ned i två kategorier:
  1. För elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven
  2. För elever som har lätt att nå kunskapskraven

Skolan ska enligt skollag tillgodose elevers olika förutsättningar inför att de ska ta del av sin utbildning. Detta kallas för det kompensatoriska uppdraget, och beskrivs som "en strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, det som ibland kallas för ”det kompensatoriska uppdraget”.” (Skolverket, 2022)

Skolverket ger några exempel på extra anpassningar:

  • “ett särskilt schema över skoldagen
  • ett undervisningsområde förklarat på annat sätt
  • extra tydliga instruktioner
  • stöd att sätta igång arbetet
  • hjälp att förstå texter
  • digital teknik med anpassade programvaror
  • anpassade läromedel
  • någon extra utrustning
  • extra färdighetsträning
  • enstaka specialpedagogiska insatser”

Sammanfattning
  1. En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
  2. Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
  3. Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Källor:

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning 2022-03-05

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 2022-03-05

Språkutvecklande arbetssätt med Quizlet och hemläxor

läxor

Välkomna till Didaktiska laboratoriet och en film rörande språkutvecklande arbetssätt med hjälp av hemläxor och Quizlet.


Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Läxor och deras effekt

- Quizlet som verktyg för ett språkutvecklande arbetssätt

- Hur man skapar egna digitala läxor med flipkort


Sammanfattningsvis:

  • Nya begrepp från vårt läromedel och undervisningsmaterial

  • Sätta orden i kontext genom läsning från läromedel

  • Systematiskt och tillgängligt arbetssätt (mobil och dator)

  • Både träning på egen hand samt tillsammans med andra

  • Ge läxor utifrån lärandemålet, dvs ge inte läxor för sakens skull utan för att stärka en speciell kunskap eller förmåga du vill att eleverna ska utveckla


För mer information om Quizlet:

https://quizlet.com/features/flashcards

https://quizlet.com/features/how-quizlet-works


Forskning jag utgått ifrån:

Hattie, J., Fisher, D., & Frey, N., (2018) Framgångsrik undervisning i literacy

Skoverkets, (2014), Läxor i praktiken 

Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

formativ bedömning

 Välkomna till Didaktiska laboratoriet och filmen Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Hur man kan designa formativ feedback utifrån en vetenskaplig grund

- Spela in sin feedback till sina elever





Jag har utgått från forskning av:

Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).

No hands up för ökad inlärning och jämlikhet

formativ bedömning

Hej och välkomna till den senaste filmen från Didaktiska laboratoriet som handlar om hur jag använder mig av glasspinnar när eleverna ska besvara frågor. Detta arbetssätt kallas för no hands up och ökar inlärningar och främjar jämlikhet. 

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

  • Forskning rörande att ställa frågor till eleverna
  • No hands up för ökad inlärning samt att främja jämlikhet
  • Mina erfarenheter



Syftet är att:

  • Undvika att det är samma elever som svarar när läraren ställer frågor
  • Alla elever uppmuntras till att vara förberedda att svara
  • Eleverna uppmuntras även att ta hjälp av sina  vänner ifall de inte vet svaret. 
  • Att eleverna får höra vad de andra har tänkt är ett sätt att lära sig av varandra. (både i gruppen de diskuterade med, men även när de lyssnar på varandra).
  • Öka jämlikheten; alla ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, religion, kön, funktionsnedsättning, var du är född, et cetera. 

Mina erfarenheter:

  • Eleverna svarar i högre grad efter att de diskuterat frågan i grupp innan vi drar från koppen.
  • Be eleverna att skriva sina svar på exempelvis en mini-whiteboard, både för att de ska minnas vad de pratat om, men även för att uppmuntra andra förmågor, såsom skrivförmågan.
  • Vissa klasser gillar upplägget, andra avskyr det.
  • De som gillar pinnarna tycker att det motarbetar eventuell pinsam tystnad och de som inte tycker om arbetssättet tycker att det skapar stress.
  • Klasserna som inte tycker om arbetssättet är för att de är obekväma- när jag pratat med deras mentorer om det - har varit otrygga eller känt sig oroliga inför var sina klasskamrater kommer att tänka om dem ifall de svarar fel.
  • Det hjälper de mig med att minnas elevernas namn! 
Eder tillgivne, 
Feke

Avsluta lektioner med en exitticket för reflektion och #metakognition

exit ticket
Hej och välkomna till den sjätte filmen i en serie där jag pratar om hur jag skapar planeringar utifrån pedagogisk forskning. Den här filmen kommer att fördjupa oss hur man: 
  • Avslutar en lektion med en exit ticket
  • Planerar för att ställa frågor utifrån elevens lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning

En exit ticket är en aktivitet där eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig när eleven ska lämna lektionstillfället.

I den här filmen berättar jag om forskning bakom exit tickets, en form av reflekterande fråga, och hur jag planerar för att använda dem i slutet av mina lektioner för ökad metakognition.


Källor

Forskning som jag utgått ifrån: Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science
https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level
https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972
 
Leigh, R,. S. (2012) The Classroom is Alive with the Sound of Thinking: The Power of the Exit Slip https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ996265.pdf

Planera och tidsätt lektioner med spaced learning för ökad inlärning och struktur

lektion

 Hej och välkommen till Didaktiska laboratoriet som i denna film fördjupar oss hur man:

- Planerar en lektion genom att dela upp den i tre delar med spaced learning

- Strukturerar lektionens aktiviteter för att vara varianter på samma lärandemål

- Ökar aktiviteternas komplexitet


"Spaced Learning är en undervisningsmetod där det material som ska läras ut gås igenom tre gånger under en och samma lektion. Mellan presentationerna får eleverna en 10 minuters paus där de får ägna sig åt något annat än undervisningens innehåll."


Planering enligt spaced learning har hjälpt mig med bland annat:

Har hjälpt mig med:

  • Planera mina övningar utifrån en tidsram och därmed gett mig ett sätt att veta hur mycket tid jag ska ägna åt respektive övning
  • Reflektera över vad mina lektioner ska innehåll för att säkra att eleverna övar på de nödvändiga färdigheterna för att nå lärandemålet
  •  Hur övningarna ska vara varierade
  • Övningarna stegrar i komplexitet, från att eleven repeterar till att använda sina kunskaper, se min tidigare film om Blooms taxonomi.
  • Koppling mellan övergripande mål och lektionens mål
  • Optimala förutsättningar för att lära sig
  • Håller motivationen uppe och minskar eventuell trötthet eller att det blir “långrandigt”


Källa Spaced learning: https://www.uvet.lu.se/media/documents/persons/HansTeke/Guide_Spaced_Learning.pdf

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/