Didaktiska laboratoriet

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som fördjupar oss rörande forskning och extra anpassningar. Hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund? Detta inlägg och film redogör för:

• Problematisering av mina tidigare genomförda extra anpassningar
• Hur forskning kan stötta mig för att skapa en utbildning på vetenskaplig grund
• Konkreta exempel på hur jag kombinerar extra anpassningar och forskning i min undervisning

Nyckelord: extra anpassningar; forskning; skollag; Skolverket; mallar; etik; religion

Föregående inlägg och filmer sammanfattar Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens skrivningar rörande extra anpassningar på följande vis: 

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Jag vill lägga särskilt rampljus på att jag som lärare har gjort ett förflyttning från ett lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Elevernas behov måste stå i centrum och jag ska inte undervisa det jag tycker är intressant utan det som eleverna har mest nytta av.

Elevernas behov ska ligga till grund till de extra anpassningar som jag genomför i min undervisning. Tidigare har jag anpassat mina instruktioner genom att bland annat förtydliga dessa eller förklara dem på annat sätt genom checklistor, visuella stöd och instruktioner som förklarar lärandes tågordning. Men hur vet jag att dessa är effektiva för eleven?

Istället för att jag utgår från jag tror är bra för eleverna så har jag även förflyttat mig mot frågeställningen “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?” Detta är med anledning av Skollagen, kapitel 1, §5 som dikterar att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Vad innebär då att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? Skolverket (2022) skriver att

“Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. “

I arbetet med att säkerställa en vetenskaplig grund problematiserar Skolverket (ibid.) att läraren bör vara medveten om sin forskningslitteracitet. “Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt,” beskriver Skolverket (2022) och jag som lärare måste därmed utgå från målet med anpassningen och identifiera vilka svårigheter eleven har rörande att nå målet och därmed söka efter den forskning rörande just detta område. 

När jag söker på bland annat Google Scholar så letar jag efter forskning som är

• Evidensbaserat
• Hög impact (exempelvis Hattie)
• Peer-reviewed
• Färskhet (när)

Låt oss ta ett konkret exempel från min undervisning där forskningen legat som grund. I kursen Religionskunskap 1 har elever upplevt det svårt att lära sig förmågan att analysera etiska problem utifrån etiska modeller samt religiösa livsåskådningar. Eleverna upplevde ett behov att kunna konkretisera denna typ av abstrakta uppgift och de hade svårt att veta vart de skulle börja i sitt arbete. För att stötta dem i detta arbete har jag kombinerat strukturen på anpassningar som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förordar med samtida forskning i ämnet Religionskunskap. 

I Hans Tekes avhandling Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study från 2019 beskrivs en trestegsmodell som har evidens för att den ger längre inlärning hos de elever han undersökte. Trestegsmodellen är: 

• Urskilja det etiska problemet
• Ge tre lösningar och motivera vilken du skulle ha valt
• Relatera din lösning till klassisk utilitarism och kantiansk pliktetik

Denna trestegsmodell lärde jag eleverna och när de övar själv inför bedömningstillfället har jag skapat mallar som stöttar elever som behövde anpassningar för att lära sig analysera etiska problem.

I min mall försöker jag att kombinera den struktur, tydlighet och tågordning som Skolverket förordar i form av en visuell checklista. Frågorna som eleverna besvarar tar stöd i Tekes forskning som jag som lärare kan därmed se är relevant utifrån elevernas kontext och färskhet. Mallen delas med eleverna i digitalt och analog form där de leds genom uppgiften och alla får möjligheten att öva eftersom mallen gått från att stödja några elever till att bli en del av ordinarie undervisning.  

Sammanfattningsvis:

• Istället för att jag tänker “det här tror jag är bra för eleverna” förordar jag att fråga “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?”
• Forskning ska vara en utgångspunkt i planering, genomförande och utvärderingar
• Kombinera syftet med extra anpassningar och forskning i ordinarie undervisning

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Teke, H., (2019). Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study https://portal.research.lu.se/portal/files/68889704/Avhandlingen_digital.pdf

Skollag (2010), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning

Skolverket, (2022), Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Hej och välkomna till det andra inlägget rörande extra anpassningar. I detta inlägg samt tillhörande film kommer vi att redogöra för:

• Varför vi genomför extra anpassningar
• Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar
• Praktiskt exempel

Föregående film sammanfattade jag varför vi genomföra extra anpassningar enligt Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten i följande punkter:

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunsk apsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Utifrån dessa vill jag understryka vikten av att vi förflyttar oss från et lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Detta innebär att eleven ska stå i fokus. Min undervisning ska alltid utgå från det eleverna behöver för att nå målen och inte det jag tycker är intressant. Med andra ord ska elevens behov genomsyra de anpassningar som genomförs i vår undervisning för att de ska nå målen. 

Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar i min undervisning? På min skola har vi bland annat dessa arbetssätt: 

• Som mentor vid utvecklingssamtal
• Systematisk genomlysning av dokumentation från andra lärare vid bestämda tidpunkter
• Samtal med andra lärare som undervisar min mentorselev
• Utvärderingar under kursens gång, till exempel Mentimeter
• Specialpedagogs observationer och analyser

Sammanfattningsvis behövs det både systematiska mätningar samt lyhördhet inför spontana iakttagelser eller önskemål. 

I en av mina kurser har jag haft en elev som själv efterfrågat extra stöd och jag har även fått indikatorer från hens mentor. Eleven upplevde behov eftersom hen:

• Hade svårt att följa instruktioner i provsammahang (missade delar)
• Glömde vad hen besvarat vid mer omfattande uppgifter
• Utmaningar att veta vad hen ska börja när uppgiften är i fritext

Utifrån dessa behov har jag skapat ett enkelt diagram som visar hur jag kunde utgå från Skolverkets förslag på extra anpassningar, elevens behov och vad jag sen gjorde. 

Tidigare i min lärarkarriär kunde jag ta delar av undervisningen för givet och var otydlig i mina instruktioner. Exempelvis kunde jag säga till eleverna att de skulle "skriva en uppsats!", som om innebörden av detta var givet. Idag kan jag i min reflektion se hur jag var otydligt rörande hur länge eleverna ska lära sig något, vad det konkreta målet var och bristerna i att övervägande ge muntlig information. För att råda bot på dessa har jag skapat en mall som ska stötta eleven.

Mallen är en sammanfattning av vad eleven ska göra i form av en checklista samt ett visuellt stöd. En ytterligare funktion är att den instruerar vart eleven ska börja någonstans och vad eleven gör härnäst, med ambitionen att den ska leda eleven framåt. Idag är den en del av ordinarie undervisning och uppskattas av alla elever, även de som inte utryckt ett behov av extra anpassningar.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. 

- Eder tillgivne, Feke

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg samt film som handlar om extra anpassningar. Detta är det första inlägget och filmen i en serie där jag kommer att successivt fördjupa mig i ämnet och visa på hur jag använder mig av extra anpassningar i min undervisning.

I den här filmen kommer jag att beskriva extra anpassningar utifrån frågorna vad, varför och hur.



Skolverket definierar extra anpassningar som: “En mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.” (Skolverket, 2022)

En lärare som vill implementera anpassningar i sin undervisning behöver inte ha några formella beslut rörande dessa utan kan direkt utgå från elevens utbildning. Anpassningarna kan röra allt från enskilda kurser, i mitt fall kan det röra kursen engelska 7. Anpassningarna kan även täcka hela ämnen, här engelska. De kan även röra en del av elevens utbildning, där jag har haft mentorselever som fått extra anpassningar inom ramen för sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL).

 Hej och varmt välkomna till Didaktiska laboratoriet!

I filmen berättar jag om:

SIQ och Rikskonferensen Bättre Skola

Mina erfarenheter av att vara moderator vid konferensen

Välkomna till Didaktiska laboratoriet och en film rörande språkutvecklande arbetssätt med hjälp av hemläxor och Quizlet.

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Läxor och deras effekt

- Quizlet som verktyg för ett språkutvecklande arbetssätt

- Hur man skapar egna digitala läxor med flipkort

Sammanfattningsvis:

• Nya begrepp från vårt läromedel och undervisningsmaterial

• Sätta orden i kontext genom läsning från läromedel

• Systematiskt och tillgängligt arbetssätt (mobil och dator)

• Både träning på egen hand samt tillsammans med andra

• Ge läxor utifrån lärandemålet, dvs ge inte läxor för sakens skull utan för att stärka en speciell kunskap eller förmåga du vill att eleverna ska utveckla

För mer information om Quizlet:

https://quizlet.com/features/flashcards

https://quizlet.com/features/how-quizlet-works

Forskning jag utgått ifrån:

Hattie, J., Fisher, D., & Frey, N., (2018) Framgångsrik undervisning i literacy

Skoverkets, (2014), Läxor i praktiken 

 Välkomna till Didaktiska laboratoriet och filmen Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Hur man kan designa formativ feedback utifrån en vetenskaplig grund

- Spela in sin feedback till sina elever

Jag har utgått från forskning av:

Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).

Hej och välkomna till den senaste filmen från Didaktiska laboratoriet som handlar om hur jag använder mig av glasspinnar när eleverna ska besvara frågor. Detta arbetssätt kallas för no hands up och ökar inlärningar och främjar jämlikhet. 

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

• Forskning rörande att ställa frågor till eleverna
• No hands up för ökad inlärning samt att främja jämlikhet
• Mina erfarenheter

Syftet är att:

• Undvika att det är samma elever som svarar när läraren ställer frågor
• Alla elever uppmuntras till att vara förberedda att svara
• Eleverna uppmuntras även att ta hjälp av sina  vänner ifall de inte vet svaret. 
• Att eleverna får höra vad de andra har tänkt är ett sätt att lära sig av varandra. (både i gruppen de diskuterade med, men även när de lyssnar på varandra).
• Öka jämlikheten; alla ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, religion, kön, funktionsnedsättning, var du är född, et cetera.