Didaktiska laboratoriet

Hej och välkomna till det andra inlägget rörande extra anpassningar. I detta inlägg samt tillhörande film kommer vi att redogöra för:

• Varför vi genomför extra anpassningar
• Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar
• Praktiskt exempel

Föregående film sammanfattade jag varför vi genomföra extra anpassningar enligt Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten i följande punkter:

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunsk apsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Utifrån dessa vill jag understryka vikten av att vi förflyttar oss från et lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Detta innebär att eleven ska stå i fokus. Min undervisning ska alltid utgå från det eleverna behöver för att nå målen och inte det jag tycker är intressant. Med andra ord ska elevens behov genomsyra de anpassningar som genomförs i vår undervisning för att de ska nå målen. 

Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar i min undervisning? På min skola har vi bland annat dessa arbetssätt: 

• Som mentor vid utvecklingssamtal
• Systematisk genomlysning av dokumentation från andra lärare vid bestämda tidpunkter
• Samtal med andra lärare som undervisar min mentorselev
• Utvärderingar under kursens gång, till exempel Mentimeter
• Specialpedagogs observationer och analyser

Sammanfattningsvis behövs det både systematiska mätningar samt lyhördhet inför spontana iakttagelser eller önskemål. 

I en av mina kurser har jag haft en elev som själv efterfrågat extra stöd och jag har även fått indikatorer från hens mentor. Eleven upplevde behov eftersom hen:

• Hade svårt att följa instruktioner i provsammahang (missade delar)
• Glömde vad hen besvarat vid mer omfattande uppgifter
• Utmaningar att veta vad hen ska börja när uppgiften är i fritext

Utifrån dessa behov har jag skapat ett enkelt diagram som visar hur jag kunde utgå från Skolverkets förslag på extra anpassningar, elevens behov och vad jag sen gjorde. 

Tidigare i min lärarkarriär kunde jag ta delar av undervisningen för givet och var otydlig i mina instruktioner. Exempelvis kunde jag säga till eleverna att de skulle "skriva en uppsats!", som om innebörden av detta var givet. Idag kan jag i min reflektion se hur jag var otydligt rörande hur länge eleverna ska lära sig något, vad det konkreta målet var och bristerna i att övervägande ge muntlig information. För att råda bot på dessa har jag skapat en mall som ska stötta eleven.

Mallen är en sammanfattning av vad eleven ska göra i form av en checklista samt ett visuellt stöd. En ytterligare funktion är att den instruerar vart eleven ska börja någonstans och vad eleven gör härnäst, med ambitionen att den ska leda eleven framåt. Idag är den en del av ordinarie undervisning och uppskattas av alla elever, även de som inte utryckt ett behov av extra anpassningar.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. 

- Eder tillgivne, Feke

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg samt film som handlar om extra anpassningar. Detta är det första inlägget och filmen i en serie där jag kommer att successivt fördjupa mig i ämnet och visa på hur jag använder mig av extra anpassningar i min undervisning.

I den här filmen kommer jag att beskriva extra anpassningar utifrån frågorna vad, varför och hur.



Skolverket definierar extra anpassningar som: “En mindre ingripande stödinsats som lärare och övrig skolpersonal normalt kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.” (Skolverket, 2022)

En lärare som vill implementera anpassningar i sin undervisning behöver inte ha några formella beslut rörande dessa utan kan direkt utgå från elevens utbildning. Anpassningarna kan röra allt från enskilda kurser, i mitt fall kan det röra kursen engelska 7. Anpassningarna kan även täcka hela ämnen, här engelska. De kan även röra en del av elevens utbildning, där jag har haft mentorselever som fått extra anpassningar inom ramen för sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL).

 Hej och varmt välkomna till Didaktiska laboratoriet!

I filmen berättar jag om:

SIQ och Rikskonferensen Bättre Skola

Mina erfarenheter av att vara moderator vid konferensen

Välkomna till Didaktiska laboratoriet och en film rörande språkutvecklande arbetssätt med hjälp av hemläxor och Quizlet.

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Läxor och deras effekt

- Quizlet som verktyg för ett språkutvecklande arbetssätt

- Hur man skapar egna digitala läxor med flipkort

Sammanfattningsvis:

• Nya begrepp från vårt läromedel och undervisningsmaterial

• Sätta orden i kontext genom läsning från läromedel

• Systematiskt och tillgängligt arbetssätt (mobil och dator)

• Både träning på egen hand samt tillsammans med andra

• Ge läxor utifrån lärandemålet, dvs ge inte läxor för sakens skull utan för att stärka en speciell kunskap eller förmåga du vill att eleverna ska utveckla

För mer information om Quizlet:

https://quizlet.com/features/flashcards

https://quizlet.com/features/how-quizlet-works

Forskning jag utgått ifrån:

Hattie, J., Fisher, D., & Frey, N., (2018) Framgångsrik undervisning i literacy

Skoverkets, (2014), Läxor i praktiken 

 Välkomna till Didaktiska laboratoriet och filmen Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Hur man kan designa formativ feedback utifrån en vetenskaplig grund

- Spela in sin feedback till sina elever

Jag har utgått från forskning av:

Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).

Hej och välkomna till den senaste filmen från Didaktiska laboratoriet som handlar om hur jag använder mig av glasspinnar när eleverna ska besvara frågor. Detta arbetssätt kallas för no hands up och ökar inlärningar och främjar jämlikhet. 

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

• Forskning rörande att ställa frågor till eleverna
• No hands up för ökad inlärning samt att främja jämlikhet
• Mina erfarenheter

Syftet är att:

• Undvika att det är samma elever som svarar när läraren ställer frågor
• Alla elever uppmuntras till att vara förberedda att svara
• Eleverna uppmuntras även att ta hjälp av sina  vänner ifall de inte vet svaret. 
• Att eleverna får höra vad de andra har tänkt är ett sätt att lära sig av varandra. (både i gruppen de diskuterade med, men även när de lyssnar på varandra).
• Öka jämlikheten; alla ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, religion, kön, funktionsnedsättning, var du är född, et cetera.