Välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om de montrar och föreläsningar som jag besökte under SETT-mässan 2019. Tisdagen den 9/4 åkte en busslast med skolpersonal ned från Sandvikens kommun och trots att jag precis återvänt till min tjänst efter ett och ett halvt års tjänstledighet uppmuntrade min chef mig att åka. För ett par år sedan stod jag i NEs monter där var ambassadör för digitala läromedel men denna gång åkte jag som besökare. Mitt fokus var omvärldsbevakning samt att ta del av relevanta föreläsningar som sen kan delas med kollegiet. I det här inlägget kommer jag att sammanfatta 1) tjänsterna som presenterades vid mässans montrar och 2) föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola.

Tjänsterna som presenterades vid mässans montrar

SETT-mässan huserade över ett hundratal företag och andra aktörer som visade upp sina tjänster rörande digitalisering av skolan. Det huvudsakliga utbudet riktade sig till lärare för att inspirera till att digitalisera och på SETTs hemsida listar de följande fördelar:

• “Hitta nya sätt att nå måluppfyllelse
• Investering i den pedagogiska utvecklingen
• Träffa andra pedagoger/lärare och utbyta erfarenheter genom kollegialt lärande
• Plocka med dig inspiration hem till ditt arbetslag
• Ta del av det absolut senaste inom pedagogisk utveckling” (https://settdagarna.se/vad-ar-sett/)

Utställningarna kan förenklat kategoriseras i tre större områden: digitala lärresurser, lärverktyg och lärplattformar.

En av de vanligaste lärresurser som presenterades vid SETT är läromedel. Digitala läromedel ämnar att ersätta de böcker som används genom att erbjuda fler modaliteter än det vanligtvis textbaserade läromedelet. Läromedelsutställare - där de största montrarna dominerades av NE, Gleerups, Natur & Kultur, Liber och Bonnier - visade upp tjänster som innehåller text, ljud, bild och film. Läromedel som digital resurs har dock förändrats en del över åren. Min observation är att gränserna mellan läromedel, lärverktyg och lärplattformar börjar suddas ut. 

Jag har erfarenhet av att använda NE när jag undervisat religion och den dåvarande policyn var att läromedlet enbart skulle agera som läromedel; insamling av data, learning analytics, hantering av elevuppgifter och liknande tillhör lärplattformar. Läromedel nås genom plattformens gränssnitt men deras syften är skilda. Ett läromedel innehöll inte nödvändigtvis aktiviteter eller uppgifter, något som vanligtvis förknippas med lärresurser, vilket idag har förändrats. Flera aspekter som tillhör lärresurser har tagit steg in i läromedel där mängdträningsfunktioner är det mest vanligt förekommande. 

Flera av de ovan nämnda läromedlen hade integrerat interaktiva element i sina läromedel från digitala lärresurser och detta är något som välkomnas varmt. Digitalisering sker ofta i form av digisering där lärresursen blivit en “bok på burk” medan dagens digitaliserade lärresurser kan idag komma med multimodalt material tillsammans med exempelvis quizar. Jag testade Canvas och NEs uppdaterade versioner som hade flera interaktiva övningar som drag-n-drop-aktiviteter och inbyggd AI som gav användarna automatisk återkoppling. Dessa funktioner tangerar traditionella lärplattformar - även kallade learning management system - som samlar data och skolrelaterade uppgifter för formativ bedömning. Bland de lärplattformar som jag testade var Unikum den som jag fick störst inblick i.

När jag besökte och undervisade gymnasieklasser i Tokyo kom jag i kontakt med en lärare som använde verktyget LoiLoNote för att hjälpa eleverna att ta och sortera skärmdumpar för att skapa enkla presentationer. Jag träffade skaparna av LoiLoNote vid SETT vilket var en trevlig överraskning och jag fick testa på verktyget. Är dina elever ovana med att skapa presentationer eller vill snabbt skapa tankekartor kan detta verktyg intressera er.

Den gemensamma bild som jag fick av flera utställare var att många har börjat att skapa läromedel och lärresurser som erbjuder tjänster inom vilka elever både kan ta till sig och använda den kunskap som de ämnar att tillförskaffa sig. Detta fenomen syntes även bland de lärverktyg som visades upp som tillika har blivit mer interaktiva. Utställare visade upp molnbaserade provverktyg som Digiexam, programmerbara robotar, laddningsstationer för laptops och plattor, podd- och makerspace-material samt smarta skärmar där lärare själva kan skapa ett innehåll som ska engagera eleverna och ger snabbare respons.

Personligen tror jag att skiftet mot mer interaktiva lärresurser är positivt för att öka kvaliteten; undervisningens innehåll, mål och tillvägagångssätt ska med fördel vara sammankopplade enligt ett alignment-perspektiv. Genom att lärare kan säkert koppla innehållet till väl valda aktiviteter som inte bara är spaltade frågor stärks elevernas inlärning (Brame, hämtad 2019-04-12).

Min rekommendation är att testa det material som du tycker möter dina behov bäst och skriva upp er på en gratisperiod under vilken ni fritt kan testa materialet. På min skola väljer lärarna själva vilket läromedel som de vill använda men i några arbetslag har lärarna enats om ett läromedel som de testar en termin och utvärderar. Ibland saknar vissa förlag samtliga kurser och därmed kan det vara mer klokt att börja med att söka efter det som har just din kurs.

Föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola

Innan jag åkte till SETT hade jag redan valt att se föreläsningarna som berör den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolan och digitaliseringen av nationella proven. Mitt intresse för hur skolan kommer att ledas samt hur dessa beslut kommer att påverka mitt arbete som lärare motiverade dessa val. Här kommer jag att i korthet sammanfatta de två föreläsningarna.

Föreläsningen #skolDigiplan - En nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (https://settdagarna.se/events/skoldigiplan-en-nationell-handlingsplan-for-digitalisering-av-skolvasendet/) av Annika Agélii Genlott gav bakgrunden och tillvägagångssättet för den nya nationella handlingsplanen. För den vetgirige kan ni hitta all information på Skoldigiplan.se

Handlingsplanens syfte är att stärka svensk skolas likvärdighet, att agera som ett stöd samt bidra till ökade kunskaper inom digitalisering. Målen ska vara uppfyllda 2022 och berör exempelvis digitalisering av nationella proven, ökad digital kompetens hos huvudmän, lärare och elever. För tillfället råder stora skillnader mellan svenska skolor vilket har lett till ett mindre likvärdigt skolväsende; vissa skolor har kommit längre i sitt arbete med att digitalisera sin undervisning och att ha personal som är vana med att arbeta digitalt. Med den nationella handlingsplanen ska statliga insatser leda till att vart man bor har minskad effekt på likvärdighet.

Sveriges kommuner och landsting som har fått ansvar för att ta fram handlingsplanen lyfter bland annat att utveckla adekvat digital kompetens som ett sätt som kommer att leda till ökad digitalisering. En sådan faktor är en brist på progression då olika lärare använder digitala resurser i undervisning i olika grad; viss undervisning är mer eller mindre digitaliserad. En orsak är att digitalisering inte är naturlig del i systematiskt kvalitetsarbete. Vidare saknar huvudmän och rektorer kunskaper. En nyckelfaktor är således att säkerställa att huvudmän ansvarar för att digitalisering kommer att lyftas på ett systematiskt vis samt att det åsidosätts ekonomisk support som stödjer både rektorer och lärares arbete med digitalisering. Vidare förordas att resurser inom digitalisering tas upp inom ramen för kompetensutveckling.

Föreläsningen Digitalisering av nationella proven (https://settdagarna.se/events/digitalisering-av-nationella-prov/) av Anders Boman och Karin Hector-Stahre redovisade Skolverkets plan med att digitalisera nationella proven på en nationell nivå. Proven ämnas att vara digitala i hela landet år 2022. De lyfter att syftet är ökad likvärdighet och rättvis betygsättning. Likvärdigheten kommer bland annat att uppnås med fullständig anonyma elevsvar samt att lärares bedömning kommer att stödjas av kunskapsresultaten från de bedömda proven.

År 2022 kommer det att vara obligatoriskt med att genomföra nationella proven digitalt och inför detta måste skolan vara förberedd. Planen kommer enligt föreläsarna agera som en "hävstång i skolans digitalisering". Förberedelserna berör att elever och lärare måste bli vana med att använda redskapet i undervisningen, vilket kommer att tillhandahållas genom kurser på webben. Skolor behöver även utrustas med teknik och kompetens, ett område där de beskriver att Skolverket kommer att ge stöd inom.

Skolverket utvecklar en tjänst där elever och lärare kan använda en säker inloggning på en webbplats där provet genomförs. I tjänsten kommer det att finnas automatisk rättning för att underlätta lärarnas mekaniska arbete och öppna frågor som bedöms av externa bedömare. Skolverket specificerar en kravbild uppifrån på en säker anslutning till en gemensam inloggning samt en infrastruktur som tillhör en identitetsfederation såsom BankID eller Skolfederationen.

Skolor kommer att behöva adekvata digitala enheter, adekvat digital kompetens samt adekvata rutiner. Begreppet adekvat syftar åt att reflektera hur arbetet är kontinuerligt och ska reflektera att kunskapsbehovet kommer utvecklas över tid.

Tack för att ni läste detta inlägg. I och med att jag har återvänt till Sverige kommer Didaktiska laboratoriet att både innehålla material från den svenska och den japanska kontexten till den svenska. Nästa inlägg kommer exempelvis att vara en intervju med en klasskamrat om hans nya projekt där han skapat en plattform för diskussion kring hur man kan stödja elever i utvecklingsländer.

Kommentera gärna med era tankar kring:

1. Hur ser arbetet med digitalisering ut i er undervisning och på er skola?
2. Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med digitala nationella prov?
3. Vad önskar ni utav en digital skola?

Källor:

Brame, C. J. Active learning- what is it? https://cft.vanderbilt.edu/wp-content/uploads/sites/59/Active-Learning.pdf (Hämtad 2019-14-12)

Scandinavian Educational Technology Transformation, 2019 https://settdagarna.se/ (Hämtad 2019-14-12)