Vetenskap, religion och stöttande undervisning, eller, att leda elever från begrepp till resonemang i Religionskunskap 1
13:35
Det här inlägget redogör för ett exempel av den stödroll som jag intagit på min skola och mitt arbete med att skapa undervisningsaktiviteter i ämnet Religionskunskap 1. Ni kommer att läsa om 1) bakgrunden till stödarbetet, 2) min teoretiska ansats och 3) undervisningsaktiviteterna i klassrummet.
Nyckelord: anpassning, särskilt stöd, pedagogik, cognitive apprenticeship, modeling
Bakgrunden till stödarbetet
Jag återvände till min tjänst på Bessemerskolan mitt under vårterminen 2019 vilket har lett till att jag arbetar med att stötta redan verksamma lärare istället för att ha egna kurser. Min funktion under den resterande tiden av läsåret blir att agera stöd eller att avlasta vid exempelvis bedömning av nationella prov eller pedagogiska insatser i klasser.
En kollega har under vårterminen upplevt svårigheter med ett par grupper i kursen Religionskunskap 1 och vände sig till mig för att vi skulle tillsammans hjälpas åt med att öka klassens förutsättningar att framgångsrikt läsa kursen. Vi började med att träffas för att prata om hur jag kunde underlätta undervisningen och där vi kunde professionellt lära oss av varandra. Utmaningarna ligger i att motivera elevgruppen, specialpedagogiska behov, lära eleverna att använda den vokabulär som tillhör kursen samt hitta effektiva sätt att mäta elevernas lärande.
 |
| Exempel på aktivitet om argument |
Dialogen som vi har haft och har präglas av öppenhet och det är fantastiskt att jobba tillsammans med kollega eftersom vi båda upplever att vi lär oss av varandra. Vi har även kopplat in en specialpedagog som kommer med återkoppling kring vårt arbete med att tillgodose elevernas varierade behovsbild. I detta arbete har vi minskat den digitala nivån efter specialpedagogens inrådan då det finns elever som har svårt med sin impulskontroll när datorn används som ett pedagogiskt verktyg.
Läraren undervisar eleverna i skrivande stund om relationen mellan religion och vetenskap, en central del av syftet i kursen Religionskunskap 1. Undervisningen har inletts och ramats in av det övergripande temat om religion och vetenskapens platser i människors liv, dess historik och den nuvarande samhällsdebatten. Läraren har engagerat eleverna med förkunskapsdiskussioner, lyft elevernas åsikter och diskutera världsbilder. Till materialet finns både faktatexter och personliga berättelser från NEs läromedel för gymnasiet samt filmen Gud och Big Bang från Svenska kyrkan.
Undervisningen har mottagits med blandade reaktioner där några elever få fann att de kunde resonera kring ämnet medan andra elever uppgav att de visste inte hur de skulle formulera sig eller hur de skulle angripa stoffet. Det är här jag har stöttat läraren genom att presentera en samling undervisningsaktiviteter.
Teoretisk ansats
Inför att jag skapade undervisningsaktiviteterna kontrollerade jag med undervisande lärare om de lärandemål som undervisningen ämnar att möta. Det eleverna ska lära sig är att:
- känna igen centrala begrepp och förklara dessa genom att kombinera begrepp med förklaringar
- analysera relationen mellan religion och vetenskap
- beskriva likheter och olikheter mellan ett religiöst och ett vetenskapligt synsätt.
Utöver det tidigare samtalet med läraren observerade jag lektionerna samt pratade med eleverna för att tillåta elevinflytande. Under lektionerna kunde eleverna svara på frågor och enkla diskussioner; eleverna kunde säga "evolutionen är..." eller "kunskap är.." men upplevde svårigheter med att forma argument, applicera centrala begrepp, genomföra analyser eller se orsak och konsekvens.
Min batteri med uppgifter ämnar att stödja eleverna genom att sekventiellt leda från ett steg till nästa där de teoretiska ansatserna som jag valt ska stötta varandra för att lära sig innehåll, begrepp och analys kopplat till det övergripande temat. Övningarna är utformade i enlighet med värdeorden från Religionskunskap 1 och går från enkelt till utförligt, välgrundat, nyanserat och slutligen komplext i förhållande till innehållet som undervisas för att det inte ska bli fall av isolerad färdighetsträning.
 |
| Instuderingsfrågor med språkutvecklande profil |
Jag utgick från följande vetenskapliga ansatser för att stötta elevernas inlärning av (det ovan nämnda) innehållet: ett specialpedagogiskt tankesätt om att strukturerat leda elevernas skrivande genom att använda språkutvecklande arbetssätt, variationsteori för att visa på likheter och skillnader, samt cognitive apprenticeship och modeling för att leda elevernas analys.
Det språkutvecklande arbetssättet fokuserar på att eleverna lär sig att använda ett genreanpassat språk genom att besvara enkla instuderingsfrågor som är baserade på NEs läromedel. För att öva på att formulera sig mer utförligt fortsätter eleven sen med att besvara en rad frågeställningar genom att använda sig av stödmeningar för att stötta elevernas skrivande.
Variationsteorin uppmuntrar att undervisa och illustrera likheter samt olikheter behandlande innehållet men även de områden där de delar egenskaper. Eleverna övar i att känna igen beskrivningar och kategoriserar dem. Till exempel ser ni nedanför hur eleverna ska använda begreppet ateism som de lärt sig under tidigare övningar för att känna igen vad något inte är. Eleven har även här stödmeningar för att påbörja sin beskrivning.
 |
| Språkutvecklande arbetssätt med stödmeningar |
Cognitive apprenticeship (jag har skrivit om ämnet förut, för mer information läs här) innebär att undervisningen innehåller element där jag som lärare visar hur jag har tänkt för att eleverna sedan ska kunna efterlikna de kognitiva steg som jag tagit. I detta fall stöttas elevernas tänkande genom att övningarna stegvis leder elevernas resonemang och syftar åt att stärka deras analys av ämnet. Eleverna övar därmed på förståelsen av begrepp, använder dessa i egna formuleringar och slutligen analysera genom nyansering av likheter och olikheter.
 |
| Variationsteori och cognitive apprenticeship där eleverna kategoriseras likheter och olikheter |
Undervisningsaktiviteterna i klassrummet
Målet som ordinarie lärare och jag tillsammans utarbetade var att frågorna ska användas under loppet av två 80-minuters lektioner. Uppgifterna redovisas i samband med gruppdiskussioner för att kollektivt bearbetar elevernas svar. Vår uppfattning av att ha observerat aktiviteterna i två klasser är att en av två grupper svarade väl på materialet medan den andra inte gjorde det.
Vår analys var att gruppen där undervisningen hade positiv effekt på elevernas inlärning berodde på att eleverna behövde tydligt inramade instruktioner. Den andra gruppen använde sina datorer i större grad för att komma åt sitt läromedel och hade de svårt att fokusera eftersom de ofta valde att göra andra saker än att studera.
Hur kan man använda sig av dessa aktiviteter och det teoretiska materialet? Alla som vill komma åt dokumentet där jag skapade aktiviteterna (i sitt råa format) kan nå det här. Ett annat sätt är att använda den teoretiska ansatsen som en utgångspunkt för att reflektera kring sin undervisning. Exempelvis kan man fråga sig själv:
- Vad är målet med att undervisa innehållet?
- Efter att ha isolerat målen, har jag säkerställt aktiviteter som möter dessa?
- Har jag aktiviteter som utgår från elevernas egna kunskaper och lyfter mina aktiviteter innehållet från olika vinklar?
- Använder jag exempel med ett rik innehåll och språk?
- Använder jag stödmeningar som leder eleverna genom övningar som syftar åt att utveckla resonerande och analytiska egenskaper?
Det här materialet är långt ifrån färdigt och har stor utvecklingspotential. Några områden som jag omedelbart kan se förbättras är bland annat att hitta vilka digitala hjälpmedel kan användas för att stötta elevernas inlärning; exempelvis kan begrepp och ord kontrolleras i Google Forms för automatisk bedömning, använda filmer direkt i gränssnittet eller att ha uppläst innehåll utan att behöva ladda ned ljudfiler.
Kommentera gärna med era reflektioner kring:
1. Vad är era tanker eller erfarenheter av ett språkutvecklande arbetssätt?
2. Variationsteorin leta exempelvis efter definitioner av vad något inte är. Hur tror ni att definiera vad något inte är för att lära sig?
3. Hur skulle ni uppleva att ha en annan lärare som kommer in och stöttar er i er undervisning?
Eder tillgivne,
Feke
Källor
Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Stockholms universitet (hämtad 2019-05-12)
Wernberg, Anna, Variationsteorin i praktiken, Högskolan Kristianstad (hämtad 2019-05-12)
0 kommentarer