Att planera Religionskunskap 1, eller, teman, tid och constructive alignment

centralt innehåll
Välkomna till Didaktiska laboratoriet. I föregående inlägg redogjorde jag för min hemsida och dess övergripande pedagogisk filosofin och strukturen. I denna film redogör för och visar hur jag planerade kursen Religionskunskap 1 för gymnasiet. 

I filmen nedanför berättar jag om kursens fem tematiska nivåer, fördelning av lektioner och tid, vilka delar av syftet, centralt innehåll och kursmål som möts inom respektive nivå. Jag ger även en kort redogörelse för constructive alignment och modelling i relation till en av de arbetsmoment - kallade nivåer - som jag planerat och genomfört.

Nyckelord: Religionskunskap; planering; syfte; centralt innehåll; kursmål; constructive alignment;


Kommentera gärna med era reflektioner kring:

  • Hur gör ni när ni planerar era kurser?
  • Hur tänker ni kring att forma övergripande arbetsområden och sedan går till en detaljnivå?
  • Hur fördelar ni antal lektioner, distribution av tid och koppling mellan syfte, centralt innehåll och kursmål?

Eder tillgivne,

Feke

Vetenskap, religion och stöttande undervisning, eller, att leda elever från begrepp till resonemang i Religionskunskap 1

anpassning
Det här inlägget redogör för ett exempel av den stödroll som jag intagit på min skola och mitt arbete med att skapa undervisningsaktiviteter i ämnet Religionskunskap 1. Ni kommer att läsa om 1) bakgrunden till stödarbetet, 2) min teoretiska ansats och 3) undervisningsaktiviteterna i klassrummet.

Nyckelord: anpassning, särskilt stöd, pedagogik, cognitive apprenticeship, modeling

Bakgrunden till stödarbetet

Jag återvände till min tjänst på Bessemerskolan mitt under vårterminen 2019 vilket har lett till att jag arbetar med att stötta redan verksamma lärare istället för att ha egna kurser. Min funktion under den resterande tiden av läsåret blir att agera stöd eller att avlasta vid exempelvis bedömning av nationella prov eller pedagogiska insatser i klasser.

En kollega har under vårterminen upplevt svårigheter med ett par grupper i kursen Religionskunskap 1 och vände sig till mig för att vi skulle tillsammans hjälpas åt med att öka klassens förutsättningar att framgångsrikt läsa kursen. Vi började med att träffas för att prata om hur jag kunde underlätta undervisningen och där vi kunde professionellt lära oss av varandra. Utmaningarna ligger i att motivera elevgruppen,  specialpedagogiska behov, lära eleverna att använda den vokabulär som tillhör kursen samt hitta effektiva sätt att mäta elevernas lärande.

Exempel på aktivitet om argument
Dialogen som vi har haft och har präglas av öppenhet och det är fantastiskt att jobba tillsammans med kollega eftersom vi båda upplever att vi lär oss av varandra. Vi har även kopplat in en specialpedagog som kommer med återkoppling kring vårt arbete med att tillgodose elevernas varierade behovsbild. I detta arbete har vi minskat den digitala nivån efter specialpedagogens inrådan då det finns elever som har svårt med sin impulskontroll när datorn används som ett pedagogiskt verktyg.

Läraren undervisar eleverna i skrivande stund om relationen mellan religion och vetenskap, en central del av syftet i kursen Religionskunskap 1. Undervisningen har inletts och ramats in av det övergripande temat om religion och vetenskapens platser i människors liv, dess historik och den nuvarande samhällsdebatten. Läraren har engagerat eleverna med förkunskapsdiskussioner, lyft elevernas åsikter och diskutera världsbilder. Till materialet finns både faktatexter och personliga berättelser från NEs läromedel för gymnasiet samt filmen Gud och Big Bang från Svenska kyrkan.

Undervisningen har mottagits med blandade reaktioner där några elever få fann att de kunde resonera kring ämnet medan andra elever uppgav att de visste inte hur de skulle formulera sig eller hur de skulle angripa stoffet. Det är här jag har stöttat läraren genom att presentera en samling undervisningsaktiviteter.

Teoretisk ansats

Inför att jag skapade undervisningsaktiviteterna kontrollerade jag med undervisande lärare om de lärandemål som undervisningen ämnar att möta. Det eleverna ska lära sig är att:

  • känna igen centrala begrepp och förklara dessa genom att kombinera begrepp med förklaringar
  • analysera relationen mellan religion och vetenskap
  • beskriva likheter och olikheter mellan ett religiöst och ett vetenskapligt synsätt.

Utöver det tidigare samtalet med läraren observerade jag lektionerna samt pratade med eleverna för att tillåta elevinflytande. Under lektionerna kunde eleverna svara på frågor och enkla diskussioner; eleverna kunde säga "evolutionen är..." eller "kunskap är.." men upplevde svårigheter med att forma argument, applicera centrala begrepp, genomföra analyser eller se orsak och konsekvens. 

Min batteri med uppgifter ämnar att stödja eleverna genom att sekventiellt leda från ett steg till nästa där de teoretiska ansatserna som jag valt ska stötta varandra för att lära sig innehåll, begrepp och analys kopplat till det övergripande temat. Övningarna är utformade i enlighet med värdeorden från Religionskunskap 1 och går från enkelt till utförligt, välgrundat, nyanserat och slutligen komplext i förhållande till innehållet som undervisas för att det inte ska bli fall av isolerad färdighetsträning.
Instuderingsfrågor med språkutvecklande profil
Jag utgick från följande vetenskapliga ansatser för att stötta elevernas inlärning av (det ovan nämnda) innehållet: ett specialpedagogiskt tankesätt om att strukturerat leda elevernas skrivande genom att använda språkutvecklande arbetssätt, variationsteori för att visa på likheter och skillnader, samt cognitive apprenticeship och modeling för att leda elevernas analys. 

Det språkutvecklande arbetssättet fokuserar på att eleverna lär sig att använda ett genreanpassat språk genom att besvara enkla instuderingsfrågor som är baserade på NEs läromedel. För att öva på att formulera sig mer utförligt fortsätter eleven sen med att besvara en rad frågeställningar genom att använda sig av stödmeningar för att stötta elevernas skrivande.

Variationsteorin uppmuntrar att undervisa och illustrera likheter samt olikheter behandlande innehållet men även de områden där de delar egenskaper. Eleverna övar i att känna igen beskrivningar och kategoriserar dem. Till exempel ser ni nedanför hur eleverna ska använda begreppet ateism som de lärt sig under tidigare övningar för att känna igen vad något inte är. Eleven har även här stödmeningar för att påbörja sin beskrivning.

Språkutvecklande arbetssätt med stödmeningar
Cognitive apprenticeship (jag har skrivit om ämnet förut, för mer information läs här) innebär att undervisningen innehåller element där jag som lärare visar hur jag har tänkt för att eleverna sedan ska kunna efterlikna de kognitiva steg som jag tagit. I detta fall stöttas elevernas tänkande genom att övningarna stegvis leder elevernas resonemang och syftar åt att stärka deras analys av ämnet. Eleverna övar därmed på förståelsen av begrepp, använder dessa i egna formuleringar och slutligen analysera genom nyansering av likheter och olikheter.

Variationsteori och cognitive apprenticeship där eleverna kategoriseras likheter och olikheter  

Undervisningsaktiviteterna i klassrummet

Målet som ordinarie lärare och jag tillsammans utarbetade var att frågorna ska användas under loppet av två 80-minuters lektioner. Uppgifterna redovisas i samband med gruppdiskussioner för att kollektivt bearbetar elevernas svar. Vår uppfattning av att ha observerat aktiviteterna i två klasser är att en av två grupper svarade väl på materialet medan den andra inte gjorde det. 

Vår analys var att gruppen där undervisningen hade positiv effekt på elevernas inlärning berodde på att eleverna behövde tydligt inramade instruktioner. Den andra gruppen använde sina datorer i större grad för att komma åt sitt läromedel och hade de svårt att fokusera eftersom de ofta valde att göra andra saker än att studera. 

Hur kan man använda sig av dessa aktiviteter och det teoretiska materialet? Alla som vill komma åt dokumentet där jag skapade aktiviteterna (i sitt råa format) kan nå det här. Ett annat sätt är att använda den teoretiska ansatsen som en utgångspunkt för att reflektera kring sin undervisning. Exempelvis kan man fråga sig själv:


  • Vad är målet med att undervisa innehållet?
  • Efter att ha isolerat målen, har jag säkerställt aktiviteter som möter dessa?
  • Har jag aktiviteter som utgår från elevernas egna kunskaper och lyfter mina aktiviteter innehållet från olika vinklar?
  • Använder jag exempel med ett rik innehåll och språk?
  • Använder jag stödmeningar som leder eleverna genom övningar som syftar åt att utveckla resonerande och analytiska egenskaper?


Det här materialet är långt ifrån färdigt och har stor utvecklingspotential. Några områden som jag omedelbart kan se förbättras är bland annat att hitta vilka digitala hjälpmedel kan användas för att stötta elevernas inlärning; exempelvis kan begrepp och ord kontrolleras i Google Forms för automatisk bedömning,  använda filmer direkt i gränssnittet eller att ha uppläst innehåll utan att behöva ladda ned ljudfiler.



Kommentera gärna med era reflektioner kring:

1. Vad är era tanker eller erfarenheter av ett språkutvecklande arbetssätt?
2. Variationsteorin leta exempelvis efter definitioner av vad något inte är. Hur tror ni att definiera vad något inte är för att lära sig?
3. Hur skulle ni uppleva att ha en annan lärare som kommer in och stöttar er i er undervisning?

Eder tillgivne,

Feke

Källor

Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?  Stockholms universitet (hämtad 2019-05-12)

Wernberg, Anna, Variationsteorin i praktiken, Högskolan Kristianstad (hämtad 2019-05-12)



Microsoft Surface Pro 4 i undervisningen, eller, Pennan som väg till "modelling"

biblioteket
Välkomna till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer Microsofts surfplatte- och bärbara datorlösning Surface Pro 4 att utvärderas efter 3 månaders användning i undervisning. Detta inlägg kommer att behandla: 1) vad är en Surface Pro 4, 2) hur jag har använt den i undervisningen och 3) hur Surface Pro 4 skiljer sig från min bärbara dator.

Nedan finns en redogörelse av mina erfarenheter i form av en youtubefilm samt i textform. Det finns engelska undertexter till filmen. Utvärdering gör jag utan någon koppling till Microsoft.



Vad är en Microsoft Surface Pro 4?


Microsoft släppte sin första Surface 2012 och efter en rad olika uppgraderingar har den blivit den enhet vi ser här idag: Pro 4. Vad som kännetecknar Pro från systermodellen Surface RT är Pros förmåga att köra ett fullt Windows-operativsystem medan RT erhåller en mer simpel variant. Enheten har ett löstagbart tangentbord som kan fästas igen genom magneter som enkelt sköter resten. Tangentbordet kan vinklas bakåt vilket sömlöst byter över från ett tangentbordsläget till surfplatteläget. Surface känner själv av detta och kräver inga byten av inställningar.

En smidig liten lucka på maskinens baksida låter dig ställa enheten upp i olika vinklar. Skärmen fungerar som en surfplatta som du kan styra med den tillhörande Surface-pennan. Pennan fästs likaså med magneter. Surface Pro 4 känner själv av om du använder pennan eller dina händer och tillåter dig göra alla funktioner du hade tillgång till med tangentbordet.

Med pennan kan du rita, anteckna och annotera antingen i Windows egna anteckningsprogram Onnenote eller genom diverse ritprogram som kan laddas ned i Microsofts appbutik. Flera olika typer av pennor, penslar och modeller finns förinstallerade. Pennan registreras med enkelhet och är så nära ett vanligt ritdon man kan komma. Med ett enkelt knapptryck kan du dela direkt till Onnenote eller via e-post. Genom att koppla upp din Surface till en projektor kan du göra teckningar som syns i realtid.



Microsoft Surface Pro 4 har en komplett version av Windows 10. Laptop och surfplattekombinationen skapar möjligheter till både avancerad ordbehandling såväl som de olika touch-baserade funktionerna som vanligtvis tillhör paddornas värld.

Hur jag använder Surface Pro 4 i undervisningen.


Under höst- och vårterminen har jag tillsammans med skolbibliotekarierna arbetat med litteraturstudier i mina engelskkurser. Vårt mål var att få samtliga elever att förstå och bearbeta det uppenbara samt mindre uppenbara i sina böcker genom att läsa och analysera tillsammans med eleverna. Tidigare har vi testat olika digitala lösningar såsom tankekartor och tidslinjer varpå samma koncept fördes över till Surface Pro 4 som arbetsverktyg.

Exempelvis har en grupp elever i Engelska 6 läst Steinbecks “Of Mice and Men” där huvudkaraktärernas relation är en central del av boken. Vidare har eleverna även lärt sig om “elements of literature” - litterära element - så som dynamiska och statiska karaktärer vilka vi brutit ned tillsammans genom en kollektivt skapad tankekarta. 

Vidare har en grupp i min religionsundervisning arbetat med att förklara och konkretisera den samtida debatt som finns mellan religiösa samt vetenskapliga tänkare. I detta fall har elever fått läsa och bearbeta frågeställningar för att lista typiska kännetecken inom respektive områden. Eftersom religion är ett något mer abstrakt ämne valde vi att skapa analysverktyg som visualiserar samband mellan ämnesområden samt att visa elever hur resonemang kan skapas. 



Denna typ av didaktiska ansats kallas för “modelling” där läraren skapar en modell för eleverna att följa. Vidare benämns det även som “cognitive apprenticeship” eftersom eleverna får se hur jag som lärare tänker för att lösa ett problem som tangerar deras egna. Målet med detta är att stödja elevernas kognitiva förmågor för att de sedan ska kunna möta utbildningens utmaningar på egen hand med sin nyfunna kunskap.

Mitt arbete med Surface Pro 4 har mottagits med stor entusiasm från elever och arbetet tillsammans med eleverna har varit smidigt och effektivt och det är här den riktiga styrkan med digitala verktyg syns. Besök Bessmerbiblioteket och ”Two Chicks in a Pod” för mer information om skolbibliotekariernas arbete.

Hur Surface Pro 4 skiljer sig från min bärbara dator.


Surface Pro 4 har följt med mig överallt den senaste tiden; jag har arbetat med planering och bedömning både på jobbet, hemma, bussen samt på tåget. Enhetens snabba starttid och lätta vikt har underlättat mitt arbete. Som lärare går jag mycket i mitt arbete både mellan lektionssalar men även bland eleverna under lektionstid. Eftersom enheten väger 786 gram – till skillnad från min vanliga arbetsdators 1.76 kg - kan jag med enkelhet bära den med mig för att stödja eleverna med förklaringar, visualiseringar, informationssökning och återkoppling

Vad kan en Surface Pro 4 göra som en laptop inte kan? Peter Becker från Famtidens lärande sa: "I grunden krävs det en insikt om att digitalisering innebär nya sätt att arbeta och samarbeta, nya sätt att lagra information och minnas, nya sätt att kommunicera och lära."

Traditionella digitala arbetssätt som ordbehandling och hantering av dokument och av avancerade program sker på samma sätt oavsett enheter. Det är kombinationen mellan dator och surfplatta som är nyckeln till nya former av undervisning med en Surface Pro 4. Surface Pro 4 ger smidigare och enklare vägar till kollaborativt lärande och modellering.

Kollaborativt lärande är ett arbetssätt som ökar elevernas förståelse eftersom elever får varandra som läranderesurser och modellering innebär läraren visar hur hen tänker vilket synliggör lärande och goda lärandestrategier. Pennan förenklar dessa arbetssätt eftersom jag som lärare kan visa mina tankar och mina kognitiva steg när jag ritar för eleverna. Dessutom kan jag enklare och mer översiktligt göra detta än med de andra program som jag tidigare använt. Exempelvis har jag använt Padlet för kollaborativt lärande och upplever att den typen av program passar för mer texttung redogörelse med Surface Pro 4 lämpar sig för modeller och illustrationer.

Digital undervisning skapade inte denna arbetsform; blackboards och whiteboards har fungerat på samma sätt där eleverna sett hur jag som lärare skapar modeller och visualiserar mina tankar. Den pedagogiska skillnaden med en skärm tar form när en digital arbetsyta tillåter mig att spara mitt arbete, spela in, dela och revidera innehållet. Innehållet blir dynamiskt och kan anpassas efter elevernas behov.

Således kan jag varmt rekommendera andra lärare att testa en Microsoft Surface Pro 4 i er undervisning. 




Tack för att ni tog er tid för min utvärdering. 

Eder tillgivne, 
Feke

Cognitive apprenticeship, eller, visa för att lära

cognitive apprenticeship
Under flera år som lärare har jag upplevt att elever saknar tydliga ramverk när det kommer till sitt lärande och lämnas åt att gissa sig fram. Jag tycker att det är viktigt att möta elevernas inlärning på ett handfast sätt där läraren bidrar med en mall som visar på framgångsrika arbetssätt och hur olika förmågor kan ta form. Detta går under begreppet cognitive apprenticeship, där lärare "attempts to bring tacit process out in the open. It assumes that people learn from one another, through observation, imitation and modeling" (Learning-theories, 2016-02-17). Jag vill här exemplifiera hur jag har försökt att möta det behovet och ge eleverna ett fungerande förhållningssätt där jag konkretiserat förmågorna de skall utveckla. 

Sålunda kommer jag att behandla ämnet 1) cognitive apprenticeship och modeling, 2) hur jag vid ett tillfälle spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic samt 3) hur jag därefter använde mig av podcast-modellen i klassrummet.

Cognitive apprenticeship och modeling

En av mina klasser i Engelska 6 har haft som mål att utveckla sin muntliga och skriftliga förmåga i en övning i form av en podcast. De har även som mål att förbättra sin hörförståelse genom att lyssna på varandras poddar och ger formativ återkoppling. Som övergripande etiskt område arbetar vi med livet på internet och sociala medier. Frågeställningar rör bland annat anonymitet, netikett, grooming och fildelning. Essentiellt för elevernas språkliga utveckling är ett anpassat språk eftersom att deras podcast både ska låta som en podcast samt innehålla ett vokabulär som är passande temat internet och sociala medier.

Skulle jag ha gjort ett liknande upplägg för några år sedan hade jag troligtvis sagt till mina elever: ”ok, skapa ett radioprogram..” och sedan låtit dem hitta sin egen kreativa lösning. Detta upplägg  har jag hittills varit nöjd med som lärare. Men efter en stund av reflektion insåg jag denna avsaknad av tydlighet inte är ett framgångsrikt recept varpå jag har valt att angripa undervisningen från en mer handfast riktning: modeling.

Modeling är en metod inom cognitive apprenticeship vilken innebär att någon med erfarenhet demonstrerar inlärningsprocessen för en person med mindre erfarenhet (Dennen & Burner, 2004). Till skillnad från en instruktion så som ”sammanfatta texten” kommer läraren att visa på olika förmågor för att göra detta, så som att hitta en röd tråd eller att isolera argument. Detta blir särskilt viktigt då eleverna får en strategi att inspireras av. I kombination med en kontext som gör deras lärandemål autentiskt skapar detta en förhoppningsvis en motiverande och verklighetsanknuten lärandemiljö. Dennen & Burner sammanfattar att: 

"Empirical studies have confirmed much of what theories have suggested: (1) that the cognitive apprenticeship model is an accurate description of how learning occurs, and (2) that the instructional strategies that have been extracted from these observations of everyday life can be designed into more formal learning contexts with positive effect" (Ibid.,).

Jag vill peka på att lärare tjänar på detta arbetssätt eftersom det gör våra elever mer utrustade för att kunna nå sina kursmål. Som citatet påpekar kan lärare skapa material som effektfullt lyfter flera strategier för inlärning, vilket är något jag kommer att visa härnäst genom ett par olika digitala lösningar. 

Hur jag spelade in skapandet av en podcastmodell i Screencast-o-matic

I arbetet med gruppen som gör podcasts strävade jag efter att göra min modell så tydlig som möjlig. Jag bestämde mig för att utgå från en kedja av logiska steg för att visa hur det skulle se ut om jag hade gjort en podcast. Det vill säga, jag aspirerade att skapa ett exempel i ett pedagogiskt sammanhang som eleverna kan förhålla sig till när de själva ska närma sig målet. Jag började med att skriva ett manus, hitta det material som jag behövde samt bekanta mig med de nödvändiga programmen för att göra en podcast. Efter att ha experimenterat med formatet valde jag att utforma modellen på ett sätt som skulle kännas naturligt med allt från störningsmoment och misstag. Jag valde ett helt annat ämne än elevernas - för- och nackdelar med spökhistorier och skräck – eftersom jag vill att eleverna ska lära sig hur de ska nå målet, inte att jag gör jobbet åt dem. Hade jag valt samma ämnesområde hade det resulterat i att eleverna enbart övat på repetition vilket vi tidigare konstaterat är negativt i relation till Skolverkets kursmål. Allt detta spelades in via ett program som heter Screencast-o-matic som både fångade min berättarröst och det som skedde på min datorskärm.

I början av min screencast kan vi se hur jag börjar med att stänga ned Facebook och Youtube för att sedan besöka Google och använda mina sökord. Jag visar hur jag först söker på positiva aspekter av skräck och sedan omformulerar min sökning för att hitta negativa infallsvinklar. Detta leder till två användbara artiklar. Dessa skumläste jag högt och markerade intressanta områden som skulle användas i min podcast. Jag öppnade slutligen ett program som heter Audacity som är ett gratisprogram för ljud- och musikbearbetning. I programmet läste jag upp mitt manus som jag hade skrivit i förväg.

Vi såg min screencast tillsammans i klassrummet och resultatet hittar ni i följande länk eller i videon nedanför. Lösenordet är ”Feke”.



Utöver att eleverna ser hur man kan gå tillväga för att nå målet kan de även se filmen flera gånger om; med ett enkelt knapptryck kan de upprepa hur jag tänkte när jag valde artiklar eller hur jag använde Audacity.

Hur jag använde mig av podcastmodellen i klassrummet

När vi sett min screencast fick eleverna manuset som jag baserade min podcast på och jag spelade även  upp resultat; min podd ”The Horror hour”. Vi följde inspelningen genom att läsa manuset vilket exponerade eleverna för vissa strategier som jag medvetet inkorporerat under planeringen. Strategierna som jag ville ge exempel på var tydlig styckeindelning, bindeord, språklig variation, jämförelse, källhänvisningar och språklig smidighet. Manuset kan ni hitta här och en länk till podden i mp3-format finns här.

Jag valde att exemplifiera styckeindelning med att ha en introduktion där en datorröst kallad "CPU" berättar om vad ämnet och vilka poddens medverkande är. Jag väljer att använda ”therefore” som ett exempel på ett bindeord. Vi kan även se exempel på variation i och med olika ord knutna till ämnet så som ”terrifying”, ”horror” och ”paranormal”.

För att visa på hur man kan jämföra olika sidor av en debatt,  vilket enligt Skolverkets kommentarer till Engelska går under begreppet nyansering, lyfte jag fram utdrag ur de två artiklarna som jag läste i min screencast. Här fick jag även in tekniken för källhänvisning när jag till exempel säger ”according to Antonia Hoyle , author of ”Why scary films are good for you (and even burn calories)” written in 2015”. Vidare får datorrösten hjälpa till med språklig smidighet när hen svarar på mina påståenden och driver konversationen framåt: ”One can assume that there are powerful emotions the [sic] ghost story”. 

Sammanfattningsvis får eleverna på det sättet se hur jag skulle ha genomfört ett liknande projekt och mitt material kommer att verka som ett framgångsrikt exempel. Syftet var att jag skulle agera som en lärande förebild som visade på hur målet kan se ut genom att följa mig från planering till utförande och till sist slutprodukt. Efter att vi lyssnat på alla steg fick eleverna bedöma mig enligt ett formativt synsätt: vad var positivt, vad jag kunde förbättra, vad jag hade lärt mig och hur kan jag använda det till framtiden. Jag ämnade att göra eleverna metakognitivt medvetna om mina styrkor och svagheter som de förhoppningsvis kan dra lärdom av. Eleverna framhävde tydlighet och struktur som en av mina styrkor medan ett utvecklingsområde vore mer elaborerade förklaringar.

Avslutningsvis vill jag poängtera att det skedde några missar i inspelningen: CPU säger till exempel ”emotions the ghost story” som borde ha varit ” in ghost stories” och senare dyker ”almighty diety” upp vilket inte syns i manuset. Jag kommer att behöva korrigera underlaget till framtiden och att göra mig mer säker på att manus och det inspelade materialet är sammanhängande. Just då ansåg jag inte att diskrepansen var så pass stor att jag skulle behöva göra om inspelningen, men vill jag återanvända inspelningen för att visa på ett framgångsrikt exempel kommer den att uppferas.

Tack för att ni tog er tid att läsa mina senaste didaktiska laborationer. Ett utvärderande inlägg av detta arbete kommer efter påsk.

Eder tillgivne,

Feke




Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/