Välkomna till Didaktiska laboratoriet och det första avsnittet i en serie som behandlar min hemsida. Jag berättade i förra inlägget om arbetet med att migrera min undervisning till min hemsida och den har fått mycket av min uppmärksamhet efter arbetstid varpå det är med glädje som jag delar med mig av version ett-punkt-noll. Eftersom hemsidan ska samla allt jag gör och vara en förlängning av mig själv fick den namnet Feke. Besök gärna www.feke.online , mitt digitala didaktiska kärleksbarn.

I detta inlägg kommer jag att sammanfatta arbetet som ledde mig till att skapa hemsidan www.feke.online. Jag kommer att berätta om 1) den bakomliggande pedagogiska filosofin och 2) den övergripande strukturen. Med tiden kommer jag att beskriva kursupplägg, innehåll, enskilda uppgifter och funktioner på hemsidan.


Nyckelord: pedagogik, didaktik, hemsida, digitalisering, Google sites

Bakgrund

När jag började som lärare ärvde jag uppgifter och arbetssätt från mina handledare och jag försökte att göra detta arv till mitt eget genom min undervisning. I flera fall var inte min pedagogiska kunskap tillräcklig varpå jag vände mig bland annat till www.lektion.se eller kollegor som jag kunde fråga om råd. Kollegialt lärande skedde dock sporadiskt. Jag skrev ofta ut mängder av uppgifter och övningsblad. Min passion för yrket var stark och jag fann mig själv ofta att planera innehåll dagen eller kvällen innan det skulle undervisas.

Ibland blev övningar som jag gav eleverna enbart för att fylla tiden eftersom jag saknade ett långsiktigt synsätt; de övade på att lära sig stava, besvara instuderingsfrågor och även att utveckla sin skrivförmåga blev ofta fall av isolerad färdighetsträning. Det var svårt för mig att se övningarnas exakta syfte förutom att höja eleverna generella förmåga. Tänk hur rörigt det måste varit som elev! Jag tänkte att "de övar på att skriva, läsa - jättebra!" utan vidare teoretisk reflektion mellan mål, övning och bedömning. Hur visste jag att den undervisningen jag bedrev faktiskt ledde till att utveckla de kunskaper jag styrde eleverna mot? Och när jag visste det, hur kunde jag veta att det jag gjorde genererade positiva resultat?

Med tiden blev mitt arbete mer digitalt. Övningar och redovisningsformer övergick till att eleverna skrev i Word-dokument som de skickade in till mig. "Äntligen är undervisningen mer samtida och autentiskt!" tänkte jag. Samtidigt minskade övning till utrymme för av att eleven skapande via sina datorer. Till en början var deras insatser förflyttade från pappersform till dator. Successivt började jag att bekanta mig med mer interaktiva digitala verktyg som EF Class, EdPuzzle eller Kahoot! Under min studietid i Japan frågade jag mig själv: på vilket sätt stöttade mitt tidigare digitala arbete elevernas måluppfyllelse? Mitt syfte blev att digitalisera inom de områden där jag kunde hitta beforskade eller beprövade samband mellan digitalisering och ökad kunskapsutveckling. När jag skulle skapa en hemsida eftersträvade jag att hela tiden utgå från forskning, min pedagogiska tolkning av styrdokumenten och tidigare kursutvärderingar för att skapa ett innehåll som stöttar elevernas måluppfyllelse.


Mina pedagogiska behov och elevernas utvärderingar av min undervisning ledde till sex mål när jag byggde hemsidan:

1. Allt material ska finnas tillgängligt och vara transparent, oavsett om man är lärare eller elev, för att möjliggöra att användaren äger sitt eget lärande.
2. Visualisera elevens progression.
3. All undervisning skall tydligt vila på evidensbaserad forskning.
4. Digitalisering ska inte vara ändamålet; digitala verktyg ska förstärka undervisningen och hjälpa elever att strategiskt nå måluppfyllelse.
5. Hemsidan skapar struktur för mig och eleverna vilket möjliggör att jag blir en mer närvarande lärare i klassrummet istället för att fokusera på logistik.
6. Gränssnittet ska vara användarvänligt med få klick där så mycket innehåll som möjligt är direkt integrerat i användarupplevelsen.

Strukturen

Undervisningens struktur utgår från Kuhlthaus guided inquiry, constructive alignment och gamification. Kurserna består av "nivåer" som behandlar olika delar av kursens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Alla nivåer innehåller lika många lektioner men de senare nivåerna ökar i utmaning genom att de låter eleverna öva på fler kunskapskrav. Inom nivåerna finns sex övergripande lektionstyper, likt en lärandeväg som eleverna vandrar:

• Introduktionsföreläsning
• Lärandeaktiviteter
• Bemästringstest
• Artefakt grupp och enskilt
• Återkoppling
• Bedömning

Introduktionsföreläsningen, lärandeaktiviteterna och bemästringstestet ämnar att inspirera och kontextualisera, träna och stämma av elevens kunskaper och förmågor (ett eget inlägg kommer att vigas åt att förklara alla lektionstyper i framtiden; för den som vill läsa en sammanfattning, se handboken här). Artefakten är i Vygotskiansk anda ett bestående bedömningsunderlag som eleverna skapar för att visa på sin måluppfyllelse; med andra ord är artefakten inte något som lämnas in och aldrig syns igen utan eleven äger den digitalt för att lättare se vad de de lärt sig. Eleverna får och ger återkoppling och feedforward. Slutligen bedöms deras inlärning.

För att stärka elevers övande har jag låtit forskning kring variationsteori och multimodal undervisning stärka mina lärandeaktiviteter. Jag strävar mot att allt innehåll ska kunna förmedlas genom text, bild, ljud och rörlig bild. Distributionen av tid för gruppövningar kontra enskild inlärning fördelades och mer tid för grupparbete lades till. Detta prioriterades efter en analys av tidigare kursutvärderingar. Även det digitala arbetssättet ville eleverna se mer av.

Datorn som ett stöttande arbetsverktyg har fått en ännu mer tydlig roll på min hemsida. Ett sådant exempel är hur jag bytt ut mina tidigare Kahoot!-läxförhör mot mastery-test (som jag översatt till bemästringstest). Kahoot! finns kvar men som en övning. Bemästringstest används för att stötta elevens minne genom att hen testas på sina kunskaper via självrättande test och enbart passerar om hen uppnått 90 % korrekt på testet. Detta ämnar att säkerställa att alla elever får grundläggande kunskaper och att jag som lärare kan få en överblick av att klassen begripit innehållet. Mina tidigare mer analoga övningar har vid flera ställen kompletterats av självrättande övningar. Syftet är att effektivisera snabb feedback vilket är ett bra exempel på hur digitalisering hjälper i lärandet. Eleven ska kunna äga sina lärandeaktiviteter där exempel på hur jag förbättrat tidigare flöden är hur elever har större valmöjligheter. Ett nytt tillägg är att eleven kan även välja själv vilket område som hen behöver att öva på under lektionstid. Eleverna utgår från sina tidigare kunskaper och väljer sedan övningar bland en bank som de har tillgång till via hemsidan. Jag leder sedan klassen genom gemensamma övningar när innehållet och förmågan är särskilt viktiga att för samtliga elever att öva på.

Avslutningsvis har en genomgång av hela min undervisning givit mig en otrolig överblick. Jag kunde se vart jag saknade en pedagogisk stringens mellan målet och övning, när materialet inte var tillräckligt eller när test inte överensstämde med lärandemålen. På det stora hela har arbetet främst handlat om att förfina och säkra kvaliteten på undervisningsinnehållet.




Tack för att ni läste detta inlägg och tog del av min hemsida www.feke.online. Í kommande inlägg kommer jag att visa på kursupplägg, enskilda uppgifter och funktioner.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

• Vad tycker ni om den pedagogiska strukturen som hemsidan vilar på?
• Vad tror ni är för och nackdelarna med är ha hela sitt kursmaterial online?
• Hur skulle ni känna inför att göra säga steg i er pedagogik öppen?

Eder tillgivne,

Feke

Källor