Didaktiska laboratoriet

1. Visa på planerat genomförande av lektionsstart
2. Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från lektionsstart
3. Dra lärdomar från hypotesen och planera framåt

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar och bjuder in er till ett digitalt projekt i kollegialt lärande. Jag kommer att redogöra Skolverkets definitioner av undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i publikationen Att ställa frågor och söka svar från 2020 samt beskriva den kommande serien Digitala klassrumsbesök. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.

Nyckelord: kollegialt lärande; forskning; Skolverket; skuggning; auskultering

Inbjudan till kollegialt lärande

Det är ett nytt läsår och med det har jag satt upp nya mål. Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande där vi kritiskt granskar mitt didaktiska hantverk. När du tänker på kollegialt lärande, vad tänker du på då?

Jag tänker på kollegor som hjälps åt. Kollegor som har viljan att bjuda in till besök i det egna klassrummet och är öppna för att förändra sina arbetssätt med målet att förbättra undervisningens kvalitet. Jag tänker även på hur kvalitativ undervisning innebär att den effektivt stödjer elevernas inlärning. En sådan lärare vill jag också vara! Därmed vill jag öppna mitt klassrum och dela med mig.

Vi har säkert upplevt eller haft kollegor som upplevt utmaningar i att hinna med det kollegiala lärandet i skolans komplexa vardag - mellan lektioner, planeringstid och möten. Syftet med att bjuda in er är att skapa en tillgänglig plattform där jag kan synliggöra hur jag försöker planera och genomföra arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och där vi kan lära oss av varandra.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2020) definieras det som:

“Forskning och vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande som öppnar för nya sätt att betrakta, förstå och förklara verkligheten. /---/ Forskningsresultat kan också ge lärare, rektorer och huvudmän verktyg att kunna förändra verksamheten.” (Ibid., 21)

Vad innebär beprövad erfarenhet? I samma publikation definieras det som:

“Skolverket menar att beprövad erfarenhet är professionens egen, gemensamma kunskap. Den växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas.” (Ibid., 26)

Författarna fördjupar sig rörande arbetssättet:

“Arbetet med beprövad erfarenhet innebär att synliggöra den praktiska kunskapen men också att utmana den – att ”störa” och ”stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning.” (30)

Vidare visar forskningsöversikten att “De mest framgångsrika skolorna i världen kännetecknas också av en kollegial praxis där lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.” (Ibid., 68)

Digitala klassrumsbesök

Hur skapar vi ett forum för att synliggöra undervisning och i en kollegial anda diskutera undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Min vision är att:

• Se på inspelade filmer som låter dig skugga mig och därmed att observera, diskutera, förstå och utveckla mitt hantverk som lärare.
• Fokusera på delar av lektioner, exempelvis hur jag börjar lektioner, föreläsningar, eller lärandeaktiviteter.
• Bearbeta materialet systematiskt genom vetenskaplig metod:
• göra observationer av en specifik frågeställning,
• vad säger forskning,
• skapa en hypotes,
• samla data från eleverna genom enkäter och utlåtanden,
• analysera innehållet
• dra en slutsats huruvida hypotesen uppnåddes
• upprepa experimentet

Det är viktigt att projektet ämnar att förbättra undervisningen för att det ska förbättra elevernas lärande. Det vill säga, för att höja undervisningens kvalitet behöver jag som lärare förbättra sättet jag undervisar. Vidare så kommer inte eleverna att filmas eftersom jag vill skydda deras integritet. Eventuella elever som syns i bild kommer att ha sina ansikten censurerade. 

Sammanfattningsvis:

• Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande i form av digitala klassrumsbesök.
• Skapa ett forum där vi kan diskutera undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Lära oss av varandra genom att systematiskt observera, pröva, analysera och förbättra mitt didaktiska hantverk.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Jag ser fram emot att ta del av er återkoppling i projektet!

Källor: 

Skolverket, (2020), Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice. https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2020/att-stalla-fragor-och-soka-svar

Tittarfrågor

Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.

Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.

Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.

Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:

Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.

Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.

För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här . 

Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.

Eder tillgivne,

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar. Inlägget fokuserar på:

• Skolverkets skrivningar om dokumentation
• Hur jag har dokumenterat och avslutat extra anpassningar

Nyckelord: extra anpassningar; Skolverket; dokumentation; elevens behov

Hur ska vi dokumentera extra anpassningar?

Skolverket (2022) beskriver att dokumentation av extra anpassningar ska göras i de skolformer som använder individuella utvecklingsplaner. Däremot finns det inga krav på dokumentation på gymnasienivå, vilket är den skolform jag arbetar inom.

• uppföljning av de extra anpassningarna
• som påminnelse rörande vad som beslutats
• utvärdering inför intensifiering av stödet

Utöver dessa användningsområden vill jag även belysa värdet i fall där jag som lärare inte finns tillgänglig.

Ponera att jag som undervisande lärare blir sjuk eller byter arbetsplats. Vid ett sådant scenario måste elevens behov stå i centrum där en annan lärare bör kunna gå in i mina anteckningar för att se vad jag har gjort för att stötta eleven. 

Hur dokumenterar och avslutar jag extra anpassningar?

Jag följer sedan upp med att beskriva vilka typer av anpassningar som jag har genomfört i klassen. I den bifogade bilden syns både de riktade insatserna rörande eleven i frågan och de generella anpassningar som jag inkluderar i min undervisning. Dessa har varit tidigare extra anpassningar som sedan dess blivit en del av ordinarie undervisning.

Jag noterar sedan när jag genomfört mina anpassningar, vad de har gett för effekt och huruvida de har intensifierats. Om eller när eleven uppvisat förbättringar rörande de utvecklingsområden som anpassningarna syftade att stötta, skriver jag en avslutande kommentar för att dokumentera de uppnådda resultaten. Därefter avslutas de extra anpassningar och jag arkiverar noteringarna.

Tack för att ni tog del av detta inlägg. Hör gärna av er om ni har några frågor eller om det finns ett särskilt ämne som ni önskar att jag berättar om.

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Skolverket, 2022, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 

Skolverket, 2014, Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/stodinsatser-i-utbildningen 

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. I detta inlägg och tillhörande film redogör jag för hur jag utvärderar de extra anpassningar som jag genomfört under vårterminen samt hur jag sedan drar lärdomar för att utveckla min undervisning.

Jag vill inleda med att detta arbete beskrivs från mitt perspektiv som ämneslärare och kvalitetssamordnare. Inlägget fokuserar på:

• Utvärdera mina extra anpassningar
• Konkretisera mina utvecklingsområden

Välkomna!

Utvärdera mina extra anpassningar

Nästa steg är att utvärdera de genomförda extra anpassningarna med klassen genom kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag fångar upp kvantitativ data genom Mentimeter och sedan har jag prata med de specifika elever som behövt extra anpassningar för att kunna samla mer detaljrik, kvalitativ data. Dessa ingår mina systematiska utvärderingar av mitt arbete och ni kan läsa mer om det arbetet här.

Låt oss se - vad sa eleverna?

Sammanfattningsvis kan vi dra lärdomarna att eleverna är nöjda med lektionernas innehåll, min struktur, tydlighet rörande vad eleverna ska lära sig samt vad de ska sedan redovisa vid sina bedömningstillfällen. Eleverna upplever däremot att det är för många läxor och prov.

Jag får en bild av huruvida jag uppnått en hög kvalitet under längre tid och skulle jag se en kraftig nedgång i mina trender skulle jag få en indikation på att något inte fungerar som tänkt. Det hjälper mig att få ytterligare ett perspektiv på min lärargärning.

Framgångsrika arbetssätt:

• Övervägande positivt rörande styrning och struktur, till exempelvis inför prov och en variation vid bedömningstillfällen
• Förtydligande instruktioner, exempelvis utskrivna mallar och instruktioner som är stegvis förklarade
• Tillgodosett elevernas olika behov för att de ska lära sig och visa på sina kunskaper på det sätt som de känner sig trygga med

Utvecklingsområden:

• Färre prov
• Färre läxor
• Göra både dessa mer relevanta för elevens lärande

Avslutningsvis kan vi lyfta denna information genom det instrumentet PDSA-hjulet: plan, do, study, act. 

Inför de sista lektionerna på terminen och även långsiktigt kan vi se att jag ska fortsätta med den struktur och styrning som jag tillämpat. Vidare ska jag planera för att göra de mallar och instruktioner som jag utvecklat som en del av ordinarie undervisning. Dessa var främst för mina elever med behov av extra anpassningar, men jag kommer att implementera dessa i en helgrupp eftersom resterande elever också fått tagit del av dessa och pekat på fördelarna med ett strukturerat arbetssätt. Jag ska se över mina bedömningstillfällen, främst rörande frekvens, för att inte överbelasta mina elever. Jag inser själv att jag inte tagit tillräckligt med hänsyn till elevernas hela studiesituation och de läser naturligtvis inte bara mitt ämne. Det långsiktiga målet är att mäta framgången i dessa arbetssätt kommande läsår och även då sträva efter ständiga förbättringar!

 

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som fördjupar oss rörande forskning och extra anpassningar. Hur kan jag göra anpassningar som vilar på vetenskaplig grund? Detta inlägg och film redogör för:

• Problematisering av mina tidigare genomförda extra anpassningar
• Hur forskning kan stötta mig för att skapa en utbildning på vetenskaplig grund
• Konkreta exempel på hur jag kombinerar extra anpassningar och forskning i min undervisning

Nyckelord: extra anpassningar; forskning; skollag; Skolverket; mallar; etik; religion

Föregående inlägg och filmer sammanfattar Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens skrivningar rörande extra anpassningar på följande vis: 

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunskapsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Jag vill lägga särskilt rampljus på att jag som lärare har gjort ett förflyttning från ett lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Elevernas behov måste stå i centrum och jag ska inte undervisa det jag tycker är intressant utan det som eleverna har mest nytta av.

Elevernas behov ska ligga till grund till de extra anpassningar som jag genomför i min undervisning. Tidigare har jag anpassat mina instruktioner genom att bland annat förtydliga dessa eller förklara dem på annat sätt genom checklistor, visuella stöd och instruktioner som förklarar lärandes tågordning. Men hur vet jag att dessa är effektiva för eleven?

Istället för att jag utgår från jag tror är bra för eleverna så har jag även förflyttat mig mot frågeställningen “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?” Detta är med anledning av Skollagen, kapitel 1, §5 som dikterar att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Vad innebär då att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? Skolverket (2022) skriver att

“Utbildning på vetenskaplig grund innebär att kunskap från vetenskapliga studier ska vara en utgångspunkt när förskolan och skolan planerar, genomför och utvärderar sin verksamhet. Kunskap från relevanta forskningsresultat ska med andra ord ligga till grund för arbetet både när det gäller innehållet i och formen för utbildningen. “

I arbetet med att säkerställa en vetenskaplig grund problematiserar Skolverket (ibid.) att läraren bör vara medveten om sin forskningslitteracitet. “Fundera på om studien är upplagd på ett sätt som gör att frågorna som undersöks besvaras på ett tillförlitligt sätt,” beskriver Skolverket (2022) och jag som lärare måste därmed utgå från målet med anpassningen och identifiera vilka svårigheter eleven har rörande att nå målet och därmed söka efter den forskning rörande just detta område. 

När jag söker på bland annat Google Scholar så letar jag efter forskning som är

• Evidensbaserat
• Hög impact (exempelvis Hattie)
• Peer-reviewed
• Färskhet (när)

Låt oss ta ett konkret exempel från min undervisning där forskningen legat som grund. I kursen Religionskunskap 1 har elever upplevt det svårt att lära sig förmågan att analysera etiska problem utifrån etiska modeller samt religiösa livsåskådningar. Eleverna upplevde ett behov att kunna konkretisera denna typ av abstrakta uppgift och de hade svårt att veta vart de skulle börja i sitt arbete. För att stötta dem i detta arbete har jag kombinerat strukturen på anpassningar som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten förordar med samtida forskning i ämnet Religionskunskap. 

I Hans Tekes avhandling Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study från 2019 beskrivs en trestegsmodell som har evidens för att den ger längre inlärning hos de elever han undersökte. Trestegsmodellen är: 

• Urskilja det etiska problemet
• Ge tre lösningar och motivera vilken du skulle ha valt
• Relatera din lösning till klassisk utilitarism och kantiansk pliktetik

Denna trestegsmodell lärde jag eleverna och när de övar själv inför bedömningstillfället har jag skapat mallar som stöttar elever som behövde anpassningar för att lära sig analysera etiska problem.

I min mall försöker jag att kombinera den struktur, tydlighet och tågordning som Skolverket förordar i form av en visuell checklista. Frågorna som eleverna besvarar tar stöd i Tekes forskning som jag som lärare kan därmed se är relevant utifrån elevernas kontext och färskhet. Mallen delas med eleverna i digitalt och analog form där de leds genom uppgiften och alla får möjligheten att öva eftersom mallen gått från att stödja några elever till att bli en del av ordinarie undervisning.  

Sammanfattningsvis:

• Istället för att jag tänker “det här tror jag är bra för eleverna” förordar jag att fråga “vilken forskning kan leda mig till arbetssätt som har störst effekt för eleverna?”
• Forskning ska vara en utgångspunkt i planering, genomförande och utvärderingar
• Kombinera syftet med extra anpassningar och forskning i ordinarie undervisning

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Teke, H., (2019). Increasing Ethical Awareness: The Enhancement of Long-Term Effects of Ethics Teaching: A Quantitative Study https://portal.research.lu.se/portal/files/68889704/Avhandlingen_digital.pdf

Skollag (2010), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolverket,(2022), Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning

Skolverket, (2022), Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet

Skolverket, (2022), Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, hämtat  från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram

Hej och välkomna till det andra inlägget rörande extra anpassningar. I detta inlägg samt tillhörande film kommer vi att redogöra för:

• Varför vi genomför extra anpassningar
• Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar
• Praktiskt exempel

Föregående film sammanfattade jag varför vi genomföra extra anpassningar enligt Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten i följande punkter:

• En extra anpassning är en stödinsats som lärare genomför inom ramen för den ordinarie undervisningen.
• Lärare ska enligt skollagen stötta både elever som befaras inte nå kunsk apsmålen och de som när de tidigare än andra elever.
• Struktur, tydlighet och stöd är några av de vanligare formerna som omnämns.

Utifrån dessa vill jag understryka vikten av att vi förflyttar oss från et lärarcentrerat perspektiv till ett elevcentrerat perspektiv. Detta innebär att eleven ska stå i fokus. Min undervisning ska alltid utgå från det eleverna behöver för att nå målen och inte det jag tycker är intressant. Med andra ord ska elevens behov genomsyra de anpassningar som genomförs i vår undervisning för att de ska nå målen. 

Hur kan vi fånga upp elevernas behov av anpassningar i min undervisning? På min skola har vi bland annat dessa arbetssätt: 

• Som mentor vid utvecklingssamtal
• Systematisk genomlysning av dokumentation från andra lärare vid bestämda tidpunkter
• Samtal med andra lärare som undervisar min mentorselev
• Utvärderingar under kursens gång, till exempel Mentimeter
• Specialpedagogs observationer och analyser

Sammanfattningsvis behövs det både systematiska mätningar samt lyhördhet inför spontana iakttagelser eller önskemål. 

I en av mina kurser har jag haft en elev som själv efterfrågat extra stöd och jag har även fått indikatorer från hens mentor. Eleven upplevde behov eftersom hen:

• Hade svårt att följa instruktioner i provsammahang (missade delar)
• Glömde vad hen besvarat vid mer omfattande uppgifter
• Utmaningar att veta vad hen ska börja när uppgiften är i fritext

Utifrån dessa behov har jag skapat ett enkelt diagram som visar hur jag kunde utgå från Skolverkets förslag på extra anpassningar, elevens behov och vad jag sen gjorde. 

Tidigare i min lärarkarriär kunde jag ta delar av undervisningen för givet och var otydlig i mina instruktioner. Exempelvis kunde jag säga till eleverna att de skulle "skriva en uppsats!", som om innebörden av detta var givet. Idag kan jag i min reflektion se hur jag var otydligt rörande hur länge eleverna ska lära sig något, vad det konkreta målet var och bristerna i att övervägande ge muntlig information. För att råda bot på dessa har jag skapat en mall som ska stötta eleven.

Mallen är en sammanfattning av vad eleven ska göra i form av en checklista samt ett visuellt stöd. En ytterligare funktion är att den instruerar vart eleven ska börja någonstans och vad eleven gör härnäst, med ambitionen att den ska leda eleven framåt. Idag är den en del av ordinarie undervisning och uppskattas av alla elever, även de som inte utryckt ett behov av extra anpassningar.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. 

- Eder tillgivne, Feke