Tittarfrågor om kunskapsomdömen - hur jag dokumenterar omdömen inför kursbetyg
10:59Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg besvarar frågor rörande bedömningar och hur dessa dokumenteras inför kursbetyg. Inlägget behandlar hur jag:
- visualiserar lärandemål och kvalitetsdimensioner genom matriser och kommentarer
- sammanväger kunskapsomdömen till kursbetyg
Nyckelord: omdömen; bedömning; matriser; inspelning; Skolverket
Tittarfrågor
För ett tag sedan fick jag ett mail från en lärarkollega någonstans i Sverige med frågor rörande bedömning och betygsättning. Manfred frågade:
- ”Så återkopplar jag till elever efter en examination” (hur ser du till att eleverna tar med sig respons från den här uppgiften till nästa?)
- ”Så dokumenterar jag kunskapsomdömen” (vilken form har de? Matriser, Påståenden, Poäng, uppgiftsbetyg? Och vilket format har de? Läroplattform, Word, papper, kalkylark?
- ”Så sammanväger jag mina kunskapsomdömen till kursbetyg”.
Vilka bra frågor! Tack Manfred!
Rörande första frågan kan jag rekommendera att se en film om hur jag spelar in bedömningar för att eleven ska få värdefull feedback och feedforward som stimulerar till metakognition: https://www.youtube.com/watch?v=-N8GLB2UUhs
Inledningsvis använder vår skola lärplattformen Unikum. Där publicerar jag alla mina omdömen, jag skapar och kopplar matriser till mina planeringar samt sätter betyg. Rörande den andra frågan så använder jag: matriser, påståenden, poäng och uppgiftsbetyg, men i olika syften och grader
Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.
Eder tillgivne,
Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.
Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.
Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:
Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.
Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.
För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här .
Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.
Eder tillgivne,
Feke
Källor
Lundahl, C., (2011). Återkoppling som för lärandet framåt.
Skolverket, (2019). Hur sätter lärare betyg?
Skolverket, (2022). Bedömning
Skolverket, (2022). Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd
Skolvärlden, (2017). Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, (2022). Betygsforskaren som syns i samhällsdebatten.
0 kommentarer