Jag har i tidigare inlägg skrivit om att jag vill i tidiga skeenden av undervisningen exponera eleverna för multipla perspektiv. I det här inlägget kommer jag att elaborera kring en aspekt av denna exponering i form av elevexempel. Jag kommer att 1) lyfta syftet med elevexempel, 2) hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité samt 3) hur man kan arbeta med materialet i klassrummet.

Elevexempel är till för att eleverna ska kunna se vad de ska lära sig. Jag har ofta hört frasen "man ska inte behöva uppfinna hjulet två gånger" i dialog om att lå na andra lärares undervisningsmaterial. Varför ska detta inte även gälla för eleverna? Jag tycker att det är lärarens uppgift att modellera framgångsrika strategier för inlärning som eleven kan förhålla sig till; det är inget rimligt krav att alla elever bemästrar de egenskaper din undervisning kräver. Varför ska eleverna uppfinna hjulet två gånger och behöva spendera värdefull tid på "knäcka koden" för din uppgift? Elevexempel fyller här en effektiv roll i undervisningen genom att sätta arbetssättet i en verklighetsanknuten kontext, bidrar med ett inblick i hur läraren förväntar sig att elevens resultat ska se ut samt kan agera som arbetsunderlag (jag återkommer till detta i den sista delen av inlägget). Sammantaget vill jag argumentera för att elevexempel underlättar för eleverna att se vad det är de ska öva på och utveckla.

Skolverket syftar till att elevexempel kan agera som inspirerande hjälpmedel samt underlag för diskussion. Under Gymnasiearbete för yrkesexamen argumenterar man att "de elevexempel Skolverket tagit fram ska ge inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet" (Skolverket, 2015). 

Elevexempel kan förtydliga de mål som Skolverket etablerat. Vi kan tillsammans med eleverna skapa en dialog kring exempel från flera betygsnivåer för att konkretisera och definiera kunskapsmålen. Vidare ska eleverna förberedas efter de olika krav som de kan ställas inför i framtiden, där förslagsvis universitetsstudier kan agera som en god motivation eftersom högre akademiska instanser kräver en mer avancerad nivå. Studenter förväntas på många universitet att kunna skriva efter en särskilt vetenskaplig mall vilket innebär att eleverna bör tränas i detta tänk (det vetenskapliga men även att följa instruktioner) under sin skoltid. Engagerar vi oss i att modellera vår undervisning mot användningsområden eleverna kommer att möta så blir de mer lämpade för den typen av utmaningar.

Om vi utgår ifrån att elevexempel uppfyller funktionerna som diskussionsmaterial, inspiration, exemplifiering samt konkretisering kan vi se mängder med fördelar med att använda de i vår undervisning. Elevexempel blir ett sällsamt kraftfullt verktyg och vi skall härnäst undersöka hur vi lärare kan hitta elevexempel passande vårt syfte. 

Skolverket har i sin Sambedömning i skolan (Skolverket, 2013) lyft sambedömning som ett effektivt sätt att diskutera elevexempel. Skolverket definierar: "Sambedömning innebär att lärare samarbetar om bedömning eller betygssättning" (Skolverket, 2013: 11). Ett vanligt sätt att utföra sambedömning är kring Nationella proven där lärare kommer med kodade exempel som alla i ämneslaget arbetar med för att slutligen argumentera varför man bedömt som man gjort. Till höger kan vi se arbetsprocessen gå från tolkning av kursplaner och kunskapskrav till bedömning av elevprestationer. Skolverket problematiserar detta arbete eftersom "ett sådant system ställer stora krav på analys och tolkning både av formuleringarna i kurs­ och ämnesplanerna samt av elevernas prestationer" (Skolverket, 2013: 8). 

Jag har positiva erfarenheter av sambedömning då vid nästan samtliga tillfällen har lärare kunna kommit till en konsensus kring sin bedömning och hamnat nära varandra vid tolkandet av målen. Det vill säga, det förefaller som att ämneslaget haft överstämmande tolkningar av kursmålen inför betygssättning. Vi kan sedan använda det kodade materialet som företrädare för en representation av den betygsnivån. 

Har du inte ett ämneslag kan du kontakta Skolverket för att få tillgång till deras Bedömningsportal. Bedömningsportalen innehåller material som publicerats av Skolverket själva. I samma linje kan du föreslagsvis modellera med Nationella prov (om du har ett gymansiegemensamt ämne som har dessa) varpå du kan använda tidigare prov som arbetsexempel. Där finns även tillhörande motiveringar med exempelmeningar som du kan luta dit emot eftersom de har kontrollerats av Skolverket för att passa de nivåer som kursmålen syftar att representera. 

Tycker du att du har elever som själva har genomfört särskilt goda exempel vill jag slå ett slag för att använda dessa i din undervisning. Dina egna studerandes exempel kan både göra arbetet mer tydligt förankrat i kontexten av din uppgift men även säkerställa att alstret belyser just de kunskapsmål du vill att eleverna prövar. 

Det första jag vill rekommendera är att se till att ge eleverna arbetsmaterial utan namn och  betyg oavsett om de är dina egna elevers alster eller om de kommer från Skolverket. Detta leder oss till rekommendation nummer två: avslöja exemplets betygsättning på ett relevant sätt. Ett sätt är att låta eleverna få texten och sedan motivera sin bedömning utifrån kunskapskriterierna. Alternativt får eleven texten med dess betyg och motivationen till dess betygssättning (det här är ett välfungerande arbetssätt för Nationella proven) varpå eleven ska hitta orsaken till definitionen i materialet. Du kan med fördel utelämna betygen för att understryka att betygsättning inte är viktigt i det här skeendet. Vill eleverna prompt få kännedom om betygssättningen kan vi förtydliga E-, C- och A-nivåernas egenskaper tack vare elevmaterialet.

Min tredje rekommendation är att instruera eleverna att använda samma verktyg som du gör när du kommenterar deras arbeten. Det gör eleverna mer varse om ditt sätt att arbeta och de behöver inte kämpa med att begripa metoden när de själva fått ta del av den. Vem känner inte igen sig i att få tillbaka uppsatser med röda oidentifierbara symboler som flyttat in i marginalen?

Jag färgmarkerar positiva egenskaper grönt och gulmarkerar delar som kan utvecklas. Jag undviker rött för att motverka känslan av att tolka prestationen som felaktig eller dålig. Eleven ska utvecklas, inte stämplas som misslyckade. Markeringsfärg utförs genom att markera den del du vill färga, sedan klickar på symbolen som visar en pensel som stryker över tre bokstäver. Ikonen finns till höger om andra vanliga markörer, så som fet eller kursiv stil. Du kan även hitta en rullgardinsmeny för att välja mellan 15 stycken olika färger, vilket vi kan se i bilden till höger. 

Min fjärde rekommendation är att skapa diskussion angående kvalitetskillnaden mellan materialen. Be klassen bearbeta stoffet i diskussionsgrupper där de får argumentera varför de bedömer som de gör. Ge eleverna möjlighet att lyssna på varandras synsätt, eller om du har en klass som inte är särskilt verbal kan du använda digitala lösningar som Padlet för anonyma kommentarer. 

Slutligen vill jag rekommendera ytterligare en övning som syftar på att utveckla förståelsen för textstruktur. Bilden nedanför visar på ett paragrafpussel där paragraferna i ett textexempel från Engelska 6 "Writing" har isolerats i lådor. Lådorna kan jag sedan organisera som jag önskar där elevens uppgift blir att strukturera dessa i den mest logiska ordningen. Utöver detta kan även eleverna ge färgåterkoppling till textmaterialet. Detta ger eleverna möjlighet att diskutera igenom upplägg av text, bindeord och format innan de måste ge sig an samma utmaning själva. Återigen trycker jag på att öva innan man själv bedöms för sin insats.  

Här kan tre nedladdningsbara exempel plockade från Skolverkets bedömning av Nationella proven i Engelska 5. De är redan indelade i rutor men är inte omkastade. A Good Life 1 innehåller förmågor för A- nivå, A Good Life 2 för C-nivå, A Good Life 3 för E-nivå. 

Tack för att ni läst detta inlägg om hur man kan arbeta med elevexempel för att förtydliga elevernas inlärning.

Eder tillgivne,

Feke