Skolverket lyfter elevinflytande i skolan som särskilt viktigt eftersom forskning visar på dess koherens med ökad motivation bland eleverna. Likaså gynnas undervisningen av att låta eleverna bli mer delaktiga i lärarens arbetsprocesser (Skolverket, 2015). Således aspirerar jag till att göra elevens röst central i min undervisning och att eleverna påverkar från kursens början till slut. Jag kommer att skriva om 1) elevinflytande som koncept, 2) hur jag formar min undervisning tillsammans med eleverna, 3) hur vi lärare kan använda Mentimeter som verktyg för inflytande samt 4) styrkor och svagheter med instrumentet.

Elevinflytande som koncept

Skolverkets definition av elevinflytande:

Att forma undervisningen tillsammans med eleverna

Skolverket kräver att vi som lärare anpassar vår undervisning efter varje elevs behov (Skolinspektionen, 2015) och jag har tacklat denna utmaning genom att använda mig av ett program kallat Mentimeter. Mentimeter är en webbaserad tjänst där eleverna får besvara frågor via sina datorer varpå de får omedelbar respons i form av staplar, diagram och andra grafiska lösningar. Jag kontrollerar frågeflödet och visar resultaten på projektorduken. Frågorna för stapeldiagram eller liknande statiska enheter är förprogrammerade medan de frågor där eleverna ger förslag på förbättringar lämnas öppna. Ambitionen är att öka elevernas motivation genom detta kraftfulla och responsiva instrument och problemet med att elever inte vågar ta ton elimineras av att Mentimeter är anonymt. Alla elever måste svara och endast en siffra som visar antalet röster avslöjar vilka som svarat. 

I ett tidigare inlägg beskriver jag hur jag exponerar och mättar eleverna med information i början av ett nytt undervisningsområde. I samband med detta steg  undersöker jag elevernas förförståelse och lyfter deras kunskap inför varandra. Exempelvis kan en rad kontrollfrågor ge mig en bild av vad eleverna kan om ämnet. Eleverna kan även skapa en begreppsbild genom att jag ställer en öppen fråga om vad de kan eller har fått för första intryck efter den initiala exponeringen. Ett effektivt sätt att ställa den typen av frågor är att skapa word clouds. Jag rekommenderar att inte göra frågan för öppen när du vill skapa ett word cloud eftersom den är programmerad att visa varje inmatat ord som ett eget mått. Det innebär att ett ord i taget lyfts fram ur varje mening (se exemplet ovan). Jag finner det mer framgångsrikt att be eleverna skriva enstaka ord, till exempel "vilka X begrepp har du lärt dig om..". Detta representeras av den övre delen i bilden. Öppna frågor, den undre delen av exemplet, ger programmet mångfalt fler ord att analysera, vilket försämrar vår tolkningsmöjlighet av resultatet.

Vid slutet av ett arbetsområde lyfter jag frågor om hur eleven upplever arbetet, planeringen, materialet, förståelse, bedömning samt vad som kan förbättras. Jag kompletterar dessa med ett formativt frågebatteri där jag låter eleverna svara på frågor om vad de lärt sig och hur de kan förvalta denna kunskap. Mentimetern bidrar till ett kollaborativt lärande eftersom alla i klassrummet ser svaren i realtid. Jag som lärare får respons kring elevernas åsikter och tankar kring arbetssättet vilket innebär att om eleverna har kritik som de vill ge kan de förmedla den utan att de känner sig blottade. Maktbalansen mellan lärare och elev kan annars göra att denna typ av dialog blir känslig, speciellt om eleven tror att kritik leder till försämrade betyg. Jag som lärare får veta vad som fungerar eller inte samt hur jag kan förbättra det inför nästa sektion. Eleverna får här inflytande över undervisningen eftersom jag anpassar mitt innehåll efter gruppens behov.

Mentimeter som verktyg för inflytande

Mentimeter är ett gratisverktyg men jag förespråkar att använda betalversionen om man ska bygga undervisningen kring programmet. Utan att betala kan du enbart ha två stycken mätningar aktiva åt gången (de kan bytas ut men du förlorar data sparad i deras molntjänst). Oändligt antal mätningar kostar $7.99 i månaden. Tjänsten är pedagogiskt uppbyggd med en rad olika frågetyper och användaren når lätt mätningen utan nedladdning eller inloggning.

Jag har några tips som kan undvika undersökningsrelaterade barnsjukdomar om du vill samla data om din undervisning via Mentimeter. Programmet säger till om dina frågor är för långa för att synas väl på en projektor. Dessutom kan du med fördel göra dina frågor korta för att låta programmets mer grafiska natur ge djup genom olika färger, skalor eller andra svarssätt. Jag tycker att Mentimeters styrka ligger i dess analytiska potential.

Mitt första råd är att inte använd ojämna skalor. Ska du använda verktyget för skalor finns det styrkor i att låta eleverna dra mätaren mellan 1-2-3-4 istället för 1-2-3-4-5 för att tvinga fram ett aktivt svar. I det senare exemplet kan jämförelsevis den som röstar lätt ta nummer tre som är mittemellansvar som i det fallet innebär att det blir lätt att undvika ställningstagande.

Mitt andra råd är att använd öppna frågor till öppna svar. Det innebär att du ska använda frågeställningar som börjar med "hur, varför eller på vilket sätt" för att undvika ja eller nej som svarsalternativ. Denna typen av öppna frågor ökar träffsäkerheten för din kvalitativa data. Påminn gärna eleverna i det här läget om vikten av deras inflytande över undervisningen för att undvika svar som "jag vet inte."

Det tredje rådet är att låta materialet för frågorna bygga på varandra för en organisk frågeställning. Jag ställer först enkla ja- och nej-påståenden för att exempelvis se hur många som greppat målet med uppgiften. Jag följer sedan upp med en öppen fråga där eleverna får komma med förslag till förbättring.

Slutligen vill jag rekommendera att använda instrumentet i själv- och gruppreflekterande syfte. Möt gruppen med frågan "varför får vi de här svaren?" när du har informationen på projektorn. Du som lärare kan välja att analysera kursbetyg i din ensamhet efter kursens slut och dra egna slutsatser eller göra analysarbetet tillsammans med eleverna. Jag ser en styrka i att eleverna blir medanalyserare för varandra och dig själv när du ska fokusera på förbättring. Undervisningen är till för elevernas skull och således bör det te sig naturligt att de ska vara en del av förbättringsarbetet. 

Lyft även formativa frågeställningar i helklass för att gynnas av den metakognitiva effekten. Det vill säga, ge eleven utrymme för individuell återkoppling och bearbeta sedan svaren kollektivt. När eleverna ser hur andra kommit fram till sina lösningar kan de förvalta den kunskapen i sin egen inlärning. Dessa typer av frågor tycker jag ska vara öppna där eleverna använder alla 140 bokstäver de har till sitt förfogande. Påpeka gärna att svarsformen är som en tweet för att associera till hur eleverna vanligtvis uttrycker sig.

Styrkor och svagheter med instrumentet

Efter att ha använt Mentimeter i flera kurser har jag fått erfarenhet av både styrkor och svagheter med instrumentet som undervisningsverktyg. Den mest omedelbara utmaningen är ekonomisk eftersom programmet kräver att alla elever har antingen en dator, surfplatta eller en smartphone. Överkommer vi den praktiska aspekten är det även viktigt att vi som lärare följer de regler som arbetsplatsen befäst angående elektronikanvändning. Många skolor (inklusive min) har ett mobiltelefoniförbud i klassrummet och har inte varje elev en dator eller annat enhet kommer mobilfria zoner medföra problem om du vill använda Mentimeter.

En av Mentimters mest uppenbara framgångsfaktorer är den omedelbara responsen. Jag som lärare behöver inte åsidosätta tid för att tolka datainmatningar i enkäter eller sortera gröna och röda post-itlappar (analoga lösningars charm tar mycket tid). Mentimter som program är snabbt, intelligent och ger dig färsk data att diskutera.

Anonymitet är en naturlig aspekt av programmet som har både positiva och negativa egenskaper. Anonymiteten kan vara positiv för den som inte annars vågar göra sin röst hörd. Skolverket pekar på risken med elevinflytande när endast de mest verbala eller socialt dominanta elevernas önskan lyfts fram i kollektivt beslutsfattande (2013). Gruppstrukturer där en informell ledare äger debatten kan således neutraliseras när alla får en chans att skriva utan att deras roll utanför eller i klassrummet förminskar deras rätt att påverka. Å andra sidan syns anonymitetens negativa sida när elever skriver nonsens eller ignorerar att svara. Jag som lärare kan inte se vem det är som har struntat i uppgiften och det underminerar effektiviteten hos instrumentet när eleverna inte deltar utan skriver svordomar.

Datorn som verktyg kan också underminera undervisningen eftersom det förekommer att elever på min skola inte arbetar med sina skoluppgifter vid sina datorer. Det faktumet kommer inte som en överraskning; vem har inte drömt sig ut igenom fönstret? Däremot kan digitala verktyg öka möjligheten att eleverna använder datorn som ett pedagogiskt instrument när vi skapar interaktiva lösningar med program som Mentimeter. Tar vi lärare kontroll över datorns potential kommer vi kunna möta it-relaterade problem genom att vi ställer oss på samma plan som it-generationen vi undervisar.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag får till mesta del positiv respons av mina klasser när jag använder Mentimeter som verktyg. Eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta samt finner det spännande att se hur andra röstar. Jag vill även tacka för att ni tog er tid att läsa. 

Eder tillgivne,

Feke