Hur jag utvärderar extra anpassningar för att dra lärdomar och utveckla min undervisning

analys

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. I detta inlägg och tillhörande film redogör jag för hur jag utvärderar de extra anpassningar som jag genomfört under vårterminen samt hur jag sedan drar lärdomar för att utveckla min undervisning.

Jag vill inleda med att detta arbete beskrivs från mitt perspektiv som ämneslärare och kvalitetssamordnare. Inlägget fokuserar på:

  • Utvärdera mina extra anpassningar
  • Konkretisera mina utvecklingsområden


Välkomna!

Nyckelord: extra anpassningar, Mentimeter, PDSA, analys



Utvärdera mina extra anpassningar


I tidigare inlägg har jag berättat om extra anpassningar, hur man kan fånga upp dessa samt hur jag bland annat använt mig av mallar för att tillmötesgå nuvarande elevers behov. Nästa fråga blir vad händer sen? 

Nästa steg är att utvärdera de genomförda extra anpassningarna med klassen genom kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag fångar upp kvantitativ data genom Mentimeter och sedan har jag prata med de specifika elever som behövt extra anpassningar för att kunna samla mer detaljrik, kvalitativ data. Dessa ingår mina systematiska utvärderingar av mitt arbete och ni kan läsa mer om det arbetet här.

Låt oss se - vad sa eleverna?





Sammanfattningsvis kan vi dra lärdomarna att eleverna är nöjda med lektionernas innehåll, min struktur, tydlighet rörande vad eleverna ska lära sig samt vad de ska sedan redovisa vid sina bedömningstillfällen. Eleverna upplever däremot att det är för många läxor och prov.

Denna data samlar jag även över tid för att kunna se trender och eventuella avvikelser. 


Jag får en bild av huruvida jag uppnått en hög kvalitet under längre tid och skulle jag se en kraftig nedgång i mina trender skulle jag få en indikation på att något inte fungerar som tänkt. Det hjälper mig att få ytterligare ett perspektiv på min lärargärning.

I dialog med mina elever får jag ytterligare information om huruvida de extra anpassningarna gett önskade resultat och hjälpt eleverna till måluppfyllelse. Nedan hittar ni anonyma kommentarer från mina elever som jag fått tillåtelse att publicera. 






Konkretisera mina utvecklingsområden


Utifrån ovanstående data kan vi dra följande lärdomar:

Framgångsrika arbetssätt:

  • Övervägande positivt rörande styrning och struktur, till exempelvis inför prov och en variation vid bedömningstillfällen
  • Förtydligande instruktioner, exempelvis utskrivna mallar och instruktioner som är stegvis förklarade
  • Tillgodosett elevernas olika behov för att de ska lära sig och visa på sina kunskaper på det sätt som de känner sig trygga med

Utvecklingsområden:

  • Färre prov
  • Färre läxor
  • Göra både dessa mer relevanta för elevens lärande

Avslutningsvis kan vi lyfta denna information genom det instrumentet PDSA-hjulet: plan, do, study, act. 

Inför de sista lektionerna på terminen och även långsiktigt kan vi se att jag ska fortsätta med den struktur och styrning som jag tillämpat. Vidare ska jag planera för att göra de mallar och instruktioner som jag utvecklat som en del av ordinarie undervisning. Dessa var främst för mina elever med behov av extra anpassningar, men jag kommer att implementera dessa i en helgrupp eftersom resterande elever också fått tagit del av dessa och pekat på fördelarna med ett strukturerat arbetssätt. Jag ska se över mina bedömningstillfällen, främst rörande frekvens, för att inte överbelasta mina elever. Jag inser själv att jag inte tagit tillräckligt med hänsyn till elevernas hela studiesituation och de läser naturligtvis inte bara mitt ämne. Det långsiktiga målet är att mäta framgången i dessa arbetssätt kommande läsår och även då sträva efter ständiga förbättringar!
 


Eder tillgivne,
Feke

Konferensen Bättre Skola 2020, eller, den systematiska resan

analys

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som skriver från Bättre Skola-konferensen i Upplands Väsby. I det här inlägget kommer ni att ta del av 1) utmärkelsen Bättre Skola, 2) en sammanfattning från de föreläsningar som jag lyssnade på och 3) SIQs managementmodell.

Nyckelord: Bättre Skola, Skolverket, struktur, kvalitetsarbete

Utmärkelsen Bättre Skola


Bättre Skola-konferensen är en konferens om skolans kvalitetsarbete som drivs av SIQ - Swedish Institute for Quality. Den är “En konferens som riktar sig till alla som arbetar med kvalitetsfrågor i skolvärlden: rektorer, skolchefer, lärare, fackliga, tjänstemän och politiker.” (http://www.battreskola.com/ ). Dagarna ramas in av föreläsningar men även ceremonin för de skolor som tilldelades utmärkelsen eller erkännandet Bättre skola.

Utmärkelsen Bättre Skola innebär att skolan arbetar för att ge sina kunder (elever), intressenter (vårdnadshavare, arbetsplatsförlagt lärande, och så vidare), medarbetare och ledning en värdeskapande kultur, struktur, och systematik. Relevanta arbetssätt är att skapa nöjdhet, ha ett fungerande processarbete och följa upp resultat för att lära och förbättra sin verksamhet. Grattis till Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun och Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet vid Virginska gymnasiet i Örebro. Ni är fantastiska förebilder!

Föreläsningar


Bland föreläsarna fanns bland annat Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, som inledde hela konferensen med att prata om hållbarhet i svensk skola, vikten av ledarskap och vad som leder oss mot kvalitet. Andra föreläsare var Väsby Makerspace som arbetar för nyfikenhet, innovation och fysiskt skapande. Programmering, kod och källkritik var exempel på hur de gett stöd och lett digitalisering enligt de nya krav i som våra kursplaner innehåller.

Professor Gerda van Dijk höll föreläsningen School leadership in a sustainable perspective och berättade om hur organisationer har gått från att beskrivas som maskiner till ett ekosystem. Ekosystemsorganisationer kännetecknades som: arenor för individualisering och informella relationer, ickelinjära samarbeten, digitalisering, globalisering, erfarenhetsbaserad ekonomi, förändring och komplexitet.

Verksamheter kan befinna sig i ett av flera komplexa stegen van Dij underströk “The art of thinking together” som en grundtanke för ledarskap. Hon berättade om tre nivåer av ledarskap där de mest enkla frågor kräver starkt hierarkiska beslut ("gör såhär!"), till komplicerade problem som behöver hanteras med processer. De mest komplexa frågor skulle helst lösas med mjukare styrning och ett ledarskap där dialog leder gruppen till egna lösningar. Hennes slutsats var att ha ett holistiskt synsätt med ett hållbart ledarskap där alla medarbetare, kunder, intressenter samarbetar och leder.

Adrian Forssander och Johan Lilly Gyberg från Skolverket höll föreläsningen Etik- och värdegrundsarbete för ett tryggt skolklimat. De beskrev värdegrundsuppdraget ur skollagen och de kunskaper och värden som ingår skolans demokratifostran genom de tre begreppen om, genom och för. Exempel som de lyfte var: eleven ska inte bara inhämta ämneskunskaper utan även lära sig om demokratiska rättigheter, eleven ska utveckla en förståelse genom att befinna sig i en skola som aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering, för att elever ska kunna agera som demokratiska individer i samhället och i skolan. Forssander och Gyberg sammanfattade med att likvärdig utbildning är ett demokratiskt uppdrag som även innehåller att fostra. De avslutade med att visa på hur ett systematiskt arbete med etik och värdegrund kunde ta form i skolan. Flera användbara kartläggningsverktyg visades upp, bland annat rörande studiero.

SIQs managementmodell


Föreläsare från SIQ och Värdeskaparna berättade om SIQs managementmodell i skolan och hur en verksamhet kan samla och förhålla sig till data för analys inom ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom jag tillsammans med skolledningen på min skola arbetar efter modellen tänker jag ge den särskilt utrymme härnäst.

SIQs managementmodell är en forskningsbaserad ledningsmodell och ett sätt att strukturera verksamheter för ökad kundnöjdhet, systematik och analytiskt arbetssätt. Modellen uppdateras kontinuerligt och bland annat har de senare uppdateringarna haft särskilt fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mallen kan laddas ned här. Managementmodellen vilar på tre hörnpelare: kulturen, strukturen och systematiken.

Kultur utgår från ett nära arbete med kunder, intressenter och medarbetare för att uppnå nöjdhet. Ledningen behöver fostra en kultur där hela organisationen strävar mot hållbarhet, att involvera och motivera medarbetare samt förbättra verksamheten. Struktur utgår från verksamhetens arbetssätt och resultat; verksamhetens processer berör medarbetare, kunder, intressenter och ledning vilket skapar samsyn och pålitlighet. Systematik innebär att verksamheten undersöker sitt egna kvalitetsarbete, bland annat genom frågorna “hur gör vi för att ..? I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att följa upp, lära och förbättra?”

I arbetet med managementmodellen är härledbarhet viktigt när verksamheten granskar sig själv; verksamheten bör undersöka om de gjort som de sagt enligt och om de kan se positiva trender som kan härledas till tidigare arbetssätt. Härledbarheten berör inte bara mått utan även att verksamhetens strategisk arbete är stringent hela vägen från vision till värderingar och mål, att aktiviteter är vettiga för det ändamålet och tydligt definierar att, hur, var och när. Här är det viktigt att granska i vilken omfattning verksamheten arbetar systematiskt, integrerat och tillämpat. Resultaten ska kunna ses genom hela denna röda tråd inför utvärdering och förbättring.

Den största utmaningen för oss på vår skola var att identifiera alla led i den röda tråden. Vi har upplevt det lätt att stanna vid att vi gör något och sedan tappar kraft när analysen skulle fördjupa sig i hur, när och var. Kvalitetsarbetet krävde således många resurser och personer som tänkte tillsammans för att få en överblick gällande processer, tillgångar, arbetssätt och kultur och tillämpningen av dessa. Även om det var, och fortfarande är, ett mycket omfattande arbete så har vi sett att det lett fram till resultat: vi har fått successivt fler medarbetare som känner sig delaktiga i vårt processarbete, vi delar i allt större grad en förståelse för vår värdegrund och med nöjda elever och medarbetare strävar vi efter hållbarhet. Vi må vara i början av vår systematiska resa men de resultat som vi kan härleda till vårt arbetssätt indikerar på att vi rör oss i rätt riktning. Och det kunde inte vara mer spännande! .

Tack för att ni tog er tid att läsa det här inlägget som redogjorde för konferensen Bättre Skola, de föreläsningar som jag tog del av och systematiskt kvalitetsarbete. Kommentera gärna med era reflektioner kring: 

  • Hur arbetar er skola med systematiska kvalitetsarbete?
  • Vilka utmaningar och möjligheter ser ni med kvalitetsarbete i er verksamhet?




Eder tillgivne,
Feke

Förslag till nyanserade analyser, eller, metoder för att nå kunskapskraven del 2

analys
Välkommen till det andra bidraget om nyansering och närliggande begrepp. Föregående inlägg granskade innebörden bakom "nyanserat" och genom Skolverkets kurskommentarer drogs paralleller till olika analysmetoder. Nyanserat definierades som synonymt med analys och en rad karaktäristika kunde utrönas ur Skolverkets kommentarer, så som att granska material utifrån olika perspektiv, skilja på subjektiva och objektiva tolkningar, belysa de mest framträdande kännetecknen samt jämföra likheter och olikheter. För att ytterligare förtydliga nyansering och analytiska instrument  kommer jag i detta inlägg återkoppla till den tidigare diskussionen genom att 1) ge förslag på analysens lärandemål och instruktioner för 2) beskrivande analys, 3) strukturanalys, 4) argumentationsanalys, 5) produktanalys och 6) social analys.

Förslag på analysens lärandemål och instruktioner

Inledningsvis vill jag förtydliga hur jag tänker kring formandet av analysernas lärandemål (intended learning outcomes) och sedan tänker jag beskriva vardera analysmetod i form av förslag kopplade till målen via aktiva verb. Inspirationen till analysernas förklaringar kommer från The University of Texas at El Paso (Williamson, 2005) analysinstruktioner och aktiva verb formuleras enligt Blooms taxonomi. Aktiva verb förankrar lärandemålen till handlingar som tydligt går att följa och bedöma av både lärare och elev. Ambitionen med de aktiva verben är att stödja eleven samt forma ett analytiskt tänkande. På så vis kommer varje analysmetod första att få en kort förklaring, sedan en rad steg som beskriver lärandemålen och slutligen en kommentar om hur dessa kan appliceras mot olika kurser. 

Eleven som följer lärandemålen i form av en checklista (där aktiva verb är markerade i kursivt) kan enkelt se hur hen måste aktivera sitt tänkande för att uppnå målen. Lärandemålen ska stimulera en nyanserad karaktär hos inlärningen. Aktiva verb skapar inte bara ett förhållningssätt utan även en metod, varpå det är särskilt viktigt för oss lärare att förklara denna och visa på hur den används (i exempelvis en föreläsning eller workshop). Jag försöker vara tydlig i hur metoden används och exemplifierar för eleven med färdiga framgångsrika exempel (även kallad cognitive apprenticeship).

Beskrivande analys

För att lära eleven jämföra likheter och olikheter kan vi använda en ”beskrivande analys” (Williamson, 2005) där materialet beskrivs utifrån dess förhållande till ett annat stoff. Den beskrivande analysen passar sig väl för ett urskilja materialets kännetecken eftersom fokus hamnar på vad som är typiskt för innehållet och skall innehålla utförliga exempel förankrade i beskrivningen. 

Nedanför finner vi ett exempel på lärandemål för hur en beskrivande analys skulle kunna se ut:

  1. Beskriv de främsta kännetecknen för att rangordna de i ordning av vikt för ämnet.
  2. Ge ett exempel på ett liknande eller närbesläktat område för att jämföra med det första
  3. Förklara likheter och olikheter mellan exemplen för att sammanfatta dess effekt (ex, relevans/prestation/funktion) i relation till varandra
  4. Skapa en hypotes om vilken som är mest lämpad/är mest framgångsrik/passar bäst för att motivera varför

Den beskrivande analysen skulle enligt min tolkning passa väl in på exempelvis kurserna Svenska 1 och Svenska 2. I Svenska 1 ska eleven "läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv" (Skolverket, 2011). Likväl i kursen Svenska 2 ska eleven öva på att "framställningen innehåller såväl belysande exempel som generaliseringar och vidgade perspektiv" (Skolverket, 2011). Följer eleven processen av att beskriva och exemplifiera innehållet leder det till en möjlighet att jämföra och dra slutsatser för ökad insikt om innehållet. 

Strukturanalys

Syftet med en strukturanalys är att förstå hur stoff är uppbyggt och hur denna konstruktion skapar en logisk följd eller misslyckas med det (Williamson, 2005). Materialet granskas för att utveckla en förståelse för hur början, mittpunkt och slut förhåller sig till varandra, mer känt som den röda tråden: "Does it follow a time-line, a logical sequence, a problem-solution-resolution process, a simple list of items, a comparison and contrast analysis, a balance of forces analysis, or does it simply jump back and forth chaotically?" (Ibid,. 2005)

Ett exempel på hur strukturanalytiska lärandemål kan se ut finner ni här:
  1. Berätta om materialets innehåll/argument/paragrafer för att identifiera deras syfte
  2. Förklara deras funktion för att avgöra om de skapar en logisk följd
  3. Bedöm hur effektivt materialet är för att ge förslag på hur det kan förbättras

Enligt förslaget kommer eleven ledas genom ett tankesätt som i flera steg bryter ned materialets struktur för att se vad som kommer först, sist och varför så är fallet. Förslagsvis kan denna typ av instruktion användas för att eleverna ska nå mål ur Svenska 3 så som  "läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning" (Skolverket, 2011). Liknande mål kan utrönas ur det centrala innehållet i kursen Psykologi där eleven ska utveckla en "förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter" (Skolverket, 2011). Lärandemålen leder eleven genom en identifikationsprocess där varje argument plockas utifrån sin helhet och leder till att granska hur framgångsrika dessa är.

Argumentationsanalys

Argumentationsanalys syftar mot att förstå hur materialet försöker påverka mottagaren genom övertygande argument och genom att bryta ned argumentationen kan författarens syfte och bevismaterial lyftas fram för att öka förståelsen för resonemanget (Williamson, 2005). 

Förslagsvis kan lärandemål för argumentationsanalys se ut som följande:

  1. Återge de (tre) främsta argumenten för att beskriva vilket/vilka ämne(n) som behandlas
  2. Klassificera vem texten är riktad mot för att förutse hur den ska övertyga mottagaren
  3. Förklara vilka bevis som används för att dra en slutsats om vad författarens syfte är
  4. Kategorisera vilken typ av argument som används för att förutspå hur mottagaren kan påverkas

Målen är konstruerade för att isolera argument och se hur de används retoriskt. Ambitionen med målen är att öka förståelsen för argumentationens potentiella påverkan. Till exempel kan kunskapskriterierna för argumentationsteknik i gymnasiekursen Svenska 1 mötas genom argumentationsanalys. Kriterier skriver att:

"Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikations­situation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar (Skolverket, 2011). "

Målen leder eleven mot att förstå hur man kan brytas ned och sammanfatta dispositionen och sedan nyttja lärdomen när eleven skapar eget stoff. En förståelse för hur andra skapar liknande, lyckade resultat skapar förhoppningsvis sammanhang och djupare förståelse för hur eleven själv kan nå målen.

Produktanalys

En produktanalys riktar sig mot att förstå hur material ser ut eller är skapat för en viss kontext (Williamson, 2005). Frågor om utformning, symboler eller mottagare lyfts för att se hur produkten relaterar till sammanhanget det publicerats inom, sålts eller visats upp inom för att granska om produkten fyllde sitt syfte och förväntningarna. Williamson beskriver det som analys av en produkts fysiska form där frågor så som om det är skrivet eller grafiskt material samt om det rör sig om populärkulturellt, journalistiskt eller akademiskt skapande (Williamson, 2005). 

Exempel på lärandemål för att utföra en produktanalys kan ta följande form: 

  1. Identifiera produktens kännetecken för att räkna upp vilka attraktiva attribut den har
  2. Klassificera produktens kontext/sammanhang för att avgöra vilken målgruppen är
  3. Jämför produkten med andra produkter i samma kategori för att rangordna hur den står i ställning till dessa

Anpassning till syfte och mottagare är begrepp som förekommer i flera kunskapskrav, exempelvis skall Svenska 1 bilda en förståelse för vem produkten riktar sig emot där eleven ska utveckla förmågor "med fokus på mottagaranpassning" (Skolverket, 2011).  Analyserar eleven en annan produkt i faser av att identifiera, klassificera och rangordna kan hen utveckla en förståelse för hur andra skapat material som har anpassats för sitt särskilda syfte. I lärandemålens senare del riktas utvecklingen mot att förstå hur produkten är utformad i relation till andra produkter vilket berör nyansering exempelvis i form av jämförelse.

Social analys

Social analys ämnar att utveckla en förståelse för hur ett material har skapats för en särskild social kontext (Williamson, 2005). Via en analys av vem som antingen inkluderas eller exkluderas kan en insikt i sammanhanget skapas, det vill säga läsaren av materialet kan utreda sambandet mellan produkt och mottagare. Denna typ av analys passar sig väl till samhällsvetenskapliga och historiska frågor då olika maktförhållanden blir tydliga och effekten av materialet bli öppet för granskning.

Uppgifter som ämnar använda en social analys kan lyfta frågor som:

"Who in society does it put down, ignore, pretend not to notice or shove aside? Does the author speak for the dominant part of society, or was she/he writing with the voice of the majority who are not dominant? Does the text glorify the wealthy, the famous and the proud? Does it lift up the powerless and those who have been pressed down? Is everyone assumed in the text to be prosperous, white and healthy, or straight, or young, or English-speaking?" (Williamson, 2005)

En social analys skulle kunna struktureras enligt följande instruktioner: 

  1. Beskriv vem/vilka som inkluderas för att sedan kunna identifiera vem/vilka som exkluderas
  2. Dra slutsatsen om materialet utgår den från en enskilds röst eller från en majoritet för att beskriva hur texten förhåller sig till status, rikedom eller makt 
  3. Avgör hur texten förhåller sig till normativa utgångspunkter (till exempel västerländska perspektiv, ålder, heteronormativitet) för att bedöma hur texten påverkar mottagaren

Lärandemålen som beskrivits ovan kan enligt min tolkning appliceras på flera kurser. I kursmålen för Samhällskunskap skall eleven utveckla "kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer" (Skolverket, 2011). Vi kan se liknande från kursmålen i Historia där "undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar" (Skolverket, 2011) och till exempel det centrala innehållet i Historia 1b pekar mot "historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation." (Ibid., 2011). Skolverket ger exempel på "social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet" (Ibid., 2011) som ämnesområden vilka kan nås med denna form av analys där sociala faktorer som makt eller normativa aspekter framhålls som särskilt centrala. Lärandemålen lyfter således beskrivande förmågor i detaljform för att leda mot ett granskande av materialets påverkan.  Den sociala analysen skulle således bidra till att stimulera elevens nyansering av sitt arbete genom att bryta ned materialet i mindre beståndsdelar. 



Sammanfattningsvis kan vi se att det finns flera kurser som tangerar till olika analysmetoder enligt mina tolkningar av kursmål och centrala innehåll. Förslagen bör ses som generaliserade exempel för att stimulera en nyanserad karaktär i och med att varje mål innehåller krav för beskrivningar, jämförelser och motiverande slutsatser. Det är tämligen givet att målen behöver modifieras av lärare som är mer belästa inom respektive kurs för att nå mer konkreta centrala innehåll. 

Kommande inlägg kommer att diskutera den tredje delen av "nyanserat" - att tolka - för att titta på hur olika didaktiska metoder ökar elevernas chanser att nå kunskapsmålen. 

Eder tillgivne, 
Feke

En definition av "nyanserat", eller, metoder för att nå kunskapskraven del 1

analys
I flera av kurserna som jag undervisar innehåller kunskapskraven begreppet nyanserat. Men vad innebär egentligen nyansering? Min erfarenhet är att uttrycken som vi hittar i kunskapskraven har en gemensam nämnare: avsaknaden av tydliga arbetssätt. Nyansering förekommer inom flera texter från Skolverket men som gäckat mig med sin odefinierade karaktär; under mina år som lärare har jag upplevt att begreppet försökts definieras med närbesläktade uttryck så som att "analysera", att ”tolka” eller att ”dra komplexa samband”. I en evidensbaserad skola finner jag detta problematiskt eftersom reliabiliteten – att återanvändning av ett instrument fungerar – inte kan säkerställas. För att försöka nå dessa svårfångade begrepp kommer jag att under flera inlägg studera nyansering, analys, tolkning och komplexitet. 

Detta är första inlägget där jag kommer att skriva om 1) definitioner av nyanserat och analys, 2) Skolverkets kommentarer om nyanserat och analytiskt tänkande samt 3) förslag på korrelation mellan analysformer och styrdokumenten.

Definitioner av nyanserat och analys

Skolverket ger några exempel på vad nyanserat kan innebära och till exempel i filmen "Kunskapskraven i ämnesplanen" beskrivs nyansering som följande:

"En nyanserad redogörelse kan också avse ett rikt språkligt uttryckssätt och en stilistiskt skicklig framställning, men i kunskapskraven används begreppet nyanserat främst i betydelsen flera olika perspektiv (Skolverket, 2012)".

Skolverkets definition lyfter ett facetterat synsätt som en nyckeldefinition. Det vill säga, behärskar eleven att kunna isolera perspektiv inom ett ämne och se hur dessa tar form uppfylls kraven för "nyansering". Däremot är bedömningen av nyanserat inte så enkel. För att exemplifiera en nyanserad process väljer jag att även definiera begreppet "analys".

Enligt Dictionary exemplifieras analysis som att bryta ned material, studera beståndsdelar och deras relation till varandra. Utöver detta kopplas analys till en rad olika ämnesskolor, så som filosofi, matematik, kemi och psykologi (2016-02-16). Nationalencyklopedin definierar analys som att urskilja beståndsdelar för granskning av individuella komponenter samt delarna som en helhet (Nationalencyklopedin, 2016-02-16).

Det Amerikanska universitetet Virginia's College at Wise demonstrerar flera exempel på analys och hur dessa kan användas. Analysformernas kategorisering utgår från en sociologisk forskningsmetodik. För vårt didaktiska syfte kommer jag att utesluta de mer renodlade sociologiska metoderna med anledning att vi vill hitta generella instrument för lärarens pedagogik. Från samlingssidan Types of Analysis hittar vi sju stycken analysmetoder:

  1. Beskrivande: ger en detaljerad förklaring
  2. Komparativ: förklarar likheter och olikheter
  3. SWOT: lyfter styrkor, svagheter, möjligheter och hot
  4. Orsak och verkan: hur en händelse korrelerar till en annan
  5. Statistisk: demonstrerar databaserat samband
  6. Kritisk: granskar idéer eller sociala fenomen
  7. Framtidsorienterad: förutspår framtida effekter eller problem (2016-02-16)
Likheterna mellan nyansering och analys blir här tydliga; att jämföra perspektiv och att undersöka delar av en helhet känns tämligen synonyma. Flera av analysens definitioner beskriver ett förhållningssätt där metoden belyser flera enheter och deras relevans till varandra. Nyansering kan således säga vara ett analytiskt tänkande vilket vi kommer nu jämföra med exempel ur Skolverkets kommentarer. 

Skolverkets kommentarer om nyanserat och analytiskt tänkande

Efter en granskning av Skolverkets styrdokument  inom de gymnasiekurser jag undervisar - religionskunskap och engelska - fann jag att begreppen"nyanserat" och "analys" beskrevs på samma sätt som vårt tidigare exempel: en redogörelse av olika faktorer och perspektiv. Begreppet "nyanserat" förekommer en gång i kommentarerna till religionskunskap och fem gånger engelskans kommentarer:

  • "Ur ett intersektionellt perspektiv formas människors identiteter på grundval av en rad olika faktorer, såsom etnicitet, kön, sexualitet, socioekonomisk bakgrund och religion /---/ Det innebär att man i ämnet religionskunskap kan studera människors identiteter på ett mer problematiserande och nyanserat sätt".
  • "nyanserat, vilket innebär att elevens redogörelse, diskussion och kommentarer innehåller olika aspekter, perspektiv eller avvägningar".
  • "Att elevens språk också är nyanserat och tydligt innebär att eleven kan uttrycka sig på ett väl avvägt sätt som kan tydliggöra även detaljer och mer komplexa förhållanden".
  • "Välgrundade och nyanserade förbättringar kan exempelvis vara förbättringar av olika slag där eleven väljer att förändra framställningens struktur på ett sätt som tydligt leder till högre kvalitet /---/ [och] när det gäller betydelsefulla detaljer i framställningen eller ändringar som utgår från flera olika perspektiv". 
  • "nyanserat belyser hon eller han dessutom företeelser och sammanhang ur flera olika perspektiv".
  • "Jämförelser som är välutvecklade och nyanserade är sådana där eleven dessutom lyfter flera olika perspektiv" (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b [min kursivering]).

"Analys" förekom på fem platser i Skolverkets kommentarer till Religionskunskap (varav ett är en upprepning och den andra är där en annat ämne nämns) och inte alls i Engelskans styrdokument:


  • "Undervisningen ska behandla olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten /---/ vilket inbegriper kritisk analys och granskning av olika argument och ståndpunkter. Ett exempel kan vara diskussion och analys i relation till skapelsetro eller kreationism och evolutionism".
  • "Eftersom nyreligiositet studeras även i grundskolan, så handlar det på gymnasial nivå om en fördjupad analys, bland annat genom att rörelsernas förhållande till världsreligionerna ska undersökas. Härigenom kommer frågan om beteckningen nya religiösa rörelser  och nyreligiositet att behöva analyseras. Varför kallas en rörelse ny? I många fall räknas också rörelser med lång tradition in under begreppet nyreligiositet. Vilket är skälet till detta?"
  • "I undervisningen kan också religioner och livsåskådningar analyseras utifrån någon eller några identitetsformande faktorer, exempelvis kön, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund" (Skolverket, 2011 [min kursivering]).

Ett genomsyrande tema yttrar sig vid granskning av dessa citat: gemensamt för nyanserat och analys är ett beskrivande, komparativt och kritiskt förhållningssätt. För att nyansera min egen bild av begreppsapparaten har jag även valt att se över hur Skolverkets kommentarer till Religionskunskap för grundskolan formuleras. Intressant nog finns det en skillnad i hur exemplifierande beskrivningarna blir.

Analys beskrivs som "argumenterande bedömning" där eleven uppmuntras att undvika subjektivitet varpå eleven utvecklar en analys som blir successivt mer objektiv (Skolverket, 2011: 7, 9, 34). De abrahamitiska religionerna med kristendomen som fokus lyfts fram som en central punkt i stoffet; beskrivningar av kännetecken så som högtider och traditioner ligger som en bas för en grundläggande analys. Senare i elevens utveckling tar förmågan att skåda likheter och skillnader mellan världsreligionerna en framträdande roll (Ibid., 31).

Framöver tar kristendomen en ännu mer central roll där religionens historik sätter prägel på kunskapskraven. Eleven skall först se hur kristendomen påverkat lokalt och sedan där "eleven undersöker den ömsesidiga påverkan mellan religion och samhälle och beskriver allt mer komplexa samband" (Ibid., 32). Styrdokumentet blir väldigt handfast och beskriver att:

"Till exempel att eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Enkla samband karaktäriseras av att de är lätta att identifiera och kan beskrivas endast i något led. På de högre betygsstegen visar eleven en mer utvecklad analysförmåga genom att beskriva allt mer komplexa samband eller relationer. Komplexiteten kan då ligga i att relationerna är mindre uppenbara och blir synliga först genom att eleven beskriver samband i flera led, till exempel mellan ekonomiska och politiska strukturer i samhället" (Ibid,, 35 [min kursivering])".


Förslag på korrelation mellan analysformer och styrdokumenten

Utifrån definitionen av nyansering, analys samt tematiseringen av kommentarer och kunskapskrav kan vi utröna ett mönster: 

Nyansering kännetecknas av att eleven problematiserar genom att belysa olika aspekter och perspektiv. Eleven gör avvägningar för att visa på förhållanden och detaljer (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b).

I tidig ålder analyserar eleven genom att kasta ljus på argument utan att väva in egna värderingar. Eleven återger stoff och ser samhällets påverkan på religionen (i tidigare ur ett mikroperspektiv och senare historiskt ur ett makroperspektiv). Analysen ska vara objektiv. Vidare karaktäriseras analysen av att kartlägga ståndpunkter, förhållanden och kännetecken hos olika faktorer. Eleven ska ha ett kritiskt förhållningssätt genom att begrunda interna och externa likheter och skillnader (Skolverket, 2011).

För att konkretisera begreppen och deras korrelation till styrdokumenten ska vi ge ett exempel (kommande inlägg kommer att gå mer in på djupet på det här området) på hur mål formuleras för en nyanserad analys. I detta exempel kommer aktiva verb från Bloom's taxonomi kombineras med aspekter från de sju analysmetoderna från Virginia's College at Wise. Således får vi verbaliserade mål (i kursivt) som följer en successivt stegrande analytisk nivå (i parentes). Exempel på lärandemål kan vara att: 

  1. Identifiera vilka perspektiv [materialet] innehåller för att beskriva förhållandet mellan dessa. (Beskrivande analys)
  2. Motivera varför [materialets perspektiv] kolliderar för att jämföra likheter och olikheter. (Komparativ analys)
  3. Förklara [materialets perspektiv] styrkor och svagheter för att dra en slutsats om något har ett övertag (SWOT-analys)
  4. Ge exempel på historiska händelser för att objektivt ange orsaken till hur samtida [materialets perspektiv] påverkats. (Orsak och verkan)
  5. Sammanfatta dina tankar om [materialets] effekter på framtiden för att reflektera och skapa en lösning till [materialet]. (Kritisk – framtidsorienterad analys)

Dessa fem mål är konstruerade att stimulera en nyanserat metod på ett väldigt generellt sätt. De olika typerna av analys har blivit kondenserade till enstaka meningar för att visa på hur olika tankesätt tar form efter vår analys av nyanserat. Det säger sig själv att flera aspekter bör vävas in, så som språkliga kvalité och terminologi. I kommande inlägg kommer jag att undersöka vidare hur vi kan lära ut nyanserade arbetsmetoder genom att studera och exemplifiera flertalet analysmetoder på ett mycket mer djupgående sätt.

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/