Välkomna till Didaktiska laboratoriet som skriver från Bättre Skola-konferensen i Upplands Väsby. I det här inlägget kommer ni att ta del av 1) utmärkelsen Bättre Skola, 2) en sammanfattning från de föreläsningar som jag lyssnade på och 3) SIQs managementmodell.

Nyckelord: Bättre Skola, Skolverket, struktur, kvalitetsarbete

Utmärkelsen Bättre Skola

Bättre Skola-konferensen är en konferens om skolans kvalitetsarbete som drivs av SIQ - Swedish Institute for Quality. Den är “En konferens som riktar sig till alla som arbetar med kvalitetsfrågor i skolvärlden: rektorer, skolchefer, lärare, fackliga, tjänstemän och politiker.” (http://www.battreskola.com/ ). Dagarna ramas in av föreläsningar men även ceremonin för de skolor som tilldelades utmärkelsen eller erkännandet Bättre skola.

Utmärkelsen Bättre Skola innebär att skolan arbetar för att ge sina kunder (elever), intressenter (vårdnadshavare, arbetsplatsförlagt lärande, och så vidare), medarbetare och ledning en värdeskapande kultur, struktur, och systematik. Relevanta arbetssätt är att skapa nöjdhet, ha ett fungerande processarbete och följa upp resultat för att lära och förbättra sin verksamhet. Grattis till Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun och Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet vid Virginska gymnasiet i Örebro. Ni är fantastiska förebilder!

Föreläsningar

Bland föreläsarna fanns bland annat Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, som inledde hela konferensen med att prata om hållbarhet i svensk skola, vikten av ledarskap och vad som leder oss mot kvalitet. Andra föreläsare var Väsby Makerspace som arbetar för nyfikenhet, innovation och fysiskt skapande. Programmering, kod och källkritik var exempel på hur de gett stöd och lett digitalisering enligt de nya krav i som våra kursplaner innehåller.

Professor Gerda van Dijk höll föreläsningen School leadership in a sustainable perspective och berättade om hur organisationer har gått från att beskrivas som maskiner till ett ekosystem. Ekosystemsorganisationer kännetecknades som: arenor för individualisering och informella relationer, ickelinjära samarbeten, digitalisering, globalisering, erfarenhetsbaserad ekonomi, förändring och komplexitet.

Verksamheter kan befinna sig i ett av flera komplexa stegen van Dij underströk “The art of thinking together” som en grundtanke för ledarskap. Hon berättade om tre nivåer av ledarskap där de mest enkla frågor kräver starkt hierarkiska beslut ("gör såhär!"), till komplicerade problem som behöver hanteras med processer. De mest komplexa frågor skulle helst lösas med mjukare styrning och ett ledarskap där dialog leder gruppen till egna lösningar. Hennes slutsats var att ha ett holistiskt synsätt med ett hållbart ledarskap där alla medarbetare, kunder, intressenter samarbetar och leder.

Adrian Forssander och Johan Lilly Gyberg från Skolverket höll föreläsningen Etik- och värdegrundsarbete för ett tryggt skolklimat. De beskrev värdegrundsuppdraget ur skollagen och de kunskaper och värden som ingår skolans demokratifostran genom de tre begreppen om, genom och för. Exempel som de lyfte var: eleven ska inte bara inhämta ämneskunskaper utan även lära sig om demokratiska rättigheter, eleven ska utveckla en förståelse genom att befinna sig i en skola som aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering, för att elever ska kunna agera som demokratiska individer i samhället och i skolan. Forssander och Gyberg sammanfattade med att likvärdig utbildning är ett demokratiskt uppdrag som även innehåller att fostra. De avslutade med att visa på hur ett systematiskt arbete med etik och värdegrund kunde ta form i skolan. Flera användbara kartläggningsverktyg visades upp, bland annat rörande studiero.

SIQs managementmodell

Föreläsare från SIQ och Värdeskaparna berättade om SIQs managementmodell i skolan och hur en verksamhet kan samla och förhålla sig till data för analys inom ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom jag tillsammans med skolledningen på min skola arbetar efter modellen tänker jag ge den särskilt utrymme härnäst.

SIQs managementmodell är en forskningsbaserad ledningsmodell och ett sätt att strukturera verksamheter för ökad kundnöjdhet, systematik och analytiskt arbetssätt. Modellen uppdateras kontinuerligt och bland annat har de senare uppdateringarna haft särskilt fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mallen kan laddas ned här. Managementmodellen vilar på tre hörnpelare: kulturen, strukturen och systematiken.

Kultur utgår från ett nära arbete med kunder, intressenter och medarbetare för att uppnå nöjdhet. Ledningen behöver fostra en kultur där hela organisationen strävar mot hållbarhet, att involvera och motivera medarbetare samt förbättra verksamheten. Struktur utgår från verksamhetens arbetssätt och resultat; verksamhetens processer berör medarbetare, kunder, intressenter och ledning vilket skapar samsyn och pålitlighet. Systematik innebär att verksamheten undersöker sitt egna kvalitetsarbete, bland annat genom frågorna “hur gör vi för att ..? I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att följa upp, lära och förbättra?”

I arbetet med managementmodellen är härledbarhet viktigt när verksamheten granskar sig själv; verksamheten bör undersöka om de gjort som de sagt enligt och om de kan se positiva trender som kan härledas till tidigare arbetssätt. Härledbarheten berör inte bara mått utan även att verksamhetens strategisk arbete är stringent hela vägen från vision till värderingar och mål, att aktiviteter är vettiga för det ändamålet och tydligt definierar att, hur, var och när. Här är det viktigt att granska i vilken omfattning verksamheten arbetar systematiskt, integrerat och tillämpat. Resultaten ska kunna ses genom hela denna röda tråd inför utvärdering och förbättring.

Den största utmaningen för oss på vår skola var att identifiera alla led i den röda tråden. Vi har upplevt det lätt att stanna vid att vi gör något och sedan tappar kraft när analysen skulle fördjupa sig i hur, när och var. Kvalitetsarbetet krävde således många resurser och personer som tänkte tillsammans för att få en överblick gällande processer, tillgångar, arbetssätt och kultur och tillämpningen av dessa. Även om det var, och fortfarande är, ett mycket omfattande arbete så har vi sett att det lett fram till resultat: vi har fått successivt fler medarbetare som känner sig delaktiga i vårt processarbete, vi delar i allt större grad en förståelse för vår värdegrund och med nöjda elever och medarbetare strävar vi efter hållbarhet. Vi må vara i början av vår systematiska resa men de resultat som vi kan härleda till vårt arbetssätt indikerar på att vi rör oss i rätt riktning. Och det kunde inte vara mer spännande! .

Tack för att ni tog er tid att läsa det här inlägget som redogjorde för konferensen Bättre Skola, de föreläsningar som jag tog del av och systematiskt kvalitetsarbete. Kommentera gärna med era reflektioner kring: