Didaktiska laboratoriet

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är det sista för 2022 och bjuder in till att ta del av 1) elevernas utvärderingar av min undervisning och 2) mina reflektioner rörande hur jag ska förbättra mitt pedagogiska hantverk.

Nyckelord: utvärdering, reflektion, förbättringar, kvalitetsarbete

Elevernas utvärderingar av min undervisning

De senaste veckorna har mina elever utvärderat min undervisning enligt min förbättringscykel (för mer läsning om mina utvärderingar, se https://www.feke.online/startsida/handboken/utvärdering-av-feke). Det är viktigt för mig att mina elever vet att jag lyssnar på dem och visar att jag gör förbättring utifrån deras behov och önskemål.

Medelvärdet i elevernas utvärdering ökade under hösten från 3.2 till 3.8 och gick nu ner till 3.6. Jag tolkar detta fortfarande som ett positiv utvärdering och strävar efter att min undervisning kontinuerligt ska skattas mellan 3.0 och 4.0.

Eleverna skattar och kommenterar både styrkor samt utvecklingsområden. Vi fyller på siffror med skrivna kommentarer och att prata om nya, förbättrade arbetssätt.

Ständiga förbättringar är en grundpelare i mitt systematiska kvalitetsarbete. Eleverna berättar för mig att de känner ökad delaktighet och motivation när de får påverka och förbättra undervisningen. Arbetssättet grundar sig i en ömsesidig respekt där jag bjuder in mina elever till att höja kvaliteten, bygga en djupare relation och förståelse samt hjälpa mig att bli en bättre lärare.

Sammanfattningvis visar elevernas utvärderingar att det finns styrkor i mitt arbetssätt, bemötande, lärandeaktiviteter och förväntningar. Jag kunde även vaska fram flera utvecklingsområden gällande hur jag planerar och genomför lektioner, uppgifter, prov och bedömningar.

Mina reflektioner

Inför just terminsskiften tycker jag att det blir ett ypperligt tillfälle för reflektion. På samma vis som jag ger eleverna en halvtidsbedömning rörande deras utveckling i kursen får även mina elever ge mig utvecklingsområden. Vår dialog ska gå ut på att undervisningen bättre möter deras behov.

Utifrån mina elevers feedback och elevinflytande har jag följande tre utvecklingsområden per kurs:

Engelska 7, klass NA20
- Lektionerna ska ha svårare och lättare uppgifter som de kan välja mellan.
- Utöver de elevexempel som vi har idag önskar de fler att dra lärdomar från och att dessa även ska innehålla mina kommentarer rörande exemplets styrkor och utvecklingsområden.
- Exit tickets behöver förbättras och bli mer meningsfulla, till exempel genom att besvara dem som grupp.

Reflektion:

Engelska 7, individuella valet
- Eleverna önskar en ökning från två bedömningstillfällen under en femveckorsperiod (exakt mängd bollar jag med eleverna när vi reviderar planeringen).
- En markör eller text som visar på vad som är övning och vad som är underlag för bedömning.
- Önskemål om att elevernas läxor och övningar inkluderas i deras bedömning huruvida de uppnår kursmålen.

Eleverna uppger att de upplever prov (så som gamla hörförståelseprov) som svårare än de övningar vi har under lektionstid. Utökad provtid och fler elevexempel, dock, är kvantitativa frågor som jag upplever lätta att tillmötesgå.

För att tillmötesgå önskemål om svårare övningar och fler bedömningstillfällen ska jag försöka införa olika svårighetsgrader på övningar där eleverna kan välja 'den lättare ' och 'den mer utmanande ' vägen fram när vi övar. Jag ska även skapa flera läxförhör och att dessa ska vara digitala för att eleverna ska få omedelbar feedback rörande exempelvis stavning och grammatik. Detta kommer förhoppningsvis att ge eleverna möjligheten att differentiera deras lärande och även synliggöra förväntningar på ett tydligare vis.

Jag var kluven rörande exit tickets; forskning (se https://youtu.be/-uzW8PAYxTI eller https://youtu.be/luzLcZ0oj04) visar att de hjälper eleverna att utvecklas men de själva har inte den upplevelsen. Det är tydligt att jag inte skapat dem med tillräcklig träffsäkerhet för att de ska hjälpa i elevernas lärande. Denna punkt är ett exemplariskt exempel rörande hur jag behöver lyfta blicken, överskåda mina utmaningar och gå tillbaka till framgångsrika evidensbaserade arbetssätt som tangerar det eleverna önskar.

Istället för att ta bort Exit tickets eller låta eleverna jobba fritt (något flera önskat) tänker jag göra en modifikation: jag ska göra dem utifrån 'think-pair-share'-metoden och även göra en genomlysning av mina frågeställningar för att se hur jag kan göra dem ännu mer stöttande utifrån lektionernas lärandemål. Helst ska de få en mer utmanande form (något eleverna önskade) för att eleverna verkligen ska få visa på, på ett praktiskt vis, vad de lärt sig under lektionen. Här tänker jag att jag ska låta detta kvitto på lärande också synas mer i hur jag väger in lektioner i den övergripande bedömningen.

Jag kommer att arbeta med dessa punkter (och många fler) genom att läsa om evidensbaserade arbetssätt som bäst uppfyller varje punk. En vetenskaplig grund ska prägla det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Mer information om hur dessa tar form praktiskt kommer i nästa år.

Välkomna till Didaktiska laboratoriet som skriver från Bättre Skola-konferensen i Upplands Väsby. I det här inlägget kommer ni att ta del av 1) utmärkelsen Bättre Skola, 2) en sammanfattning från de föreläsningar som jag lyssnade på och 3) SIQs managementmodell.

Nyckelord: Bättre Skola, Skolverket, struktur, kvalitetsarbete

Utmärkelsen Bättre Skola

Bättre Skola-konferensen är en konferens om skolans kvalitetsarbete som drivs av SIQ - Swedish Institute for Quality. Den är “En konferens som riktar sig till alla som arbetar med kvalitetsfrågor i skolvärlden: rektorer, skolchefer, lärare, fackliga, tjänstemän och politiker.” (http://www.battreskola.com/ ). Dagarna ramas in av föreläsningar men även ceremonin för de skolor som tilldelades utmärkelsen eller erkännandet Bättre skola.

Utmärkelsen Bättre Skola innebär att skolan arbetar för att ge sina kunder (elever), intressenter (vårdnadshavare, arbetsplatsförlagt lärande, och så vidare), medarbetare och ledning en värdeskapande kultur, struktur, och systematik. Relevanta arbetssätt är att skapa nöjdhet, ha ett fungerande processarbete och följa upp resultat för att lära och förbättra sin verksamhet. Grattis till Framtidskompassens förskolor i Vellinge kommun och Handels- och administrationsprogrammet samt Hantverksprogrammet vid Virginska gymnasiet i Örebro. Ni är fantastiska förebilder!

Föreläsningar

Bland föreläsarna fanns bland annat Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket, som inledde hela konferensen med att prata om hållbarhet i svensk skola, vikten av ledarskap och vad som leder oss mot kvalitet. Andra föreläsare var Väsby Makerspace som arbetar för nyfikenhet, innovation och fysiskt skapande. Programmering, kod och källkritik var exempel på hur de gett stöd och lett digitalisering enligt de nya krav i som våra kursplaner innehåller.

Professor Gerda van Dijk höll föreläsningen School leadership in a sustainable perspective och berättade om hur organisationer har gått från att beskrivas som maskiner till ett ekosystem. Ekosystemsorganisationer kännetecknades som: arenor för individualisering och informella relationer, ickelinjära samarbeten, digitalisering, globalisering, erfarenhetsbaserad ekonomi, förändring och komplexitet.

Verksamheter kan befinna sig i ett av flera komplexa stegen van Dij underströk “The art of thinking together” som en grundtanke för ledarskap. Hon berättade om tre nivåer av ledarskap där de mest enkla frågor kräver starkt hierarkiska beslut ("gör såhär!"), till komplicerade problem som behöver hanteras med processer. De mest komplexa frågor skulle helst lösas med mjukare styrning och ett ledarskap där dialog leder gruppen till egna lösningar. Hennes slutsats var att ha ett holistiskt synsätt med ett hållbart ledarskap där alla medarbetare, kunder, intressenter samarbetar och leder.

Adrian Forssander och Johan Lilly Gyberg från Skolverket höll föreläsningen Etik- och värdegrundsarbete för ett tryggt skolklimat. De beskrev värdegrundsuppdraget ur skollagen och de kunskaper och värden som ingår skolans demokratifostran genom de tre begreppen om, genom och för. Exempel som de lyfte var: eleven ska inte bara inhämta ämneskunskaper utan även lära sig om demokratiska rättigheter, eleven ska utveckla en förståelse genom att befinna sig i en skola som aktivt arbetar mot kränkningar och diskriminering, för att elever ska kunna agera som demokratiska individer i samhället och i skolan. Forssander och Gyberg sammanfattade med att likvärdig utbildning är ett demokratiskt uppdrag som även innehåller att fostra. De avslutade med att visa på hur ett systematiskt arbete med etik och värdegrund kunde ta form i skolan. Flera användbara kartläggningsverktyg visades upp, bland annat rörande studiero.

SIQs managementmodell

Föreläsare från SIQ och Värdeskaparna berättade om SIQs managementmodell i skolan och hur en verksamhet kan samla och förhålla sig till data för analys inom ett systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom jag tillsammans med skolledningen på min skola arbetar efter modellen tänker jag ge den särskilt utrymme härnäst.

SIQs managementmodell är en forskningsbaserad ledningsmodell och ett sätt att strukturera verksamheter för ökad kundnöjdhet, systematik och analytiskt arbetssätt. Modellen uppdateras kontinuerligt och bland annat har de senare uppdateringarna haft särskilt fokus på ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Mallen kan laddas ned här. Managementmodellen vilar på tre hörnpelare: kulturen, strukturen och systematiken.

Kultur utgår från ett nära arbete med kunder, intressenter och medarbetare för att uppnå nöjdhet. Ledningen behöver fostra en kultur där hela organisationen strävar mot hållbarhet, att involvera och motivera medarbetare samt förbättra verksamheten. Struktur utgår från verksamhetens arbetssätt och resultat; verksamhetens processer berör medarbetare, kunder, intressenter och ledning vilket skapar samsyn och pålitlighet. Systematik innebär att verksamheten undersöker sitt egna kvalitetsarbete, bland annat genom frågorna “hur gör vi för att ..? I vilken omfattning gör vi det? Vilka resultat leder det till? Hur gör vi för att följa upp, lära och förbättra?”

I arbetet med managementmodellen är härledbarhet viktigt när verksamheten granskar sig själv; verksamheten bör undersöka om de gjort som de sagt enligt och om de kan se positiva trender som kan härledas till tidigare arbetssätt. Härledbarheten berör inte bara mått utan även att verksamhetens strategisk arbete är stringent hela vägen från vision till värderingar och mål, att aktiviteter är vettiga för det ändamålet och tydligt definierar att, hur, var och när. Här är det viktigt att granska i vilken omfattning verksamheten arbetar systematiskt, integrerat och tillämpat. Resultaten ska kunna ses genom hela denna röda tråd inför utvärdering och förbättring.

Den största utmaningen för oss på vår skola var att identifiera alla led i den röda tråden. Vi har upplevt det lätt att stanna vid att vi gör något och sedan tappar kraft när analysen skulle fördjupa sig i hur, när och var. Kvalitetsarbetet krävde således många resurser och personer som tänkte tillsammans för att få en överblick gällande processer, tillgångar, arbetssätt och kultur och tillämpningen av dessa. Även om det var, och fortfarande är, ett mycket omfattande arbete så har vi sett att det lett fram till resultat: vi har fått successivt fler medarbetare som känner sig delaktiga i vårt processarbete, vi delar i allt större grad en förståelse för vår värdegrund och med nöjda elever och medarbetare strävar vi efter hållbarhet. Vi må vara i början av vår systematiska resa men de resultat som vi kan härleda till vårt arbetssätt indikerar på att vi rör oss i rätt riktning. Och det kunde inte vara mer spännande! .

Tack för att ni tog er tid att läsa det här inlägget som redogjorde för konferensen Bättre Skola, de föreläsningar som jag tog del av och systematiskt kvalitetsarbete. Kommentera gärna med era reflektioner kring: