Delade dokument för kollaborativt lärande, eller, delad kunskap är delad glädje

Google docs
Jag har tidigare skrivit om "kollaborativt lärande" vilket är det ämne jag kommer att granska mer i detta inlägg. Jag kommer att 1) definiera kollaborativt lärande, 2) exemplifiera med molnbaserade Google docs och Word Online samt 3) diskutera dess positiva och negativa effekter. 

Kollaborativt lärande - en definition

Kollaborativ innebär "a situation in which two or more people learn or attempt to learn something together.” (Dillenbourg, 1999: 1). Det har skrivits en hel del om ämnet och en förhållandevis utförlig Wikipediaartikel förklarar att bland de mest tydliga fördelarna med kollaborativt lärande är kring elevernas kunskapsinhämtning av varandra. 

En sökning i Google generar cirkus 20 000 träffar där bland annat Skolverket lyfter bloggar som ett framgångsrikt användningsområde i samarbetsövningar för ökad förståelse. Lärarnas nyheter pekar på andra digitala lösningar som QR-koder och Dylan Williams tankesätt "C3B4ME". "C3B4ME" (see three before me) innebär att eleverna instrueras att äga sina frågor och upptäckarlust där de skall försöka använda varandras kunskap (fråga varandra eller söka efter informationen minst tre gånger) innan hen vänder sig till läraren. De flesta skulle nog enkelt definiera kollaborativt lärande som samarbete eller grupparbeten.

Många lärare kan nog känna igen sig i hur elever deltar i grupparbeten och kommer till en lektion varpå den berörda elevens undervisning faller på grund av att personen som har dokumentet på sin dator är sjuk. Eleven känner sig lamslagen och kan inte arbeta eftersom hen inte vet vart gruppen var och uppstartsprocessen blir påfrestande varpå lektionen lätt blir bortkastad. Med molnbaserade digitala lösningar har detta blivit ett minne blott. 

Google docs och Word Online

Google docs och Word online är två program som delar många likheter som ordbehandlingsplatformar. Idag delar de två systemen deras tidigare individuella styrkor. Jag ämnar inte att diskutera vilket av programmen som är bäst och jag skulle hävda att valet är idag mestadels en smaksak. Dock är den mest nämnvärda skillnaden att Google docs är kostnadsfritt.

Dokumentdelning i Word Online
Värdet av dessa två ordbehandlingsprogram ligger i deras onlinefunktioner; en text skulle du likväl kunna skriva i Notepad. Google docs och word online är molnbaserade vilket innebär att materialet som skapats finns tillgängligt online. Du behöver inte spara ditt dokument på din dators hårddisk och föra över det på en usb eller maila dokumentet när du vill dela det med någon annan. Allt material finns tillgängligt, alltid, på alla enheter.

Dokumentdelning i Google docs
Jag har börjat uppmana mina elever att bjuda in mig till deras dokument för att lättare kunna ta del av deras arbete. När eleverna vill ha feedback går jag in i deras dokument och skriver kommentarer, det vill säga jag ändrar inte i textmassan.  Anledningen till varför jag gör så är för att stimulera deras problemlösningsförmåga. Om jag till exempel ändrar språket utan förklaring blir det väldigt svårt för eleven att veta hur eller varför. Eleven förlorar den värdefulla kunskapen som kommer med att öva på färdigheterna. Jag försöker istället ge mer övergripande kommentarer, till exempel "det här är ett intressant resonemang, utveckla det"  eller "försök att hitta ett sätt att omformulera det här stycket så det flyter bättre". Jag försöker även ge övergripande förslag på hur eleven skulle kunna utveckla sitt material, vilket händer när jag märker att eleven inte begripit vad hen ska lära sig eller hur uppgiften ska genomföras.

Bjuda in i Word online

I Google docs och Word online skapar du ett dokument och sedan klickar den blå knappen (markerad dela eller share) i det övre högra hörnet för att dela dokumentet. En ruta uppenbarar sig där du skriver in e-mailadressen till den du vill ska ta del av dokumentet eller skapar en klickbar URL-länk. Du kan även välja om den personen ska enbart få se dokumentet eller får rättigheter att redigera innehållet.


Bjuda in i Google docs


I framtiden ska jag testa att använda Office Onenote som är ett virtuellt klassrum där eleverna bjuds in till gemensamma diskussionsforum och en form av onlineportfolio. I Onenote tänker jag samla kursinnehåll, lektionsupplägg samt ordbehanlingsprogram som alla är tillgänliga genom molnet. Ambitionen är att sjösätta upplägget till vårterminen och bjuda in bibliotekarierna som medpedagoger. Jag kommer att återkomma till detta när jag testat upplägget.

Exempel från Onneote

Positiva och negativa effekter

The University of Sydney lyfter både för- och nackdelar med kollaborativt lärande. Exempel på framgångsfaktorer med arbetssättet:

  • Ökat kritiskt tänkande och problemlösning
  • Ökad analysförmåga
  • Reflekterande dialog 
  • Elever lär sig av varandras styrkor
  • Förtydligande av idéer
  • Sambedömning (eleverna bedömer varandras arbete)

Negativa erfarenheter lyfter:

  • Situationer där elever tar över grupparbetet
  • Tystlåtna elever kan känna sig obekväma i grupparbete
  • Elever som inte deltar i arbetet
  • Elever som inte kommer överens med varandra



Mina erfarenheter av kollaborativt lärande överensstämmer med de positiva och negativa faktorerna ovan. När jag använder mig av grupparbeten lägger jag särskild vikt vid att prata med eleverna om hur de gynnas snarare än vad de inte får göra. Jag tror på att lyfta elevernas styrkor och understryka positiva egenskaper än att leda in eleverna på negativa tankebanor; jag försöker aktivt arbeta med att lyfta hur de stärks av deras gemensamma diskussioner och ökade kvalitét.  Jag inbillar mig att om jag skulle fokusera på "du får inte.." kommer det överföra elevens inställning till ett mindre konstruktivt sådant. När elever ställer sig kritiska till samarbete försöker jag yrka på att deras skolgång ska förbereda de för vuxenlivet där samarbete kommer förekomma. Dessutom arbetar vi ofta med andra personer utan att få välja vilka våra kollegor kommer att vara, varpå det blir en god egenskap att kunna fungera i grupp. Vidare så kan eleverna använda varandra som kunskapskällor eftersom de delar mål.

Det är viktigt att lektionerna byggs upp så att eleverna lärarstyre får arbeta med varandras material.  Det blir annars så att eleverna kommer skriva sina individuella delar och sedan inte få tal del av varandras kunskaper utan att deras inlärning sker separat. Jag brukar använda lektionstillfällen för kamratbedömning där eleverna läser varandras material vilket sker både inom och mellan grupper. Du kan även skapa hemläxor där eleverna tar del av varandras texter men att de är utan namn varpå de får lyfta fram för- och nackdelar samt vad de lärt sig från arbetet. Det inbillar jag mig ökar deras kritiska tänkande, analys- och problemslösningsförmåga, vilket i sitt led ökar elevens metakognitiva förmåga att se hur hen kan lära sig och förvalta denna kunskap i framtiden.

Tack för att ni tagit del av mina erfarenheter av kollaborativt lärande. Didaktiska laboratoriet kommer att ta jullov och återkommer 2016 för nya laborationer med ett utvilat sinne.

Eder tillgivne, 
Feke

Elevexempel i praktiken, eller, modeller för framgång

didaktik
Jag har i tidigare inlägg skrivit om att jag vill i tidiga skeenden av undervisningen exponera eleverna för multipla perspektiv. I det här inlägget kommer jag att elaborera kring en aspekt av denna exponering i form av elevexempel. Jag kommer att 1) lyfta syftet med elevexempel, 2) hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité samt 3) hur man kan arbeta med materialet i klassrummet.

Syftet med elevexempel


Elevexempel är till för att eleverna ska kunna se vad de ska lära sig. Jag har ofta hört frasen "man ska inte behöva uppfinna hjulet två gånger" i dialog om att lå na andra lärares undervisningsmaterial. Varför ska detta inte även gälla för eleverna? Jag tycker att det är lärarens uppgift att modellera framgångsrika strategier för inlärning som eleven kan förhålla sig till; det är inget rimligt krav att alla elever bemästrar de egenskaper din undervisning kräver. Varför ska eleverna uppfinna hjulet två gånger och behöva spendera värdefull tid på "knäcka koden" för din uppgift? Elevexempel fyller här en effektiv roll i undervisningen genom att sätta arbetssättet i en verklighetsanknuten kontext, bidrar med ett inblick i hur läraren förväntar sig att elevens resultat ska se ut samt kan agera som arbetsunderlag (jag återkommer till detta i den sista delen av inlägget). Sammantaget vill jag argumentera för att elevexempel underlättar för eleverna att se vad det är de ska öva på och utveckla.

Skolverket syftar till att elevexempel kan agera som inspirerande hjälpmedel samt underlag för diskussion. Under Gymnasiearbete för yrkesexamen argumenterar man att "de elevexempel Skolverket tagit fram ska ge inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet" (Skolverket, 2015). 

Elevexempel kan förtydliga de mål som Skolverket etablerat. Vi kan tillsammans med eleverna skapa en dialog kring exempel från flera betygsnivåer för att konkretisera och definiera kunskapsmålen. Vidare ska eleverna förberedas efter de olika krav som de kan ställas inför i framtiden, där förslagsvis universitetsstudier kan agera som en god motivation eftersom högre akademiska instanser kräver en mer avancerad nivå. Studenter förväntas på många universitet att kunna skriva efter en särskilt vetenskaplig mall vilket innebär att eleverna bör tränas i detta tänk (det vetenskapliga men även att följa instruktioner) under sin skoltid. Engagerar vi oss i att modellera vår undervisning mot användningsområden eleverna kommer att möta så blir de mer lämpade för den typen av utmaningar.

Om vi utgår ifrån att elevexempel uppfyller funktionerna som diskussionsmaterial, inspiration, exemplifiering samt konkretisering kan vi se mängder med fördelar med att använda de i vår undervisning. Elevexempel blir ett sällsamt kraftfullt verktyg och vi skall härnäst undersöka hur vi lärare kan hitta elevexempel passande vårt syfte. 

Hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité



Skolverket har i sin Sambedömning i skolan (Skolverket, 2013) lyft sambedömning som ett effektivt sätt att diskutera elevexempel. Skolverket definierar: "Sambedömning innebär att lärare samarbetar om bedömning eller betygssättning" (Skolverket, 2013: 11). Ett vanligt sätt att utföra sambedömning är kring Nationella proven där lärare kommer med kodade exempel som alla i ämneslaget arbetar med för att slutligen argumentera varför man bedömt som man gjort. Till höger kan vi se arbetsprocessen gå från tolkning av kursplaner och kunskapskrav till bedömning av elevprestationer. Skolverket problematiserar detta arbete eftersom "ett sådant system ställer stora krav på analys och tolkning både av formuleringarna i kurs­ och ämnesplanerna samt av elevernas prestationer" (Skolverket, 2013: 8). 

Jag har positiva erfarenheter av sambedömning då vid nästan samtliga tillfällen har lärare kunna kommit till en konsensus kring sin bedömning och hamnat nära varandra vid tolkandet av målen. Det vill säga, det förefaller som att ämneslaget haft överstämmande tolkningar av kursmålen inför betygssättning. Vi kan sedan använda det kodade materialet som företrädare för en representation av den betygsnivån. 


Har du inte ett ämneslag kan du kontakta Skolverket för att få tillgång till deras Bedömningsportal. Bedömningsportalen innehåller material som publicerats av Skolverket själva. I samma linje kan du föreslagsvis modellera med Nationella prov (om du har ett gymansiegemensamt ämne som har dessa) varpå du kan använda tidigare prov som arbetsexempel. Där finns även tillhörande motiveringar med exempelmeningar som du kan luta dit emot eftersom de har kontrollerats av Skolverket för att passa de nivåer som kursmålen syftar att representera. 

Tycker du att du har elever som själva har genomfört särskilt goda exempel vill jag slå ett slag för att använda dessa i din undervisning. Dina egna studerandes exempel kan både göra arbetet mer tydligt förankrat i kontexten av din uppgift men även säkerställa att alstret belyser just de kunskapsmål du vill att eleverna prövar. 


Hur man kan arbeta med elevexempel i klassrummet


Det första jag vill rekommendera är att se till att ge eleverna arbetsmaterial utan namn och  betyg oavsett om de är dina egna elevers alster eller om de kommer från Skolverket. Detta leder oss till rekommendation nummer två: avslöja exemplets betygsättning på ett relevant sätt. Ett sätt är att låta eleverna få texten och sedan motivera sin bedömning utifrån kunskapskriterierna. Alternativt får eleven texten med dess betyg och motivationen till dess betygssättning (det här är ett välfungerande arbetssätt för Nationella proven) varpå eleven ska hitta orsaken till definitionen i materialet. Du kan med fördel utelämna betygen för att understryka att betygsättning inte är viktigt i det här skeendet. Vill eleverna prompt få kännedom om betygssättningen kan vi förtydliga E-, C- och A-nivåernas egenskaper tack vare elevmaterialet.

Min tredje rekommendation är att instruera eleverna att använda samma verktyg som du gör när du kommenterar deras arbeten. Det gör eleverna mer varse om ditt sätt att arbeta och de behöver inte kämpa med att begripa metoden när de själva fått ta del av den. Vem känner inte igen sig i att få tillbaka uppsatser med röda oidentifierbara symboler som flyttat in i marginalen?

Jag färgmarkerar positiva egenskaper grönt och gulmarkerar delar som kan utvecklas. Jag undviker rött för att motverka känslan av att tolka prestationen som felaktig eller dålig. Eleven ska utvecklas, inte stämplas som misslyckade. Markeringsfärg utförs genom att markera den del du vill färga, sedan klickar på symbolen som visar en pensel som stryker över tre bokstäver. Ikonen finns till höger om andra vanliga markörer, så som fet eller kursiv stil. Du kan även hitta en rullgardinsmeny för att välja mellan 15 stycken olika färger, vilket vi kan se i bilden till höger. 
Min fjärde rekommendation är att skapa diskussion angående kvalitetskillnaden mellan materialen. Be klassen bearbeta stoffet i diskussionsgrupper där de får argumentera varför de bedömer som de gör. Ge eleverna möjlighet att lyssna på varandras synsätt, eller om du har en klass som inte är särskilt verbal kan du använda digitala lösningar som Padlet för anonyma kommentarer. 

Slutligen vill jag rekommendera ytterligare en övning som syftar på att utveckla förståelsen för textstruktur. Bilden nedanför visar på ett paragrafpussel där paragraferna i ett textexempel från Engelska 6 "Writing" har isolerats i lådor. Lådorna kan jag sedan organisera som jag önskar där elevens uppgift blir att strukturera dessa i den mest logiska ordningen. Utöver detta kan även eleverna ge färgåterkoppling till textmaterialet. Detta ger eleverna möjlighet att diskutera igenom upplägg av text, bindeord och format innan de måste ge sig an samma utmaning själva. Återigen trycker jag på att öva innan man själv bedöms för sin insats.  

Utdrag från paragrafpusselet Engelska 6 "Writing"

Här kan tre nedladdningsbara exempel plockade från Skolverkets bedömning av Nationella proven i Engelska 5. De är redan indelade i rutor men är inte omkastade. A Good Life 1 innehåller förmågor för A- nivå, A Good Life 2 för C-nivå, A Good Life 3 för E-nivå. 


Tack för att ni läst detta inlägg om hur man kan arbeta med elevexempel för att förtydliga elevernas inlärning.

Eder tillgivne,
Feke

Inte utan min bibliotekarie, eller, bibliotekarien som medpedagog

biblioteket
Mycket av det arbete jag har genomfört hade inte kunna skett utan mina fantastiska bibliotekarier Kirsi Rutanen och Emma Lingren. Vi samarbetar på flera fronter men något vi fokuserat särskilt på är att synliggöra biblioteket som skolans nav för kunskapsinhämtning.  I det här inlägget kommer jag att prata om 1) biblioteket som skolans nav, 2) bibliotekarien som medpedagog och 3) metoden Guided Inquiry. 


Biblioteket som skolans nav


Vårterminen 2015 blev jag och en till lärare tillfrågade att följa med till Skolportens Skolbibliotekskonferens av vår skolbibliotekarie Kirsi Rutanen. Konferensen visade på hur skolor kan arbeta med att göra biblioteket till mer än en plats för att låna böcker. Under resan och kursens gång föddes idén av att lyfta in undervisningen till biblioteket där skolbibliotekarien blir en medpedagog. Vår dialog problematiserade hur bibliotekets funktion har förlorats; lärare skickar elever till skolbiblioteket utan kunskaper om hur de söker bland den otroliga mängden böcker, databaser och tidskrifter som finns där. Vi fann att biblioteket hittills har använts som en lånestation snarare än ett stöd i undervisningen och att bibliotekariens kunskaper försummas.

Vi kom fram till att bibliotekets pedagogiska potential borde få blomma ut. Skolverket framhäver att "bibliotek ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare framgår att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). Under sommaren 2015 lät vi frågan om hur biblioteket som nav skulle utformas och om det fanns någon metod vi kunde arbeta med (jag återkommer till det senare vid underrubriken "Guided Inquiry"). Målet var att ta undervisningen från klassrummet till biblioteket för att markera att det är där kunskap inhämtas.

I början av hösttermingen 2015 inledde vi ett mer rigoröst samarbete där vi planerade och strukturerade mina kurser. Vi har även sedan dess fått ytterligare en bibliotekarie - Emma. Hur vårt arbete kan se ut i praktiken kommer jag nu att elaborera kring. Jag har tidigare diskuterat hur undervisningens process genomgår flera olika steg vilka utvecklades med biblioteket i åtanke. Julen närmar sig och jag har i skrivandets stund enbart positiva erfarenheter av samarbetet; jag som lärare får två kollegor med kunskaper som kompletterar mina egna och eleverna får en naturlig kontakt med biblioteket. 


Bibliotekarien som medpedagog

Samarbete med skolbiblioteket stödjer undervisningens framgångsfaktorer; jag som lärare har någon att bolla idéer och kan säkerställa att vi uppfyller kunskapskrav och utvecklar egenskaper som till exempel källkritik, bearbetning av litteratur och att manövrera databaser. Vi blir även fler som kan titta på uppsatser och redovisningar vilket ökar säkerheten för elev som lärare. Jag känner således att min planering har blivit mer säker och fått ökad stringens. Från att arbeta själv med att tolka styrdokument har jag nu två extra par ögon som reflekterar kring undervisningens syfte, mål och genomförande. Det finns många nyckelbegrepp som Skolverket framhäver där biblioteket har en logisk plats i undervisningen vilket vi kan se i bilden till höger. När jag frågade Rutanen om hennes upplevelse sa hon: 

"Personligen upplever jag att det blir ett dynamiskt, produktivt, kreativt sätt att arbeta... Vi kan utnyttja varandras kunskaper, Emma och jag har brainstorming session inför varenda del där vi verkligen gräver i vad hon kan och jag kan."

Via vårt samarbete har jag och eleverna fått ett mycket välutvecklat instrument för återkoppling. Mitt arbete som lärare blir sällan granskat vilket är något jag önskat och med bibliotekarierna vid min sida kan mina idéer få dem kommentarer de saknar. Det ger mig som lärare en trygghet eftersom jag inte är ensam i mitt tolkningsarbete. Vidare reflekterade Rutanen:"Jag upplever också att eleverna är trygga med att gå till oss och kolla av om de har fattat rätt och om de är på rätt väg...vilket bara är bonus"

Som tidigare nämnt har bibliotekarierna kunskaper som jag saknar. Det förefaller för mig ologiskt att jag ska ta mig an uppgifter som någon annan kan göra avsevärt bättre än vad jag skulle gjort. Exempel på sådant är litteraturhistoria, media- och informationskunskap och källkritik. Således har bibliotekarierna sex stycken steg som de pratar om fortlöpande genom mina kurser:

  1. Hur man läser faktaböcker
  2. Källkritisk medvetenhet
  3. "Sy, Ho, An, Eu, De, La och Lä, Fö"
  4. Databaser och vetenskapliga artiklar
  5. Sökmetoder och termer
  6. Skrivande som metod (Rutanen, 2015)

Syftet med detta upplägg är att ge eleverna stöd i deras kunskapsinhämtning. Bibliotekarierna formulerade stegen för att successivt lära eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi kan se tyngden av detta i det ovan nämnda citatet från Skolverket där nyckelord är "litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). 


Guided Inquiry som metod

Sommaren 2015 fick jag flera böcker från Rutanen från Amerikanska forskaren Carol Kuhlthau. Syftet med läsningen var att efterforska en framgångsrik pedagogisk metod för vetenskapligt arbete. Kuhlthau pratar om "points of interception" (även kallade "zones") vilket innebär att eleverna (eller vem som helst som studerar" går igenom flera känslosteg när vi undersöker något. Rutanen elaborerar att vid "tillfällen då eleven känner osäkerhet och frustration kan man som pedagog, lärare eller bibliotekarie, stötta eleven och överbygga dessa fallgropar" (Rutanen, 2015).

Enligt Kuhlthau står känslorna i relation till studerandets progression och vid de olika stegen ska vi som pedagoger ska kliva in och ge eleverna stöd för att undvika att processen stannar. Alla kan uppleva toppar och dalar när vi kommer i kontakt med ny information varpå ett tydligt stöd förhindrar tankemässiga motorstopp. Vem känner inte igen känslan när man som elev blir tillsagd att besöka biblioteket för att "hitta en bok" och när man bland hundratals sidor tappar andan och lusten att lära. Ambitionen är att stärka elevernas lärandeprocess genom att kliva in och gynna bearbetningen av materialet med systematiska instrument och förhållningssätt. Bilden nedanför illustrerar denna process i tre nivåer: eleven smalnar av sitt arbete och längst med processen känner osäkerhet, optimism, frustration, säkerhet och tillslut tillfredsställelse. När eleven känner de "låga" känslorna har vi i förväg förberett stödjande insatser så som kontextualisering, informationssökning, diskussionsforum, kamratbedömning och slutligen återkoppling.


Bessemerbibliotekets tolkning av Kuhlthaus metod
Min upplevelse är att eleverna är säkrare i deras vetenskapliga arbete eftersom de får öva på olika metoder och har ett kontinuerligt stöd från mig som lärare och från skolans två skolbibliotekarier. När jag introducerar eleverna inför ett nytt moment håller vi föreläsningen och laborationer i biblioteket. Kontextualisering, informationssökning och kamratbedömning äger vid utrymme rum i biblioteket eller tillsammans med bibliotekarierna i klassrummet. Återkoppling sker alltid i biblioteket för att rama in samarbetet från början till slut. Tanken är att undervisningen behåller den röda tråden från det vetenskapliga perspektivet som Skolverket och vi som pedagoger vill ska genomsyra skolan.  


Tack för att ni läser om mitt och skolbibliotekets didaktiska arbete. Inför vårterminens kurser kommer jag och bibliotekarierna att utvärdera vårt arbete och säkerligen komma med nya tankar om hur vi kan förbättra vårt arbete för att öka undervisningens kvalité. Håll till godo för fler didaktiska laborationer.

Eder tillgivne, 
Feke

Meningsskapande läxläsning, eller, digitalt flippade klassrum

anpassning
I föregående inlägg nämnde jag digitala instrument för arbete med läxor och jag har även tidigare skrivit om Mentimeter som ett formativt verktyg. Kring frågan om läxläsning har ett omvänt - eller "flippat" - arbetssätt har varit populärt i den pedagogiska debatten vilket även kommer att prägla detta inlägg. Denna vecka kommer jag att prata mer djupgående om 1) vad läxor innebär, 2) att arbeta i det "flippade klassrummet", 3) hur jag använder Padlet och 4) Kahoot för meningsskapande läxläsning.

Vad innebär "läxor"?

Läxor är ett hett ämne och en sökning på Google genererar blygsamma 491 000 träffar där vi finner röster som säger att det behövs fler läxor som svar till trenden med minskande läxläsning och andra som argumenterar att läxan är ett onödigt ont. För att kunna angripa den mytomspunna läxan bör vi först definiera den. Enligt forskaren Cooper är läxor "som något som görs utan lärarens medverkan utanför skoldagen /---/ [eller] något som görs utanför lektionstiden" (Lärarnas nyheter, 2014). Svensk och internationell forskning visar på att läxor har negativa konsekvenser för elevernas kunskapsinhämtning och utveckling förutom för högpresterande på gymnasial nivå (jämför Lärarnas nyheter, 2014; Skolverket, 2013). Elever som ska "ta igen" missat material gör sällan detta genom hemläxor eftersom de då inte får lärarens stöd (Skolverket, 2014: 19-20). Förutom kunskapsinhämtning och lärarstöd har även socioekonomiska aspekter granskats där Skolverket (2015) pekar på att bland annat föräldrar med låg utbildningsnivå bidrar till en miljö där eleverna har sämre förutsättningar att klara av läxläsning. 

Ytterligare problematik lyfts fram med kravbilden på hur många timmar en elev ska arbeta med skolarbete på sin fritid. I Läxor i praktiken problematiserar Skolverket detta: "i skollagen står det att den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar" (Skolverket, 2014: 10). Detta kan tolkas som att Skolverket själva reflekterar kring en lagstiftning där elever inte får ha skolarbete - i det här sammanhanget läxläsning - utöver den föreskrivna undervisningen. Min erfarenhet är att lärare inte har insikt i hur mycket hemarbete som de andra i kollegiet ger vilket i praktiken kan innebära att elever vid olyckliga tillfällen sitter med ohållbart stora mängder läxor som slukar tid. Vidare finns det även läxor som inte alltid är konstruerade för att stödja elevernas inlärning. 


Forskning visar på att det finns positiva och pedagogiska metoder för läxor. Pedagogikforskaren Hattie menar att sådana arbetssätt, "tydligt avgränsade, korta och av läraren kontrollerade uppgifter där eleven får regelbunden återkoppling har större positiv effekt på elevers lärande" (Skolverket, 2013). Sammanfattningsvis pekar forskningen på att gynnsamma och konstruktiva läxor: 


• "Ska hänga ihop med undervisningen,

• Ska förberedas och förklaras ordentligt i skolan,

• Säkerställer att alla elever har möjlighet att lyckas med läxan,

• Kräver inte att någon vuxen ­hjälper till hemma,

• Följs upp med gemensamma diskussioner i klassen" (Dagens Nyheter, 2015; Skolverket, 2015)


Vad innebär detta för oss lärare i praktiken? Forskning pekar på att göra läxan meningsfull genom att förankra den i en kontext där den logiskt kan appliceras (Skolverket, 2014: 17). Ett exempel på detta är att vända på undervisningsformen, även kallat att "flippa" klassrumsstrukturen. Jag förespråkar att vi ska behålla och kontinuerligt använda oss av läxor men att det är vårt arbetssätt som skall förändras. Läxorna måste vara meningsfulla och kontextuellt anpassade för att skapa syfte för eleverna. Vi lärare måste förklara varför eleverna ska utföra läxläsningen men också säkerställa att alla förstår hur läxan passar in i undervisningens struktur. Jag tänkte nu exemplifiera detta med att visa hur jag arbetar med det "flippade klassrummet" för att sedan förankra metoden i de digitala verktygen Padlet och Kahoot. 

Att arbeta i det "flippade klassrummet"

Det flippade klassrummet innebär att:

"eleverna får i läxa att inför en lektion ta del av en instruktion, genomgång eller förklaring, för att sedan ha tillgång till lärarens och gruppens stöd när innehållet ska bearbetas i klassrummet. På så sätt vänder man upp och ner på den traditionella strukturen där läxan innebär bearbetning av ett innehåll som tidigare presenterats i klassrummet" (Skolverket, 2014: 22).

Vanliga "flippade" arbetssätt är fallstudier eller problematiseringar av skolmaterial (Skolverket, 2013). Jag brukar antingen ge mina elever material som de ska läsa, se eller lyssna på inför föreläsningar eller lektionstillfällen. Jag kombinerar materialet med reflexiva frågeställningar som vi sedan följer upp i under kommande lektion i form av en laboration. Min ambition är att öka elevernas möjlighet att greppa materialet och de färdigheter som jag vill att eleverna ska utveckla. Forskning pekar på att det är vanskligt att utgå från att alla elever kan begripa arbetsmaterialet utan lärarens stöd vilket jag tycker argumenterar för att vi ska pröva läxmaterialet tillsammans med eleverna (Skolverket, 2014: 19). Till exempel arbetar mina elever i Engelska 7 med teoretiskt komplext stoff och följer inte jag upp att de begripit kan flera elever gå miste om sitt nya verktyg. Utöver detta finns det fördelar med att genomföra problemlösning i helklass eftersom det synliggör elevernas olika lösningar inför varandra vilket förhoppningsvis befäster förståelsen för de som inte hade förstått på egen hand. 

Givetvis finns det utmaningar och risker med arbetssättet. Det finns elever som inte har datorer att tillgå utanför skoltid; de eleverna utesluts från digitalt anpassad läxläsning. Det flippade arbetssättet kräver likaså ofta att eleverna har en internetuppkoppling. Materialet måste även anpassas efter gruppen vilket innebär att jag som lärare måste vara mycket lyhörd efter många olika behovsnivåer.  

Det flippade klassrummet innebär å andra sidan många kraftfulla effekter för elevernas kunskapsinhämtning; vi kommer lättare kunna ge exempel på hur eleverna når kursmålen och de kommer ha större möjlighet att begripa eftersom de får omedelbar feedback. Jag tror att lärare kan genomföra detta organiskt i undervisningen tack vare möjligheten att göra eleverna delaktiga i arbetsprocessen och sedan återkoppla kollaborativt och interaktivt, helst genom digitala verktyg.

Padlet - en interaktiv whiteboard

Padlet är en webapplikation där vi skapar en virtuell whiteboard, även kallad en "vägg". Programmet ger dig som lärare ett snabbt verktyg som är lätt att arbeta med eftersom eleverna kan tillgå det både via sina datorer och mobiltelefoner. 

Du börjar med att namnge din vägg. Jag brukar kalla väggen efter den grupp jag undervisar tillsammans med ämnet vi diskuterar. Du kan sedan ändra länken för att passa namnet, men då måste din hemsida uppdateras för att du ska komma in på den nya adressen. Du kan välja bakgrundsbilder och en design som passar ditt syfte. Dubbelklicka vart som helst på väggen för att skriva. En ruta uppenbarar sig där du kan skriva en rubrik och sedan innehållet. Alla inlägg är anonyma; däremot kan du via integritetsinställningarna moderera inläggen innan de publiceras. Detta kan vara bra för att  säkerställa informationsflödet i grupper som inte kan behärska sig trots att det tar något mer tid. Efter att du har skrivit upp informationen kan hela väggen exporteras som en bild, PDF, excel eller CSV och delas direkt på sociala medier.

Jag brukar använda Padlet för olika typer av läxor, till exempel för elever som läser Engelska 5 och behöver utöka sitt ordförråd. Ett sätt är att skapa en begreppsbas baserad på vad ni bearbetat i undervisningen. Du kan exempelvis lyfta fram ord som är nya, svåra eller bra att veta. Eleverna blir medverkande i att välja ut materialet som de ska öva på inför nästa lektion vilket ökar läxans legitimitet. När eleverna väljer innehållet själva efter deras behov och önskemål intalar jag mig att deras motivation ökar. 

Ett annat sätt är att använda Padlet för att lyfta frågeställningar och teman inför nytt arbetsmaterial. Jag arbetar ofta med teman som vi exemplifierar och sedan tillsammans problematiserar via en anonym reflektion. Eleverna får chans att diskutera materialet, bearbeta det för att sedan återkomma till diskussionsområdet som grupp. Jag ämnar att se till att alla får lära sig utan att bli dömda för att de gör rätt eller fel. 

Kahoot - spelifierat lärande


Kahoot är en webbapplikation som fungerar som en quizmaskin och delar vissa likheter mer Mentimeter. Du skapar ett frågebatteri på deras hemsida och eleverna får går in på en hemsideadress med en genererad kod där eleverna kan logga in. När eleverna kommer till skolan och har bearbetat instuderingsmaterialet som du givit dem kan Kahoot ta udden av rädslan inför läxförhör eftersom tävlingsmomentet engagerar och motiverar eleverna istället för att skrämma. Kahoot är, precis som Mentimeter och Padlet, anonymt. Utöver läxförhör brukar jag använda Kahoot i slutet av föreläsningar för att återkoppla till vad eleverna snappat upp.

Jag rekommenderar att anpassa innehållet efter vad du vill att eleverna ska lära sig. Fördelen med anonymiteten är att eleverna inte blir enskilt granskade utan lär sig som grupp när de ser det rätta svaret på projektorduken. Det är en som blir vinnare i frågesporten vilket gör att elever som kämpat extra hårt blir belönade med applåder. Jag har elever som sagt att de avskytt att lära sig språk men att de längtar efter nästa lektion eftersom Kahoot gör att de lär sig.

Väl inne på hemsidan kan du välja mellan "My kahoots" som samlar alla dina egna Kahoots och "Public kahoots" för att söka bland öppna sådana. Skapar du en egen är steg ett att välj typ; Kahoot har quizfunktionen men även alternativ för enkäter och diskussionsfrågor. 

Steg två år att namnge din Kahoot. Konstruera dina frågor efter vad du lärt ut om, välj en bild som passar din fråga och sedan fyller du i dina svarsalternativ. Här kan du välja flera alternativ för frågor som har fler än ett rätt svar. Förinställt har eleverna 20 sekunder på att svara rätt men du kan ändra detta efter dina behov. Jag rekommenderar däremot 20 sekunder eftersom det skapar rätt nivå av aktivering eftersom längre svarstid kan skapa för lång väntan. 


När frågorna är programmerade är Kahooten redo. Steg tre är att trycka på "play" vilket startar frågesporten och uppmanar eleverna att logga in. Eleverna loggar in på sin dator, tablet eller telefon. Efter att eleverna loggat in får de upp röstningsalternativen på sin enhet och klickar på vad de tror är rätt svar. Eleverna får poäng och en ställning efter hur snabbt de svarat och om de angivit rätt svar. Mellan varje fråga kommer eleverna att få se en poängställning för topp fem och sedan får de privata meddelande om vilka de har poängmässigt runt omkring sig. Eleverna brukar tycka att hela upplägget är underhållande och engagerande, 

Anonymiteten förutsätter att eleverna deltar under alias (de kan såklart uppge sina egna namn) vilket innebär att det kan förekomma olämpliga namn. Då kan du enkelt klicka på namnet för att sparka ut elev från omröstningen. Denne tvingas då välja ett nytt namn. Kahoot har även musik som ska aktivera elevernas tävlingsanda. Beroende på klass kan du välja om du ska ha musik på eller inte eftersom den är något stressig. 


Sammanfattningsvis vill jag upprepa min uppmaning att om vi ska använda läxor så bör vi först reflektera kring läxans syfte. Forskningen visar att läxor utan mening enbart har försumbara effekter på inlärning och kan även ha negativ inverkan på elevernas välmående. Jag är övertygad om att ångesten vissa elever kan känna inför förhör förhindrar deras övergripande inlärning och angriper vi läxorna på ett konstruktivt sätt kan vi motarbeta detta. Vi kan stödja eleverna om vi använder arbetssätt där vi låter eleverna bekanta sig med materialet i förväg och kollaborativt löser problemet. Får eleverna vara delaktiga i urvalsprocessen samt arbeta på ett lekfullt sätt till tror jag att det leder till ökat välmående samt ett mer öppet sinne för att ta till sig av nya kunskaper. Vår uppgift är att skapa meningsskapande situationer där vi leder eleverna mot framgång, inte mot misslyckande och besvikelse. 


Eder tillgivne,
Feke

Lektionsstrukturer i Microsoft Word, eller, tid och genomstrukna ord

didaktik
Jag har tidigare pratat om hur jag tänker kring mina uppgifters struktur och hur jag eftersträvar tydlighet för att stödja eleverna. I detta inlägg kommer jag att höja blicken från tangentbordet mot klassrummet för att prata om struktur för lektioner och ge ett praktiskt exempel. Jag kommer att prata om 1) vad lektionsstruktur innebär, 2) hur jag ser på utformningen av ett didaktiskt ramverk och 3) en steg-för-steg-förklaring av hur jag använder Microsoft Word (eller en whiteboard) för att skapa organiserade lektioner.

Vad innebär "lektionsstruktur"?

Det har varit svårt att finna en definition av lektionsstruktur, särskilt med förankring till Skolverket.. Den närmaste jag kunde finna var en skriftserie från 2007 där Kjell Granström, professor i pedagogik vid Linköpings universitet skriver om de två egenskaperna lärarskap och ledarskap. Lärarskap innebär kunskaper och förmedlandet av dessa, medan "ledarskap i klassrummet handlar om /---/ kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser /---/ [och] förmåga att hantera klassrumsinteraktion och grupprocesser" (Skolverket, 2007: 17).

Granström diskuterar övergripande att skolors arbetssätt reflekterar kontexten de äger rum inom. Han exemplifierar detta och lyfter tydligt fram den individualism som präglar svensk skola:

"Det innebär att eleverna själva planerar och sekvenserar de arbetsmoment som läraren föreskrivit. Arbetet styrs och utvärderas med hjälp av checklistor och avprickningsschema. Denna utveckling mot att ”styla sig själv och designa sitt liv” (Österlind, 1998) speglar den tidsanda som finns i samhället. Medborgarna förväntas idag göra personliga och individuella val på en mängd områden som tidigare var föremål för kollektiva lösningar. Skolans arbetssätt speglar således och förbereder eleverna för ett mer individualistiskt samhälle och mindre för ett samhälle som grundar sig på kollektiva och gemensamma lösningar. Detta avspeglar sig också i den begränsade träning som eleverna får genom att arbeta i grupp. Grupparbeten som bygger på deltagarnas gemensamma och samlade insatser är, som visats, sparsamt förekommande" (Ibid., 26).

Elevens formande av sin egen undervisning återspeglar tydligt det skolsystem jag själv arbetar inom och jag känner även igen min egen undervisning i detta. Elevernas inlärning är ofta en isolerad fråga och jag finner det problematiskt att ta ställning till huruvida detta är en positiv eller negativ utformning.

Granström skriver sedan: "avgörande betydelse för elevernas totalupplevelse av lektionerna var arbetsformerna" (Ibid., 28). Jag delar Granströms tankebanor och har försökt att skapa en stringent arbetsform genom mina fyra hörnstensfrågor "varför, "vad", hur" och "när". Utöver detta eftersträvar jag en tydlig och lättförståelig lektionsstruktur genom att visualisera den steg-för-steg, ofta med stöd av klassrummets projektor. Jag har testat olika sätt att skapa dessa ramverk där eleverna får den mest väsentliga informationen. Centralt för mig är eleverna känner att de får verktygen och stödet för att tackla sina utmaningar. Min senaste modell för denna typ av struktur kan ni se i bilden nedanför. Jag kommer nu att förklara varför jag valt denna utformning för att sedan beskriva hur jag skapat den.
Ett exempel på min senaste lektionsstruktur

Att utforma ett didaktiskt ramverk

Ingen lektion är den andra lik. Vi lärare har mycket frihet att uttrycka vår kreativa sida men jag ser enbart fördelar med ett tydligt och återkommande ramverk. Jag tror att om vi har en regelbunden struktur att förhålla oss till gör vi pedagogiska vinster och undviker misstag. Det vill säga, när eleverna förstått ditt ramverk lär sig eleverna känna igen din stil vilket förenklar informationsflödet mellan lärare och elev.

Jag tänker börja med vad jag anser är det mest centrala: visa eleverna hur dina lektioner ser ut. Nämligen, gör varje steg synligt genom digitala eller analoga medel. Jag föredrar att använda en projektor men ett papper eller annat medel fungerar lika väl. Jag kommer dock återkomma till användandet av digitala lösningar. Visualiseringen måste inte vara extremt detaljerad. Jag har märkt att det räcker med att skapa punkter och jag brukar hålla mig till mellan fem till tio tidsbundna punkter. De huvudsakliga avsnitten som alltid ingår är:

  • när lektionen börjar
  • vad vi arbetat med
  • dagens aktiviteter
  • en rast
  • när lektionen slutar
Syftet är att skapa en övergripande struktur från lektionens början till slut som eleverna kan förhålla sig till. Min erfarenhet är att en av de första frågor eleverna ställer är "när slutar vi" eller "vad ska vi göra idag". Dessa frågor är vettiga och helt naturliga av våra elever att ställa, däremot är den sistnämnda inte lika konstruktiv som den senare. Dock är det viktigt att rama in undervisningstiden vilket blir viktigt för elever med behov av särskilt stöd i form av tydliga struktur.

Angående att använda digitala lösningar vill jag förorda dess styrkor över analoga lösningar. Det är självfallet svårt om man som lärare saknar utrustningen men kan man använda en digital struktur vill jag rekommendera den av flera anledningar.

För det första slipper jag stå i klassrummet innan lektionen för att skriva ner dagens planering; det kan med fördel göras tidigare. Med ett digitalt upplägg kan jag omedelbart påbörja undervisningen när jag kliver in genom dörren. För det andra kan jag använda liknande upplägg för flera lektioner genom att anpassa innehållet. Har jag gjort arbetet en gång behöver jag inte upprepa det. För det tredje är det en miljövänlig lösning eftersom jag inte behöver använda whiteboardpennor eller utskrifter. Slutligen kan jag dela informationen med eleverna innan lektionen (det som kallas för att "flippa") om jag exempelvis har några länkar som jag vill att eleverna ska ha tagit del av. Nå eleverna via mail, skolans läroplattform, sociala medier, en blogg, eller den informationskanal som föredras.

Jag har positiva erfarenheter av att använda digitala lösningar om jag vill återkoppla till tidigare lektioner eller lyfta fram innehåll till kommande lektionstillfälle. I det ovan nämnda lektionstillfället använder jag mig av både Mentimeter och av Padlet. En förklaring av hur jag använder mig av Mentimeter kan ni hitta här. Jag lämnar er med ett smakprov på hur en Padlet kan se ut när vi använder det för att skapa läxor i helklass eftersom nästa inlägg på Didaktiska laboratoriet kommer att handla om olika digitala lösningar. 

Smakprovet på en Padlet för utveckling av vokabulär.


Hur jag använder Microsoft Word för att skapa organiserade lektioner

Använd ett Microsoft Office Word-dokument (om du vill använda en analog lösning kan du applicera samma metod men bara att du skriver det för hand) och börja med att skapa en spalt över lektionens innehåll. Börja med en enkel lista över vad du ska ha med. I mitt exempel ser vi ett  upplägg från en engelsklektion där eleverna återkopplat till momentet "Passions" genom en Mentimeter för att sedan påbörja det nya område "Comparing news" där vi läser och diskuterar en artikel om terrorattentatet i Paris (uppgiften kan laddas ned här).


En enkel lista över ett lektionsupplägg.

Efter att jag har skapat listan gör jag en uppskattning över hur lång tid varje del kommer att ta. Lektionsstarten tar ungefär fem minuter. Återkopplingen tar cirkus 15 minuter. En introduktion till en uppgift brukar jag ge tio minuter. I det här fallet ägnas sedan resten av lektionen åt att läsa och diskutera artikeln. Eftersom lektionen varar i 90 minuter får eleverna en tio minuters rast innan diskussionen utifall någon behöver extra tid för att läsa klart och göra kommentarer. Den avslutande diskussionen och feedforward, det vill säga etableringen av målet med nästa lektion, ger jag i det här exemplet 20 minuter. Jag fyllde även på med länkar till vårt material och tillhörande frågor. 

Jag brukar inte följa minutanvisningarna till punkt och pricka utan de skall agera som ett stöd för mig och eleverna. Behöver jag utrymme för att förklara, diskutera och ge exempel så får tiderna skifta. Beroende på lektionens aktiviteter avsätter jag olika mycket tid för en rast; rastens längd beror på hur lång lektionen är. Har jag 60 minuter ger jag eleverna fem minuter. Är lektionen 90 minuter får de tio minuter. Rasten är inte nödvändig eftersom lektionerna inte är extremt långa men jag tror på att släppa in ny luft i klassrummet och ge eleverna en chans att ventilera utanför klassrummet. Här är det ytterst viktigt att jag skriver tidslag när de ska vara tillbaka.

Nästa steg är att trycka på tab-tangenten för att skapa utrymme. Jag gör detta för att ge dokumentet mer "luft" och en mer överskådlig design. Efter det markerar jag tiderna i fet stil. Finns det någon information som är särskilt viktig i instruktionerna kommer jag att markera det i kursivt stil. Den sista och troligtvis den mest viktiga modifikationen gör jag i realtid i klassrummet: jag stryker över genomförda delar.

Genomstrykningsfunktionen finns i Word under fliken "Start" och ligger till höger om fet-, kursiv och understrukningsikonerna. Stryk över de delar som du genomfört. Eftersom de överstrukna delarna visar för eleverna vad de slutfört skapar strukturen en känsla av progression. Eleverna känner hur de klarar av saker och kan tydligt se vad som finns kvar av lektionen. 

Under mina återkopplingstillfällen frågade jag mina klasser om de ville att jag skulle ta bort slutförda meningar helt och hållet eller om de ville att jag använde mig av överstrykningsfunktionen. Till svar fick jag en enhetlig respons om att de ville ha kvar dem genomförda delarna så de kunde se vad vi "bockat" av, eller i detta fall strukit över.

Stryk över slutförda delar för att synliggöra progression.

Eleverna och jag som lärare har positiva erfarenheter av att använda det här systemet. Eftersom varje lektion använder samma struktur betyder det att eleverna inte behöver "koda av" hur jag arbetar. Alla i klassrummet får mer tid att för förklara syfte, arbetsförklaring, checklistor och andra viktiga detaljer. Jag känner mig bekväm med att använda den här arbetsformen eftersom jag kan strömlinjeforma min undervisning och använda lektionstiden så effektivt som möjligt. 

Tack för att ni tagit er tid att läsa. Här kan ni hitta två mallar utifall ni skulle vilja använda mitt upplägg. Den ena är på engelska och den andra är på svenska. Modifiera och förbättra dem, lämna i så fall gärna en kommentar och berätta vad ni gjorde. Som tidigare nämnt kommer nästa inlägg att handla om olika digitala klassrumsaktiviteter, bland annat Padlet. 

Eder tillgivne,
Feke

Elevinflytande för dynamisk undervisning, eller, fatta Mentimeterknapparna för inlärning

didaktik
Skolverket lyfter elevinflytande i skolan som särskilt viktigt eftersom forskning visar på dess koherens med ökad motivation bland eleverna. Likaså gynnas undervisningen av att låta eleverna bli mer delaktiga i lärarens arbetsprocesser (Skolverket, 2015). Således aspirerar jag till att göra elevens röst central i min undervisning och att eleverna påverkar från kursens början till slut. Jag kommer att skriva om 1) elevinflytande som koncept, 2) hur jag formar min undervisning tillsammans med eleverna, 3) hur vi lärare kan använda Mentimeter som verktyg för inflytande samt 4) styrkor och svagheter med instrumentet.

Elevinflytande som koncept

Skolverkets definition av elevinflytande:

"Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Ett barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, det står i Barnkonventionen och i skollagen" (2015).

Skolverket har pekat på att elevinflytande i regel är hårt reglerat i samtliga skolnivåer; inom förskolan präglas dagen av kravet på rutiner och gymansiereformen GY11 minskade elevernas valbara kurser (Skolverket, 2013). De mest vanliga formerna av inflytande är olika organisationer vid sidan av undervisningen så som elevråd, elevkår eller elevskyddsombud (Skolverket, 2015). Jag vill däremot lyfta fram värdet av elevinflytande som sker "när undervisningen planeras, genomförs och utvärderas", till exempel:
  • "vilket läromedel som ska användas, 
  • i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, 
  • vilka arbetsformer man ska använda, och 
  • på vilket sätt en uppgift ska redovisas" (Skolverket, 2013)

Jag strävar efter denna typ av process där eleverna ges större möjlighet för påverkan då beslutsprocesserna äger rum och träder i kraft i klassrummet. Första steget i undervisningen lyfter fram elevernas kollektiva mål och sedan arbetar vi med kollaborativ feedback för att nå dessa. 

Att forma undervisningen tillsammans med eleverna

Skolverket kräver att vi som lärare anpassar vår undervisning efter varje elevs behov (Skolinspektionen, 2015) och jag har tacklat denna utmaning genom att använda mig av ett program kallat Mentimeter. Mentimeter är en webbaserad tjänst där eleverna får besvara frågor via sina datorer varpå de får omedelbar respons i form av staplar, diagram och andra grafiska lösningar. Jag kontrollerar frågeflödet och visar resultaten på projektorduken. Frågorna för stapeldiagram eller liknande statiska enheter är förprogrammerade medan de frågor där eleverna ger förslag på förbättringar lämnas öppna. Ambitionen är att öka elevernas motivation genom detta kraftfulla och responsiva instrument och problemet med att elever inte vågar ta ton elimineras av att Mentimeter är anonymt. Alla elever måste svara och endast en siffra som visar antalet röster avslöjar vilka som svarat. 

I ett tidigare inlägg beskriver jag hur jag exponerar och mättar eleverna med information i början av ett nytt undervisningsområde. I samband med detta steg  undersöker jag elevernas förförståelse och lyfter deras kunskap inför varandra. Exempelvis kan en rad kontrollfrågor ge mig en bild av vad eleverna kan om ämnet. Eleverna kan även skapa en begreppsbild genom att jag ställer en öppen fråga om vad de kan eller har fått för första intryck efter den initiala exponeringen. Ett effektivt sätt att ställa den typen av frågor är att skapa word clouds. Jag rekommenderar att inte göra frågan för öppen när du vill skapa ett word cloud eftersom den är programmerad att visa varje inmatat ord som ett eget mått. Det innebär att ett ord i taget lyfts fram ur varje mening (se exemplet ovan). Jag finner det mer framgångsrikt att be eleverna skriva enstaka ord, till exempel "vilka X begrepp har du lärt dig om..". Detta representeras av den övre delen i bilden. Öppna frågor, den undre delen av exemplet, ger programmet mångfalt fler ord att analysera, vilket försämrar vår tolkningsmöjlighet av resultatet.

Vid slutet av ett arbetsområde lyfter jag frågor om hur eleven upplever arbetet, planeringen, materialet, förståelse, bedömning samt vad som kan förbättras. Jag kompletterar dessa med ett formativt frågebatteri där jag låter eleverna svara på frågor om vad de lärt sig och hur de kan förvalta denna kunskap. Mentimetern bidrar till ett kollaborativt lärande eftersom alla i klassrummet ser svaren i realtid. Jag som lärare får respons kring elevernas åsikter och tankar kring arbetssättet vilket innebär att om eleverna har kritik som de vill ge kan de förmedla den utan att de känner sig blottade. Maktbalansen mellan lärare och elev kan annars göra att denna typ av dialog blir känslig, speciellt om eleven tror att kritik leder till försämrade betyg. Jag som lärare får veta vad som fungerar eller inte samt hur jag kan förbättra det inför nästa sektion. Eleverna får här inflytande över undervisningen eftersom jag anpassar mitt innehåll efter gruppens behov.

Mentimeter som verktyg för inflytande

Mentimeter är ett gratisverktyg men jag förespråkar att använda betalversionen om man ska bygga undervisningen kring programmet. Utan att betala kan du enbart ha två stycken mätningar aktiva åt gången (de kan bytas ut men du förlorar data sparad i deras molntjänst). Oändligt antal mätningar kostar $7.99 i månaden. Tjänsten är pedagogiskt uppbyggd med en rad olika frågetyper och användaren når lätt mätningen utan nedladdning eller inloggning.


Jag har några tips som kan undvika undersökningsrelaterade barnsjukdomar om du vill samla data om din undervisning via Mentimeter. Programmet säger till om dina frågor är för långa för att synas väl på en projektor. Dessutom kan du med fördel göra dina frågor korta för att låta programmets mer grafiska natur ge djup genom olika färger, skalor eller andra svarssätt. Jag tycker att Mentimeters styrka ligger i dess analytiska potential.

Mitt första råd är att inte använd ojämna skalor. Ska du använda verktyget för skalor finns det styrkor i att låta eleverna dra mätaren mellan 1-2-3-4 istället för 1-2-3-4-5 för att tvinga fram ett aktivt svar. I det senare exemplet kan jämförelsevis den som röstar lätt ta nummer tre som är mittemellansvar som i det fallet innebär att det blir lätt att undvika ställningstagande.

Mitt andra råd är att använd öppna frågor till öppna svar. Det innebär att du ska använda frågeställningar som börjar med "hur, varför eller på vilket sätt" för att undvika ja eller nej som svarsalternativ. Denna typen av öppna frågor ökar träffsäkerheten för din kvalitativa data. Påminn gärna eleverna i det här läget om vikten av deras inflytande över undervisningen för att undvika svar som "jag vet inte."

Det tredje rådet är att låta materialet för frågorna bygga på varandra för en organisk frågeställning. Jag ställer först enkla ja- och nej-påståenden för att exempelvis se hur många som greppat målet med uppgiften. Jag följer sedan upp med en öppen fråga där eleverna får komma med förslag till förbättring.


Slutligen vill jag rekommendera att använda instrumentet i själv- och gruppreflekterande syfte. Möt gruppen med frågan "varför får vi de här svaren?" när du har informationen på projektorn. Du som lärare kan välja att analysera kursbetyg i din ensamhet efter kursens slut och dra egna slutsatser eller göra analysarbetet tillsammans med eleverna. Jag ser en styrka i att eleverna blir medanalyserare för varandra och dig själv när du ska fokusera på förbättring. Undervisningen är till för elevernas skull och således bör det te sig naturligt att de ska vara en del av förbättringsarbetet. 

Lyft även formativa frågeställningar i helklass för att gynnas av den metakognitiva effekten. Det vill säga, ge eleven utrymme för individuell återkoppling och bearbeta sedan svaren kollektivt. När eleverna ser hur andra kommit fram till sina lösningar kan de förvalta den kunskapen i sin egen inlärning. Dessa typer av frågor tycker jag ska vara öppna där eleverna använder alla 140 bokstäver de har till sitt förfogande. Påpeka gärna att svarsformen är som en tweet för att associera till hur eleverna vanligtvis uttrycker sig.

Styrkor och svagheter med instrumentet

Efter att ha använt Mentimeter i flera kurser har jag fått erfarenhet av både styrkor och svagheter med instrumentet som undervisningsverktyg. Den mest omedelbara utmaningen är ekonomisk eftersom programmet kräver att alla elever har antingen en dator, surfplatta eller en smartphone. Överkommer vi den praktiska aspekten är det även viktigt att vi som lärare följer de regler som arbetsplatsen befäst angående elektronikanvändning. Många skolor (inklusive min) har ett mobiltelefoniförbud i klassrummet och har inte varje elev en dator eller annat enhet kommer mobilfria zoner medföra problem om du vill använda Mentimeter.

En av Mentimters mest uppenbara framgångsfaktorer är den omedelbara responsen. Jag som lärare behöver inte åsidosätta tid för att tolka datainmatningar i enkäter eller sortera gröna och röda post-itlappar (analoga lösningars charm tar mycket tid). Mentimter som program är snabbt, intelligent och ger dig färsk data att diskutera.

Anonymitet är en naturlig aspekt av programmet som har både positiva och negativa egenskaper. Anonymiteten kan vara positiv för den som inte annars vågar göra sin röst hörd. Skolverket pekar på risken med elevinflytande när endast de mest verbala eller socialt dominanta elevernas önskan lyfts fram i kollektivt beslutsfattande (2013). Gruppstrukturer där en informell ledare äger debatten kan således neutraliseras när alla får en chans att skriva utan att deras roll utanför eller i klassrummet förminskar deras rätt att påverka. Å andra sidan syns anonymitetens negativa sida när elever skriver nonsens eller ignorerar att svara. Jag som lärare kan inte se vem det är som har struntat i uppgiften och det underminerar effektiviteten hos instrumentet när eleverna inte deltar utan skriver svordomar.

Datorn som verktyg kan också underminera undervisningen eftersom det förekommer att elever på min skola inte arbetar med sina skoluppgifter vid sina datorer. Det faktumet kommer inte som en överraskning; vem har inte drömt sig ut igenom fönstret? Däremot kan digitala verktyg öka möjligheten att eleverna använder datorn som ett pedagogiskt instrument när vi skapar interaktiva lösningar med program som Mentimeter. Tar vi lärare kontroll över datorns potential kommer vi kunna möta it-relaterade problem genom att vi ställer oss på samma plan som it-generationen vi undervisar.



Avslutningsvis vill jag nämna att jag får till mesta del positiv respons av mina klasser när jag använder Mentimeter som verktyg. Eleverna tycker att det är ett roligt sätt att arbeta samt finner det spännande att se hur andra röstar. Jag vill även tacka för att ni tog er tid att läsa. 

Eder tillgivne,
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/