I föregående inlägg nämnde jag digitala instrument för arbete med läxor och jag har även tidigare skrivit om Mentimeter som ett formativt verktyg. Kring frågan om läxläsning har ett omvänt - eller "flippat" - arbetssätt har varit populärt i den pedagogiska debatten vilket även kommer att prägla detta inlägg. Denna vecka kommer jag att prata mer djupgående om 1) vad läxor innebär, 2) att arbeta i det "flippade klassrummet", 3) hur jag använder Padlet och 4) Kahoot för meningsskapande läxläsning.

Läxor är ett hett ämne och en sökning på Google genererar blygsamma 491 000 träffar där vi finner röster som säger att det behövs fler läxor som svar till trenden med minskande läxläsning och andra som argumenterar att läxan är ett onödigt ont. För att kunna angripa den mytomspunna läxan bör vi först definiera den. Enligt forskaren Cooper är läxor "som något som görs utan lärarens medverkan utanför skoldagen /---/ [eller] något som görs utanför lektionstiden" (Lärarnas nyheter, 2014). Svensk och internationell forskning visar på att läxor har negativa konsekvenser för elevernas kunskapsinhämtning och utveckling förutom för högpresterande på gymnasial nivå (jämför Lärarnas nyheter, 2014; Skolverket, 2013). Elever som ska "ta igen" missat material gör sällan detta genom hemläxor eftersom de då inte får lärarens stöd (Skolverket, 2014: 19-20). Förutom kunskapsinhämtning och lärarstöd har även socioekonomiska aspekter granskats där Skolverket (2015) pekar på att bland annat föräldrar med låg utbildningsnivå bidrar till en miljö där eleverna har sämre förutsättningar att klara av läxläsning. 

Ytterligare problematik lyfts fram med kravbilden på hur många timmar en elev ska arbeta med skolarbete på sin fritid. I Läxor i praktiken problematiserar Skolverket detta: "i skollagen står det att den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar" (Skolverket, 2014: 10). Detta kan tolkas som att Skolverket själva reflekterar kring en lagstiftning där elever inte får ha skolarbete - i det här sammanhanget läxläsning - utöver den föreskrivna undervisningen. Min erfarenhet är att lärare inte har insikt i hur mycket hemarbete som de andra i kollegiet ger vilket i praktiken kan innebära att elever vid olyckliga tillfällen sitter med ohållbart stora mängder läxor som slukar tid. Vidare finns det även läxor som inte alltid är konstruerade för att stödja elevernas inlärning. 

Forskning visar på att det finns positiva och pedagogiska metoder för läxor. Pedagogikforskaren Hattie menar att sådana arbetssätt, "tydligt avgränsade, korta och av läraren kontrollerade uppgifter där eleven får regelbunden återkoppling har större positiv effekt på elevers lärande" (Skolverket, 2013). Sammanfattningsvis pekar forskningen på att gynnsamma och konstruktiva läxor: 

• "Ska hänga ihop med undervisningen,

• Ska förberedas och förklaras ordentligt i skolan,

• Säkerställer att alla elever har möjlighet att lyckas med läxan,

• Kräver inte att någon vuxen ­hjälper till hemma,

• Följs upp med gemensamma diskussioner i klassen" (Dagens Nyheter, 2015; Skolverket, 2015)

Vad innebär detta för oss lärare i praktiken? Forskning pekar på att göra läxan meningsfull genom att förankra den i en kontext där den logiskt kan appliceras (Skolverket, 2014: 17). Ett exempel på detta är att vända på undervisningsformen, även kallat att "flippa" klassrumsstrukturen. Jag förespråkar att vi ska behålla och kontinuerligt använda oss av läxor men att det är vårt arbetssätt som skall förändras. Läxorna måste vara meningsfulla och kontextuellt anpassade för att skapa syfte för eleverna. Vi lärare måste förklara varför eleverna ska utföra läxläsningen men också säkerställa att alla förstår hur läxan passar in i undervisningens struktur. Jag tänkte nu exemplifiera detta med att visa hur jag arbetar med det "flippade klassrummet" för att sedan förankra metoden i de digitala verktygen Padlet och Kahoot. 

Det flippade klassrummet innebär att:

Vanliga "flippade" arbetssätt är fallstudier eller problematiseringar av skolmaterial (Skolverket, 2013). Jag brukar antingen ge mina elever material som de ska läsa, se eller lyssna på inför föreläsningar eller lektionstillfällen. Jag kombinerar materialet med reflexiva frågeställningar som vi sedan följer upp i under kommande lektion i form av en laboration. Min ambition är att öka elevernas möjlighet att greppa materialet och de färdigheter som jag vill att eleverna ska utveckla. Forskning pekar på att det är vanskligt att utgå från att alla elever kan begripa arbetsmaterialet utan lärarens stöd vilket jag tycker argumenterar för att vi ska pröva läxmaterialet tillsammans med eleverna (Skolverket, 2014: 19). Till exempel arbetar mina elever i Engelska 7 med teoretiskt komplext stoff och följer inte jag upp att de begripit kan flera elever gå miste om sitt nya verktyg. Utöver detta finns det fördelar med att genomföra problemlösning i helklass eftersom det synliggör elevernas olika lösningar inför varandra vilket förhoppningsvis befäster förståelsen för de som inte hade förstått på egen hand. 

Givetvis finns det utmaningar och risker med arbetssättet. Det finns elever som inte har datorer att tillgå utanför skoltid; de eleverna utesluts från digitalt anpassad läxläsning. Det flippade arbetssättet kräver likaså ofta att eleverna har en internetuppkoppling. Materialet måste även anpassas efter gruppen vilket innebär att jag som lärare måste vara mycket lyhörd efter många olika behovsnivåer.  

Det flippade klassrummet innebär å andra sidan många kraftfulla effekter för elevernas kunskapsinhämtning; vi kommer lättare kunna ge exempel på hur eleverna når kursmålen och de kommer ha större möjlighet att begripa eftersom de får omedelbar feedback. Jag tror att lärare kan genomföra detta organiskt i undervisningen tack vare möjligheten att göra eleverna delaktiga i arbetsprocessen och sedan återkoppla kollaborativt och interaktivt, helst genom digitala verktyg.

Du börjar med att namnge din vägg. Jag brukar kalla väggen efter den grupp jag undervisar tillsammans med ämnet vi diskuterar. Du kan sedan ändra länken för att passa namnet, men då måste din hemsida uppdateras för att du ska komma in på den nya adressen. Du kan välja bakgrundsbilder och en design som passar ditt syfte. Dubbelklicka vart som helst på väggen för att skriva. En ruta uppenbarar sig där du kan skriva en rubrik och sedan innehållet. Alla inlägg är anonyma; däremot kan du via integritetsinställningarna moderera inläggen innan de publiceras. Detta kan vara bra för att  säkerställa informationsflödet i grupper som inte kan behärska sig trots att det tar något mer tid. Efter att du har skrivit upp informationen kan hela väggen exporteras som en bild, PDF, excel eller CSV och delas direkt på sociala medier.

Jag brukar använda Padlet för olika typer av läxor, till exempel för elever som läser Engelska 5 och behöver utöka sitt ordförråd. Ett sätt är att skapa en begreppsbas baserad på vad ni bearbetat i undervisningen. Du kan exempelvis lyfta fram ord som är nya, svåra eller bra att veta. Eleverna blir medverkande i att välja ut materialet som de ska öva på inför nästa lektion vilket ökar läxans legitimitet. När eleverna väljer innehållet själva efter deras behov och önskemål intalar jag mig att deras motivation ökar. 

Ett annat sätt är att använda Padlet för att lyfta frågeställningar och teman inför nytt arbetsmaterial. Jag arbetar ofta med teman som vi exemplifierar och sedan tillsammans problematiserar via en anonym reflektion. Eleverna får chans att diskutera materialet, bearbeta det för att sedan återkomma till diskussionsområdet som grupp. Jag ämnar att se till att alla får lära sig utan att bli dömda för att de gör rätt eller fel. 

Kahoot är en webbapplikation som fungerar som en quizmaskin och delar vissa likheter mer Mentimeter. Du skapar ett frågebatteri på deras hemsida och eleverna får går in på en hemsideadress med en genererad kod där eleverna kan logga in. När eleverna kommer till skolan och har bearbetat instuderingsmaterialet som du givit dem kan Kahoot ta udden av rädslan inför läxförhör eftersom tävlingsmomentet engagerar och motiverar eleverna istället för att skrämma. Kahoot är, precis som Mentimeter och Padlet, anonymt. Utöver läxförhör brukar jag använda Kahoot i slutet av föreläsningar för att återkoppla till vad eleverna snappat upp.

Jag rekommenderar att anpassa innehållet efter vad du vill att eleverna ska lära sig. Fördelen med anonymiteten är att eleverna inte blir enskilt granskade utan lär sig som grupp när de ser det rätta svaret på projektorduken. Det är en som blir vinnare i frågesporten vilket gör att elever som kämpat extra hårt blir belönade med applåder. Jag har elever som sagt att de avskytt att lära sig språk men att de längtar efter nästa lektion eftersom Kahoot gör att de lär sig.

Väl inne på hemsidan kan du välja mellan "My kahoots" som samlar alla dina egna Kahoots och "Public kahoots" för att söka bland öppna sådana. Skapar du en egen är steg ett att välj typ; Kahoot har quizfunktionen men även alternativ för enkäter och diskussionsfrågor. 

Steg två år att namnge din Kahoot. Konstruera dina frågor efter vad du lärt ut om, välj en bild som passar din fråga och sedan fyller du i dina svarsalternativ. Här kan du välja flera alternativ för frågor som har fler än ett rätt svar. Förinställt har eleverna 20 sekunder på att svara rätt men du kan ändra detta efter dina behov. Jag rekommenderar däremot 20 sekunder eftersom det skapar rätt nivå av aktivering eftersom längre svarstid kan skapa för lång väntan. 

När frågorna är programmerade är Kahooten redo. Steg tre är att trycka på "play" vilket startar frågesporten och uppmanar eleverna att logga in. Eleverna loggar in på sin dator, tablet eller telefon. Efter att eleverna loggat in får de upp röstningsalternativen på sin enhet och klickar på vad de tror är rätt svar. Eleverna får poäng och en ställning efter hur snabbt de svarat och om de angivit rätt svar. Mellan varje fråga kommer eleverna att få se en poängställning för topp fem och sedan får de privata meddelande om vilka de har poängmässigt runt omkring sig. Eleverna brukar tycka att hela upplägget är underhållande och engagerande, 

Anonymiteten förutsätter att eleverna deltar under alias (de kan såklart uppge sina egna namn) vilket innebär att det kan förekomma olämpliga namn. Då kan du enkelt klicka på namnet för att sparka ut elev från omröstningen. Denne tvingas då välja ett nytt namn. Kahoot har även musik som ska aktivera elevernas tävlingsanda. Beroende på klass kan du välja om du ska ha musik på eller inte eftersom den är något stressig. 

Sammanfattningsvis vill jag upprepa min uppmaning att om vi ska använda läxor så bör vi först reflektera kring läxans syfte. Forskningen visar att läxor utan mening enbart har försumbara effekter på inlärning och kan även ha negativ inverkan på elevernas välmående. Jag är övertygad om att ångesten vissa elever kan känna inför förhör förhindrar deras övergripande inlärning och angriper vi läxorna på ett konstruktivt sätt kan vi motarbeta detta. Vi kan stödja eleverna om vi använder arbetssätt där vi låter eleverna bekanta sig med materialet i förväg och kollaborativt löser problemet. Får eleverna vara delaktiga i urvalsprocessen samt arbeta på ett lekfullt sätt till tror jag att det leder till ökat välmående samt ett mer öppet sinne för att ta till sig av nya kunskaper. Vår uppgift är att skapa meningsskapande situationer där vi leder eleverna mot framgång, inte mot misslyckande och besvikelse.