Lektionsstrukturer i Microsoft Word, eller, tid och genomstrukna ord

12:49

Jag har tidigare pratat om hur jag tänker kring mina uppgifters struktur och hur jag eftersträvar tydlighet för att stödja eleverna. I detta inlägg kommer jag att höja blicken från tangentbordet mot klassrummet för att prata om struktur för lektioner och ge ett praktiskt exempel. Jag kommer att prata om 1) vad lektionsstruktur innebär, 2) hur jag ser på utformningen av ett didaktiskt ramverk och 3) en steg-för-steg-förklaring av hur jag använder Microsoft Word (eller en whiteboard) för att skapa organiserade lektioner.

Vad innebär "lektionsstruktur"?

Det har varit svårt att finna en definition av lektionsstruktur, särskilt med förankring till Skolverket.. Den närmaste jag kunde finna var en skriftserie från 2007 där Kjell Granström, professor i pedagogik vid Linköpings universitet skriver om de två egenskaperna lärarskap och ledarskap. Lärarskap innebär kunskaper och förmedlandet av dessa, medan "ledarskap i klassrummet handlar om /---/ kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser /---/ [och] förmåga att hantera klassrumsinteraktion och grupprocesser" (Skolverket, 2007: 17).

Granström diskuterar övergripande att skolors arbetssätt reflekterar kontexten de äger rum inom. Han exemplifierar detta och lyfter tydligt fram den individualism som präglar svensk skola:

"Det innebär att eleverna själva planerar och sekvenserar de arbetsmoment som läraren föreskrivit. Arbetet styrs och utvärderas med hjälp av checklistor och avprickningsschema. Denna utveckling mot att ”styla sig själv och designa sitt liv” (Österlind, 1998) speglar den tidsanda som finns i samhället. Medborgarna förväntas idag göra personliga och individuella val på en mängd områden som tidigare var föremål för kollektiva lösningar. Skolans arbetssätt speglar således och förbereder eleverna för ett mer individualistiskt samhälle och mindre för ett samhälle som grundar sig på kollektiva och gemensamma lösningar. Detta avspeglar sig också i den begränsade träning som eleverna får genom att arbeta i grupp. Grupparbeten som bygger på deltagarnas gemensamma och samlade insatser är, som visats, sparsamt förekommande" (Ibid., 26).

Elevens formande av sin egen undervisning återspeglar tydligt det skolsystem jag själv arbetar inom och jag känner även igen min egen undervisning i detta. Elevernas inlärning är ofta en isolerad fråga och jag finner det problematiskt att ta ställning till huruvida detta är en positiv eller negativ utformning.

Granström skriver sedan: "avgörande betydelse för elevernas totalupplevelse av lektionerna var arbetsformerna" (Ibid., 28). Jag delar Granströms tankebanor och har försökt att skapa en stringent arbetsform genom mina fyra hörnstensfrågor "varför, "vad", hur" och "när". Utöver detta eftersträvar jag en tydlig och lättförståelig lektionsstruktur genom att visualisera den steg-för-steg, ofta med stöd av klassrummets projektor. Jag har testat olika sätt att skapa dessa ramverk där eleverna får den mest väsentliga informationen. Centralt för mig är eleverna känner att de får verktygen och stödet för att tackla sina utmaningar. Min senaste modell för denna typ av struktur kan ni se i bilden nedanför. Jag kommer nu att förklara varför jag valt denna utformning för att sedan beskriva hur jag skapat den.
Ett exempel på min senaste lektionsstruktur

Att utforma ett didaktiskt ramverk

Ingen lektion är den andra lik. Vi lärare har mycket frihet att uttrycka vår kreativa sida men jag ser enbart fördelar med ett tydligt och återkommande ramverk. Jag tror att om vi har en regelbunden struktur att förhålla oss till gör vi pedagogiska vinster och undviker misstag. Det vill säga, när eleverna förstått ditt ramverk lär sig eleverna känna igen din stil vilket förenklar informationsflödet mellan lärare och elev.

Jag tänker börja med vad jag anser är det mest centrala: visa eleverna hur dina lektioner ser ut. Nämligen, gör varje steg synligt genom digitala eller analoga medel. Jag föredrar att använda en projektor men ett papper eller annat medel fungerar lika väl. Jag kommer dock återkomma till användandet av digitala lösningar. Visualiseringen måste inte vara extremt detaljerad. Jag har märkt att det räcker med att skapa punkter och jag brukar hålla mig till mellan fem till tio tidsbundna punkter. De huvudsakliga avsnitten som alltid ingår är:

  • när lektionen börjar
  • vad vi arbetat med
  • dagens aktiviteter
  • en rast
  • när lektionen slutar
Syftet är att skapa en övergripande struktur från lektionens början till slut som eleverna kan förhålla sig till. Min erfarenhet är att en av de första frågor eleverna ställer är "när slutar vi" eller "vad ska vi göra idag". Dessa frågor är vettiga och helt naturliga av våra elever att ställa, däremot är den sistnämnda inte lika konstruktiv som den senare. Dock är det viktigt att rama in undervisningstiden vilket blir viktigt för elever med behov av särskilt stöd i form av tydliga struktur.

Angående att använda digitala lösningar vill jag förorda dess styrkor över analoga lösningar. Det är självfallet svårt om man som lärare saknar utrustningen men kan man använda en digital struktur vill jag rekommendera den av flera anledningar.

För det första slipper jag stå i klassrummet innan lektionen för att skriva ner dagens planering; det kan med fördel göras tidigare. Med ett digitalt upplägg kan jag omedelbart påbörja undervisningen när jag kliver in genom dörren. För det andra kan jag använda liknande upplägg för flera lektioner genom att anpassa innehållet. Har jag gjort arbetet en gång behöver jag inte upprepa det. För det tredje är det en miljövänlig lösning eftersom jag inte behöver använda whiteboardpennor eller utskrifter. Slutligen kan jag dela informationen med eleverna innan lektionen (det som kallas för att "flippa") om jag exempelvis har några länkar som jag vill att eleverna ska ha tagit del av. Nå eleverna via mail, skolans läroplattform, sociala medier, en blogg, eller den informationskanal som föredras.

Jag har positiva erfarenheter av att använda digitala lösningar om jag vill återkoppla till tidigare lektioner eller lyfta fram innehåll till kommande lektionstillfälle. I det ovan nämnda lektionstillfället använder jag mig av både Mentimeter och av Padlet. En förklaring av hur jag använder mig av Mentimeter kan ni hitta här. Jag lämnar er med ett smakprov på hur en Padlet kan se ut när vi använder det för att skapa läxor i helklass eftersom nästa inlägg på Didaktiska laboratoriet kommer att handla om olika digitala lösningar. 

Smakprovet på en Padlet för utveckling av vokabulär.


Hur jag använder Microsoft Word för att skapa organiserade lektioner

Använd ett Microsoft Office Word-dokument (om du vill använda en analog lösning kan du applicera samma metod men bara att du skriver det för hand) och börja med att skapa en spalt över lektionens innehåll. Börja med en enkel lista över vad du ska ha med. I mitt exempel ser vi ett  upplägg från en engelsklektion där eleverna återkopplat till momentet "Passions" genom en Mentimeter för att sedan påbörja det nya område "Comparing news" där vi läser och diskuterar en artikel om terrorattentatet i Paris (uppgiften kan laddas ned här).


En enkel lista över ett lektionsupplägg.

Efter att jag har skapat listan gör jag en uppskattning över hur lång tid varje del kommer att ta. Lektionsstarten tar ungefär fem minuter. Återkopplingen tar cirkus 15 minuter. En introduktion till en uppgift brukar jag ge tio minuter. I det här fallet ägnas sedan resten av lektionen åt att läsa och diskutera artikeln. Eftersom lektionen varar i 90 minuter får eleverna en tio minuters rast innan diskussionen utifall någon behöver extra tid för att läsa klart och göra kommentarer. Den avslutande diskussionen och feedforward, det vill säga etableringen av målet med nästa lektion, ger jag i det här exemplet 20 minuter. Jag fyllde även på med länkar till vårt material och tillhörande frågor. 

Jag brukar inte följa minutanvisningarna till punkt och pricka utan de skall agera som ett stöd för mig och eleverna. Behöver jag utrymme för att förklara, diskutera och ge exempel så får tiderna skifta. Beroende på lektionens aktiviteter avsätter jag olika mycket tid för en rast; rastens längd beror på hur lång lektionen är. Har jag 60 minuter ger jag eleverna fem minuter. Är lektionen 90 minuter får de tio minuter. Rasten är inte nödvändig eftersom lektionerna inte är extremt långa men jag tror på att släppa in ny luft i klassrummet och ge eleverna en chans att ventilera utanför klassrummet. Här är det ytterst viktigt att jag skriver tidslag när de ska vara tillbaka.

Nästa steg är att trycka på tab-tangenten för att skapa utrymme. Jag gör detta för att ge dokumentet mer "luft" och en mer överskådlig design. Efter det markerar jag tiderna i fet stil. Finns det någon information som är särskilt viktig i instruktionerna kommer jag att markera det i kursivt stil. Den sista och troligtvis den mest viktiga modifikationen gör jag i realtid i klassrummet: jag stryker över genomförda delar.

Genomstrykningsfunktionen finns i Word under fliken "Start" och ligger till höger om fet-, kursiv och understrukningsikonerna. Stryk över de delar som du genomfört. Eftersom de överstrukna delarna visar för eleverna vad de slutfört skapar strukturen en känsla av progression. Eleverna känner hur de klarar av saker och kan tydligt se vad som finns kvar av lektionen. 

Under mina återkopplingstillfällen frågade jag mina klasser om de ville att jag skulle ta bort slutförda meningar helt och hållet eller om de ville att jag använde mig av överstrykningsfunktionen. Till svar fick jag en enhetlig respons om att de ville ha kvar dem genomförda delarna så de kunde se vad vi "bockat" av, eller i detta fall strukit över.

Stryk över slutförda delar för att synliggöra progression.

Eleverna och jag som lärare har positiva erfarenheter av att använda det här systemet. Eftersom varje lektion använder samma struktur betyder det att eleverna inte behöver "koda av" hur jag arbetar. Alla i klassrummet får mer tid att för förklara syfte, arbetsförklaring, checklistor och andra viktiga detaljer. Jag känner mig bekväm med att använda den här arbetsformen eftersom jag kan strömlinjeforma min undervisning och använda lektionstiden så effektivt som möjligt. 

Tack för att ni tagit er tid att läsa. Här kan ni hitta två mallar utifall ni skulle vilja använda mitt upplägg. Den ena är på engelska och den andra är på svenska. Modifiera och förbättra dem, lämna i så fall gärna en kommentar och berätta vad ni gjorde. Som tidigare nämnt kommer nästa inlägg att handla om olika digitala klassrumsaktiviteter, bland annat Padlet. 

Eder tillgivne,
Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery