Nytt läsår, nya idéer, eller, experimentet med duggan

09:13

Hej och välkomna till första inlägget läsåret 2016-2017. Med sommarledigheten bakom oss har Didaktiska Laboratoriet återvänt med nya tankar som ska testas i undervisningen. Detta inlägg kommer att behandla 1) erfarenheter av problematiken kring prov och betygsättning, 2) bakgrunden till ett nytt synsätt kring prov- och bedömningstillfällen samt 3) duggor som incitament till inlärning inför betygssättning.

Erfarenheter av problematiken kring prov och betygsättning

Under föregående läsår testade jag flera olika nya idéer i min undervisning. Vissa av dessa idéer var framgångsrika, bland annat tydligare lektionsstruktur, omfattande digitalisering av instruktioner och material, ett nära samarbete med skolbiblioteket med bibliotekarierna som medpedagoger, tydliga bedömningskriterier (nyanseratanalysertolkakomplexa samband), samt skapandet av digitala prov. Å andra sidan var vissa lösningar mindre framgångsrika och det fanns en rad elever som hade svårigheter med exempelvis formativa bedömningar. Låt oss granska dessa resultat något mer noggrant. 

Det formativa arbetssättet är den stjärna som lyser allra starkast på den pedagogiska himlen just nu och 2015 gick jag utbildningen "Bedömning för lärande" som leddes av Jesper Ersgård för att lära mig mer. Enligt formativt arbetssätt gav jag mina elever fylliga kommentarer som de sedan bearbetade genom till exempel skriftliga kommentarer eller muntlig återgivning för att stärka deras metakognitiva inlärning. Från elevgrupperna kom både glädjerop (”Åh vad skönt att slippa betyg!...Äntligen slipper vi bokstäver”) och klagorop (”Men hur ska jag kunna veta vad kommer att få för betyg? Vad är vitsen att arbeta om det är bara i slutet vi får betyg?”). Just det senare påståendet florerade särskilt mycket där det fanns elever som upplevde det mållöst att lära sig under året eftersom de kunde kämpa stenhårt vid den slutgiltiga betygsättningen. Jag reflekterade i denna stund över när Ersgård problematiserade hur betygssättning på individuella uppgifter kan ha negativ inverkan på elevers lärande. Mina tankar kom inte fram till någon lösning utan bidrog till ytterligare konfundering.

Det uppenbarade sig problem: å ena sidan pekar pedagogisk forskning på hur ett formativt arbetssätt gynnar elevernas metakognitiva utveckling och å andra sidan finns det elever som ställer sig icke mottagliga för den typen av undervisning. Jag upplevde det problematiskt att forma stimulerande undervisning enligt forskningsrönen samt förmedla arbetssättet till elever som inte ser värdet med det. Dessutom fanns det elever som blev mer stressade av elaborerade kommentarer eftersom ännu mer ansvar lades på eleven utöver deras regelbundna ansträngning i klassrummet. Jag är medveten om att föra in formativa idéer på enbart en instans inom skolan underminerar sannolikheten att tankesättet ska slå rot – det behöver användas av alla för att det verkligen ska fungera -  vilket gör att eleverna kan bli stressade av ett helt nytt arbetssätt. Men det finns fler lärare på min skola som arbetar formativt och jag vill själv delta i att testa arbetssättet, men hur ska jag förhålla mig till det när det finns elever som inte lär sig?

Bakgrunden till ett nytt synsätt kring prov- och bedömningstillfällen


Vid min årliga självreflektion återkom jag till Ersgårds utbildning när jag analyserade läsåret. Utbildningen pekade bland annat på forskning om hur bedömning och betyg påverkar elevens utveckling; tre grupper av elever får tre varianter av bedömning där ena får ett betyg, den andra kommentarer och ett betyg och den tredje enbart kommentarer. Forskningsresultatet visade att eleverna som enbart fick betyg hade minst utveckling, gruppen som fick både kommentarer och betyg gynnade framförallt högpresterande gymnasieelever medan gruppen som fick enbart kommentarer hade störst inverkan på elevernas inlärning. Minnet av dessa resultat var ytterst fascinerande och jag fick flera tankeställare om hur jag bör uppdatera min undervisning. Nyckeln verkar ligga i att utvinna effekten hos kommentarer tillsammans med att öka studiemotivationen.

Vid ett annat tillfälle kom jag i kontakt med lektor Carola Wiklund-Hörnqvists forskning, institutionen för psykologi vid Umeå universitet, om test och deras effekt på ökad inlärning. Wiklund-Hörnqvist pekar på positiva aspekter med att öka antalet testtillfällen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att fler test leder till ökad inlärning och stärker minnet (jämför Skolvärlden 2016a, 2016b, 2015, 2014). Texterna var sällsamt intressanta i kölvattnet av hur positivt inställda eleverna var till de digitala test de genomfört. Tanken på att lösningen ligger i bedömningstillfället började sakta ta form.  

Sommarledighetens distans till undervisningen gav mig ytterligare tid för reflektion. Hur kan jag behålla det formativa arbetssättet där eleverna får konkreta och konstruktiva kommentarer som driver deras inlärning framåt? Hur kan jag hjälpa eleverna att inte blint stirra på betyg och identifiera sig med en bokstav? Hur kan jag få eleverna att finna värde i att lära sig och sträva framåt mot ett mål och känna värde i den ansträngningen? Inspirationen kom från universitetsvärlden.

Duggor som incitament till inlärning inför betygssättning



Vissa universitet använder sig av mindre test kallade duggor som eleverna skriver inför större tentor. Eleven deltar med hopp om att klara duggan vilket i så fall leder till att eleven får med sig ett antal poäng till den kommande tentan. Duggans styrka är att den ger eleverna en chans att belönas när de visar på sina kunskaper innan det mer avgörande bedömningstillfället. Vidare så möjliggör duggan att en framgångsrik elev kan känna sig mer säker på sina kunskaper när de får ta med sina bonuspoäng till ett provtillfälle som annars hade kunnat skapa stor oro och stress. Elever med lägre motivation får även flera tillfällen att prövas och poängsystemet agerar som stöd för att uppnå en E-nivå. En annan aspekt är att duggan är ett betygslöst bedömningstillfälle som ger eleverna återkoppling på sina kunskaper utan att deras slutgiltiga betygssättning hamnar i fokus. En pedagogisk idé började forma sig i mitt sinne.

Ett av läsåret 2016-2017s mer övergripande didaktiska projekt blir att pilottesta ett dugge-system. Den pedagogiska planen ser ut som följande: elev inom engelska övar på sin förmåga att uttrycka sig i skrift, att uttrycka sig i tal samt att förstå tal och skrift. Dessa är fyra stora mål inom engelskkursen vilka ska bedömas separat under året för att slutligen ge en gemensam indikation på kunskaper vid betygssättning i maj. Med ett dugge-system skulle elevens ansträngningar och producerade material (skriftliga inlämningar, uppsatser, muntliga presentationer, et cetera) ger eleven ett ”fantombetyg” som enbart är en lägesrapport på elevens kunskapsnivå i relation till kunskapskraven. Varje fantombetyg är värt ett speciellt antal poäng. Under kursen sker två prov där elevens fantombetyg ger bonuspoäng inför provtillfället. Under kursen bedöms elevens ansträngningar och eleven ges gott om utrymme för individuell samt kollektiv återkoppling. Slutmålet är ny inlärning och en förståelse för hur elevens förmågor ska utvecklas inför kommande inlärning.

Ambitionen med detta experiment är att möta de framgångsfaktorer som de ovan nämnda forskningsresultaten visar på samtidigt som jag försöker tillgodose elevernas behov för ökad motivation. Detta experiment blir även ett sätt att möta de brister som jag uppmärksammade i mitt arbete med ett formativt arbetssätt. Det faller sig uppenbart att detta system faller inom ramen för den andra kategorin av forskningsresultat som Ersgård beskrev (de som fick både ett betyg och kommentarer) vilket riskerar att enbart fungera för högmotiverade elever. Jag tror dock att detta arbetssätt ger eleverna ett mer handfast förhållnigssätt till sin inlärning eftersom de ser hur sina ansträngningar kan gynna dem i deras inlärning under längre tid. Även om duggorna är riktade mot ett summativt tillfälle (men är inte all undervisning det?) så kommer de förhoppningsvis att finna styrka i att vilja lära sig och nå kunskapskraven under hela terminen eftersom hårt arbete kommer att belönas. 


Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg och jag hoppas att vi ses åter.

Eder tillgivne,
Feke

You Might Also Like

3 kommentarer

  1. Intressant! Jag ser fram emot att läsa din utvärdering!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, Åsa! Det ska bli riktigt kul att se hur det blir!

      Radera
  2. Intressant! Jag ser fram emot att läsa din utvärdering!

    SvaraRadera

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/