Varför får killarna högre betyg helt plötsligt?, eller, en analys av fjolårets betygssättning

09:37

Välkomna till Didaktiska Laboratoriet som tar tid för reflektion. I början av läsåret genomförde lärare vid min arbetsplats betygsanalyser för att programvis se förändringar över tid. I kölvattnet av analysen kom jag att reflektera ytterligare steg kring min egen betygssättning och bad ansvarige för dagen om min personliga betygsstatistik. Detta inlägg kommer att behandla 1) min betygssättning från 2015-2016 och 2) mina reflektioner om betygsättningen av betygsstegen D och B samt 3) skillnaderna mellan tjejer och killars betyg. 

Min betygssättning från 2015-2016


Under läsåret 2015-16 undervisade jag 150 elever.  Den svarsdata som jag erhölls från årets betygsanalys hade en genusaspekt inkorporerad där även kön var utskrivet. Enligt min förståelse framhävs kön i statistiken i relation till den debatt som existerar kring hur det finns betygsskillnader mellan flickor och pojkar (Kort sammanfattat pekar resultaten på att tjejer i regel får högre betyg än vad killar får). Vidare visade min data att elevernas genomsnittliga meritvärde var 14,6, varav 69 flickor hade ett snittvärde på 14,0 och 81 pojkar 15,1.

Bilden nedanför sammanställer betygsättningen för läsåret 2015-2016 .


Betygsättning läsåret 2015-2016
Bilden visar att följande betyg sattes: 

  • A: 24 stycken, varav flickor 13% och pojkar 19%.
  • B: 33 stycken, varav flickor  17% och pojkar 26%.
  • C: 23 stycken, varav flickor 13%  och pojkar 17%.
  • D: 40 stycken, varav flickor 33% och pojkar 21%.
  • E: 27 stycken, varav flickor 20% och pojkar 16%.
  • F: 3 stycken, varav flickor 3% och pojkar 1%.
  • Streck: 0 stycken.

Totalt representerade A 16%, B 22%, C 15%, D 27%, E 18% och F 2% respektive av de uppnådda betygen. 

Det intresseväckande som kan hämtas från denna data är att flest D samt B har delats ut vilket är intressant då dessa betygsnivåer saknar kunskapskrav. Vidare framträder ett mönster som visar att det är fler killar än tjejer som uppnått A och B, där det skiljer sig som mest 9 procentenheter mellan pojkar och tjejer gällande betyget B. Den största procentuella skillnaden är kring betyget D där 12 % fler tjejer än killar uppnår det betyget. 

Mina reflektioner om betygsättningen av betygsstegen D och B

Varför är betygen D samt B satta fler gånger än de andra? Min analys av betygsättningen har  lett till att orsaken är en kombination av didaktik samt styrning från Skolverket. Under de senaste åren har jag fokuserat särskilt mycket på att konkretisera och verbalisera kunskapskriterierna för att göra de mer lättförståeliga både för elev och lärare. Mitt mål var att synliggöra elevernas målbild, bedömningen av denne samt att underlätta vid bedömningstillfället. Detta arbete är i konstant utveckling och jag strävar hela tiden mot att göra dessa kriterier ännu mer konkreta och rättvisa. 

I min undervisning får elever kunskapskriterierna i list- samt processformat, men hur korrelerar det till att betygssättningen av D och B har ökat? Min uppfattning är att jag har försökt att vara särskilt tydlig i kriteriernas utformning vilket kan exempelvis ses i bilden till höger. Samtidigt kom mina egna reflektioner fram till att när eleverna har strävat mot exempelvis ett C eller ett A så har vissa genomfört den mekaniska och kvantifierbara ansträngningen men inte alla gånger visat på analytiska kunskaper. Till exempel, kunskapskriterier för ett C i kursen Religion 1 innehåller begrepp så som "utförligt" och "välgrundat" (Skolverket, 2011) vilka jag tolkar som mekaniskt (utförligt innebär att eleven använder flera källor) och som analytiskt (välgrundat innebär att slutsatser som dras stöds i de nämnda källorna). I det fallet kan eleverna siktat mot ett C där jag kvantifierat "utförligt" med ett specifikt antal källor som eleven ska använda. Däremot lyckas inte eleven använda dessa källor på ett tillfredsställande sätt, så som när eleven kan utgå från källorna och motivera sin argumentation eller sina exempel. Det leder till att elever delvis uppnår vissa av kunskapskriterierna för ett C men inte samtliga kriterier vilket lett till att de betygssätts inom ramen för betyget D.

Spannet för betygssättande av just D och B lyftes även av Skolverket i ett pressmeddelande

"Utvidga innebörden av ” till övervägande del” för betygsstegen B och D. Betygsstegen B och D har inga egna kunskapskrav. För att få B eller D ska eleven ha uppnått alla delar i kunskapskravet för det underliggande betygssteget och ”till övervägande del” för det närmast överliggande betygssteget. Det har sedan tidigare inneburit att en elev som uppfyller hela kunskapskravet för C och merparten av kunskapskravet för A, får B i betyg. Skolverket utvidgar nu betydelsen av ”till övervägande del”. Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B istället för C, och tröskeleffekterna minskar. Den utvidgade innebörden av "till övervägande del" kan tillämpas omedelbart och den kommer också att förtydligas i Skolverkets allmänna råd och stödmaterial." (Skolverket, 2016)

I ljuset av större utrymme inom lärarens betygssättning samt min egen konkretisering av kunskapskriterierna för E, C samt A förefaller det sig inte orimligt att betygssättningen för D och B är störst då jag som lärare har försökt synliggöra elevers kunskapsmål samt haft större möjligheter att sätta dessa betyg. 

Skillnaden mellan tjejer och killars betyg

Vad är anledningen till att killarna plötsligt får högre betyg än tjejer? Jag kommer att diskutera frågan utifrån flera synvinklar.

Inledningsvis vill jag uttrycka min förvåning över att min betygsstatisk visar på att killar fick i regel högre betyg än tjejer. Min erfarenhet har alltid varit att jag sett liknande tendenser som samtida genusforskning pekat på, det vill säga att tjejer har högre skolprestationer. Min första tanke var att skillnaden låg i killarnas högre meritpoäng men jag tror att frågan kan innehålla fler nivåer än så.

Jag upplever själv att jag bedömer elever likvärdigt och tar frågan på stort allvar eftersom jag även arbetar som likabehandlingsansvarig. I min undervisning strävar jag alltid efter en jämställd miljö där kön inte ska ha någon effekt över hur jag behandlar eleven. Till exempel använder jag stundvis anonymiserade bedömningar genom att ta bort elevers namn. Samtidigt som jag ser de aktiviteter jag gör för att förhindra diskriminering av kön ville jag lyfta frågan med mina kollegor för att få ytterligare tankar om frågan.

Jag diskuterade ämnet med en kollega som argumenterade för att statistiken mellan tjejer och killar kan vara svår att analysera utifrån den svarsdata jag utgår ifrån. Hen resonerade att eftersom statistiken inte visar mer detaljerad information om elevernas studiesituation så kan vi inte dra vissa slutsatser. Till exempel kan gruppernas storlek, klassens klimat eller samarbetsförmåga skapa en särskilt framgångsrik grupp och dessa parametrar saknas i vår data. Utifrån mina erfarenheter hade några av mina grupper större akademiska framgångar än andra och där vissa av dessa hade en större koncentration av killar. En sådan grupp var min kurs i Engelska 7 som kräver att eleverna har goda kunskaper i engelska och föregående år hade jag flera killar med starka engelskkunskaper i gruppen.

Vid ett annat tillfälle reflekterade jag över vilka program jag undervisade på och dessa tankar ledde mig in på skillnaden mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det finns tecken som pekar på att elever som läser yrkesförberedande program har svårare att få sin examen. Elevernas studieframgångar och valet av program behöver inte nödvändigtvis stämma i alla lägen men om det finns en korrelation mellan yrkesprogram och betyg kan detta peka på samband i min statistik.

Jag undervisar flera grundläggande kurser på Handelsprogrammet vilket är ett yrkesprogram som har en större sökbild bland tjejer; figuren nedanför visar att Handelsprogrammet (förkortat HV) hade 2007 en hög andel tjejer och skillnaden mellan könen angående meritpoäng var desto lägre. Det betyder att kunskapsskillnaderna mellan könen är små. Om denna statistiska trend har fortsatt kan vi dra slutsatsen att jag har undervisat fler tjejer som haft lägre kunskaper än det nationella snittet. Vidare har de pojkar jag undervisat även sökt högre kurser som kräver större förkunskaper vilket i sin tur kan förklara hur de haft starkare resultat inom dessa ämnen.

Data från "Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad" (Framtidskommissionen, 2012)

Jag reflekterade tillsammans med en annan kollega på vilket sätt vi kan relevant lyfta kön i betygssättning; diskuteras kön i ljuset av statistik eller förväntningar på könTillslut nådde vårt teoretiserade att de manliga elevernas betyg kan vara sammankopplade till att jag är manDet vill säga, kollegan argumenterade att unga killar kan känna ökat förtroende för mig som man eftersom jag kommer att bli en förebild som förespråkar akademisk framgång. Vår konversation väckte ett minne där en av skolans bibliotekarier påtalade att unga män behöver vuxna män som visar att det är viktigt med akademiska kunskaper, vilket även lyfts inom forskning samt media.

Örebro läns landstings Unga män och pojkar läser – rapport från en förstudie definierar "kamrater, föräldrar och andra vuxna i de ungas närhet som är de viktiga förebilderna för unga män och pojkar när det gäller läsning. Om en förälder uppmuntrar till läsning av en bok bryr sig de unga mer än om en känd person gör det" (Redman, 2013). Dessutom lyfter SVT ABF-projektet Läsbryggan vikten av män som läser, särskilt pappor. Måhända stödjer min (och bibliotekariernas - mer om detta nedan) pedagogik byggandet av den läsande förebilden som forskningen pekar på?

Under föregående år inledde jag tillsammans med skolans bibliotekarier flera projekt där vi samplanerade kurser, lyfte in undervisningen i biblioteket och således gjorde biblioteket till ett nav i undervisningen. Denna satsning på bibliotekscentrerad undervisning kan ha lett till en ökning i effekt bland mina manliga elevers studieresultat och möjligtvis fick då pojkarna den pedagogisk stimuli som bland annat Örebro läns landsting och Läsbryggan påtalat. Det är viktigt här att nämna att vi ville ge samtliga elever, oavsett kön eller andra parametrar, ett likvärdigt fokus i vår planering.

Flera lektioner per kursmål ägnades åt att öka elevers förförståelse, bearbetning av material samt arbetade mot kollaborativ förståelse. Vi ville att alla skulle kunna få effektiva strategier för att lyckas med sina studier. Bibliotekarierna skapade även goda relationer med eleverna vilket ledde till att fler elever kom och bad om hjälp för att lösa sina uppgifter. Då min och bibliotekariernas undervisning specifikt strävat emot att möta de forskningsbaserade rönen om vikten av läsande förebilder kan detta vara en ytterligare anledning till att ha stimulerat elevers - särskilt pojkarnas - förmågor. 



Tack för att ni visade intresse för min reflektion. Hur går man vidare efter en sådan här analys? I framtiden ämnar jag att göra en analys av min betygssättning där jag jämför betygsstatistik över tid genom att analysera tidigare års betygssättning. Förhoppningsvis kommer det ge ytterligare svar på frågor som jag lyft i detta inlägg.

Eder tillgivne,
Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/