Utvecklingsområden 2023: bildstöd för tydligare instruktioner, bedömning och anteckningar

anteckningar
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg 1) introducerar mina utvecklingsområden för vårterminen 2023  och forskning rörande bildstöd i undervisning samt 2) visar exempel på ett förbättrat bildstöd som jag skapat till en av mina klasser

Nyckelord: bildstöd, extra anpassningar, Canva, bedömning, övning, anteckningar

Detta inlägg kan vara av intresse för dig som är vill se hur jag använder mig av bildstöd som en del av ordinarie undervisning för att ge eleverna extra tydliga instruktioner, visa på när vi övar och har bedömningsaktiviteter, samt stötta eleverna med att sätta igång och organisera det de lär sig.



Mina utvecklingsområden vårterminen 2023

Innan jul beskrev jag både hur mina elever gav mig feedback och vad jag fick som utvecklingsområden. Inför detta arbete läste jag om evidensbaserade pedagogiska arbetssätt som kunde möta elevernas behov. Detta ledde mig till de extra anpassningar som Specialpedagogiska skolmyndigheten pekar på hjälper eleverna att utvecklas. Jag läste om bland annat extra tydliga instruktioner och stöd för att sätta igång arbetet när eleven har utmaningar att veta vad hen ska börja (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2020). Det finns även evidens för att visuella förstärkningar har en positiv effekt på exempelvis elevers läsförståelse (Rahat, L., Rahman, G., & Ullah, S., 2020).

Som ett ytterligare led i att stötta eleverna med sin inlärning har jag tidigare använt mig av Cornell-metoden. Denna hjälper elever att både strukturera det de lärt sig, sammanfatta det och repetera innehållet (Pauk, Walter; Owens, Ross J. Q. (2010). Nu har jag ambitionen att kombinera dessa mer övergripande, förtydligande insatser med mer rena arbetsätt som Cornell-metoden har för att dra nytta av dem sida vid sida. 

Exempel på förbättrade bildstöd

De bifogade bilderna visar på hur jag arbetat med förbättringar rörande syftesbeskrivningar och bedömningar.


En av mina klasser önskade fler bedömningstillfällen, tydligare indikation på när de äger rum och på att fler övningar räknas in i den övergripande bedömningen. Detta alster är ett försök att kombinera detta med andra utskrifter som jag redan gett eleverna. Den vänstra sidan, som lyfts fram under den andra bilden, visar på syfte och planering. 



Planeringen förtydligas med hjälp av en QR-kod som leder eleverna till läsning och hemläxor. Jag la till ikoner i den nedre delen som visar på lektionsflödet. Ikonerna är tänkta att visa på övning och olika typer av bedömningstillfällen. Målet är att öka tydlighet och tillgänglighet. 

Den högra sida är en modifierad version av Cornell-metoden. Eleverna hittar en kort sammanfattning av syfte och centralt innehåll samt rubriker som sammanfattar den föreläsning som jag håller i ämnet. Sammanfattningen har ett utrymme för anteckningar och jag har försökt göra sen visuellt stimulerande med bilden och citatet rörande innehållet (i det här fallet en jätte som symboliserar hur man använder citat, vilket citatet under pekar på). Avslutningsvis sammanfattar eleverna föreläsningen.

Initiala reaktioner har varit positiva och eleverna använde materialet som stöd under föreläsningen. Fler insatser kommer och jag hoppas att allt arbete kommer att gynna deras lärande.

Tack för att ni tog del av detta inlägg. Kom gärna med era reflektioner rörande:
  1. Hur arbetar ni för att förtydliga det eleverna lär sig?
  2. Vilka arbetssätt förordar ni när ni lär elever studieteknik?
Eder tillgivne, 
Feke



Källor:

Killian, S.,(2021). Evidence-based teaching. https://www.evidencebasedteaching.org.au/high-impact-teaching-strategies/

Rahat, L., Rahman, G., & Ullah, S. (2020) Impact of Graphic Organizers on Reading Comprehension of English Learners at Intermediate Level. Sir Syed Journal of Education & Social Research

https://www.researchgate.net/publication/344438452_Impact_of_Graphic_Organizers_on_Reading_Comprehension_of_English_Learners_at_Intermediate_Level

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/grafisk-akk/bilder/

Digitalt klassrumsbesök: hur jag avslutar lektioner med en exit ticket

exit ticket

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg 1) förklarar hur jag avslutar lektioner med hjälp av en exit ticket, 2) visar en inspelning från när jag avslutar en lektion och 3) drar lärdomar från hypotesen och planera framåt. Filmen kan vara av intresse för dig som är ny tillika senior lärare som vill se hur jag använder mig av exit tickets, en form av metakognitivt kvitto, för att låta eleverna reflektera över sitt lärande och ge lektionen ett planerat avslut.

Nyckelord: exit ticket, formativt lärande, lektionsdesign

Hur har jag designat slutet av mina lektioner?

Exit ticket betyder att eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig under lektionen. Detta ger tid för reflektion, en mindre formativ bedömning och stimulerar metakognition. Forskning om exit tickets visar att de genererar ett ökat engagemang, ökade testresultat (Mastromonaco, 2015; Mubashara, A., & Muhammad, S., 2020) och hjälper att identifiera och reflektera om målet med lärande (Leigh, R,. S., 2012).

Enligt min planering skulle jag: 

  • planerar för att ställa frågor utifrån lektionen lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning
  • avsluta en lektion med en exit ticket

Inför detta inlägg hade jag hypotesen: “Om jag avslutar mina lektioner med en exit ticket får eleverna reflektera över rörande sitt eget lärande och sätta ord på det och jag som lärare ger lektionen ett tydligt avslut.

Min slutsats är att hypotesen håller och att denna form av strukturella ritual ger eleverna förutsättningar till reflektion samt att lektionen får ett förutsägbart avslut.

Se filmen för en mer fyllig redogörelse för innehållet.



Källor:


Leigh, R,. S. (2012) The Classroom is Alive with the Sound of Thinking: The Power of the Exit Slip (https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ996265.pdf)

Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science (https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses)

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level (https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972)

Tittarfrågor om kunskapsomdömen - hur jag dokumenterar omdömen inför kursbetyg

betyg
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg besvarar frågor rörande bedömningar och hur dessa dokumenteras inför kursbetyg. Inlägget behandlar hur jag:

  • visualiserar lärandemål och kvalitetsdimensioner genom matriser och kommentarer
  • sammanväger kunskapsomdömen till kursbetyg

Nyckelord: omdömen; bedömning; matriser; inspelning; Skolverket


Tittarfrågor

För ett tag sedan fick jag ett mail från en lärarkollega någonstans i Sverige med frågor rörande bedömning och betygsättning. Manfred frågade:
  • ”Så återkopplar jag till elever efter en examination” (hur ser du till att eleverna tar med sig respons från den här uppgiften till nästa?)
  • ”Så dokumenterar jag kunskapsomdömen” (vilken form har de? Matriser, Påståenden, Poäng, uppgiftsbetyg? Och vilket format har de? Läroplattform, Word, papper, kalkylark?
  • ”Så sammanväger jag mina kunskapsomdömen till kursbetyg”.

Vilka bra frågor! Tack Manfred!

Rörande första frågan kan jag rekommendera att se en film om hur jag spelar in bedömningar för att eleven ska få värdefull feedback och feedforward som stimulerar till metakognition: https://www.youtube.com/watch?v=-N8GLB2UUhs

Inledningsvis använder vår skola lärplattformen Unikum. Där publicerar jag alla mina omdömen, jag skapar och kopplar matriser till mina planeringar samt sätter betyg. Rörande den andra frågan så använder jag: matriser, påståenden, poäng och uppgiftsbetyg, men i olika syften och grader

Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.


Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.

Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.

Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:


Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.

Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.

För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här . 

Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.

Eder tillgivne,

Feke

Källor


Lundahl, C., (2011). Återkoppling som för lärandet framåt.

Skolverket, (2019). Hur sätter lärare betyg?

Skolverket, (2022). Bedömning

Skolverket, (2022). Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd

Skolvärlden, (2017). Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever. 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten, (2022). Betygsforskaren som syns i samhällsdebatten.

Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

formativ bedömning

 Välkomna till Didaktiska laboratoriet och filmen Spela in #formativ bedömning med #Screencast-o-matic

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

- Hur man kan designa formativ feedback utifrån en vetenskaplig grund

- Spela in sin feedback till sina elever





Jag har utgått från forskning av:

Jan Håkansson och Daniel Sundberg i boken Utmärkt undervisning (2012).

No hands up för ökad inlärning och jämlikhet

formativ bedömning

Hej och välkomna till den senaste filmen från Didaktiska laboratoriet som handlar om hur jag använder mig av glasspinnar när eleverna ska besvara frågor. Detta arbetssätt kallas för no hands up och ökar inlärningar och främjar jämlikhet. 

Den här filmen kommer att fördjupa oss om:

  • Forskning rörande att ställa frågor till eleverna
  • No hands up för ökad inlärning samt att främja jämlikhet
  • Mina erfarenheter



Syftet är att:

  • Undvika att det är samma elever som svarar när läraren ställer frågor
  • Alla elever uppmuntras till att vara förberedda att svara
  • Eleverna uppmuntras även att ta hjälp av sina  vänner ifall de inte vet svaret. 
  • Att eleverna får höra vad de andra har tänkt är ett sätt att lära sig av varandra. (både i gruppen de diskuterade med, men även när de lyssnar på varandra).
  • Öka jämlikheten; alla ska ha samma möjligheter oavsett sexualitet, religion, kön, funktionsnedsättning, var du är född, et cetera. 

Mina erfarenheter:

  • Eleverna svarar i högre grad efter att de diskuterat frågan i grupp innan vi drar från koppen.
  • Be eleverna att skriva sina svar på exempelvis en mini-whiteboard, både för att de ska minnas vad de pratat om, men även för att uppmuntra andra förmågor, såsom skrivförmågan.
  • Vissa klasser gillar upplägget, andra avskyr det.
  • De som gillar pinnarna tycker att det motarbetar eventuell pinsam tystnad och de som inte tycker om arbetssättet tycker att det skapar stress.
  • Klasserna som inte tycker om arbetssättet är för att de är obekväma- när jag pratat med deras mentorer om det - har varit otrygga eller känt sig oroliga inför var sina klasskamrater kommer att tänka om dem ifall de svarar fel.
  • Det hjälper de mig med att minnas elevernas namn! 
Eder tillgivne, 
Feke

Från digitalt ax till multimodal limpa, eller, workshopen "Smörgåsbord av molntjänster"

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är ett textkomplement till min workshop “Smörgåsbord av molntjänster” som jag höll vid Sandvikens pedagogiska café tisdagen den 14e mars. Workshopen finns på Youtube (ni hittar länken nedanför) och detta inlägg kompletterar den avslutande delen som tyvärr inte fångades på film. De två deltagarna godkände att workshopen kunde publiceras. Inlägget redogör därmed, för 1) workshopens syfte, 2) en sammanfattning av de fyra molntjänsterna och 3) Mentimeterundersökingen som uteblev från inspelningen.



Workshopens syfte


När jag blev tillfrågad om att hålla i en workshop kring digitalisering närmade jag mig förfrågan utifrån tre parametrar: digitalisering ska bidra med något som icke-digitala verktyg inte kan göra, verktygen ska vara lättanvända och deltagarna ska få bidra till workshopen via verktygen under workshopens gång. Med denna utgångspunkt skapade jag ett innehåll som pekar på hur digitala arbetssätt ger användarna (elever eller vem det nu berör) tillgång till innehållet oavsett var de befinner sig och vilken tid på dygnet det är. Användaren har möjligheten att enkelt se sin egen inverkan och därmed skapa ett sammanhang och kunskaper. Innehållet är interaktivt och ska simulera hur elever tar del av dessa molntjänster i en undervisningssituation samtidigt som de som deltog bjöds in till dialog. Ambitionen var att deltagarna skulle känna att de fick lära sig samtidigt som deras medverkan var helt avgörande för att workshopen skulle kunna fortlöpa. Deltagarna blev därmed både elever och medpedagoger när vi lärde oss om ämnet molntjänster genom att skapa, testa och utvärdera ett innehåll från digitalt ax till multimodal limpa.

I början av planeringsstadiet valde jag att workshopen skulle vara uppdelad i tre delar som bildar en hel cykel genom ett processorienterat förhållningssätt; 
  • del ett skapar ett innehåll som kommuniceras till alla inblandade, 
  • del två testar innehållet för att generera ett resultat och 
  • del tre lyfter bedömning samt framåtsyftande återkoppling. 

Inledningsvis informerade jag deltagarna om syftet med workshopen och målen med det vi skulle lära oss. De fick veta att de kommer att besvara en fråga vid workshopens slut - en ”exit ticket” - om vad de lärt sig. Den första delen av workshopen tog avstamp i deltagarnas förkunskaper och upplevelser av digitalisering i skolan. De blev ombedda att använda en virtuell whiteboard från whiteboard.fi för att rita en smiley som representerar sina känslor inför ämnet samt beskriva om de känner sig bekväma med digitalisering. Efter detta skapade vi ett innehåll genom att besvara fyra frågor: “hitta två definitioner på molntjänster, gäller personuppgiftslagen vid användandet av molntjänster samt vilka positiva och negativa aspekter finns med molntjänster?” Deltagarna sökte på internet efter sina svar som sedan publiceras på en Padlet vilket är en virtuell anslagstavla. Deltagarnas svar sparades som en pdf-fil inför del två.

Utifrån pdf-filen med deltagarnas bidrag skapades ett multimodalt material genom att jag visade hur jag tog deltagarnas innehåll från vår Padlet och matade in informationen i Quizlet. Quizlet behöver ett begrepp, vilket blev frågorna jag tidigare ställe, och en definition som jag kopierade från deltagarnas svar. Jag visade hur Quizlet automatiskt ger användaren tillgång till en talsyntes och olika sätt att öva på de inmatade begreppen. Deltagarna fick testa verktygets olika arbetssätt och på grund av vårt antal kunde vi inte testa live-quizet men jag berättade om dess funktion.

Slutligen skapade vi en undersökning med verktyget Mentimeter där jag ville åstadkomma tre saker: visa hur Mentimeter fungerar, låta deltagarna bedöma workshopen och ge framåtsyftande återkoppling om vad de och jag lyckats med samt kan förbättra framöver. Jag valde att visa tre olika frågetyper: envalsfrågor som skapar stapeldiagram, hur man värderar olika alternativ (i detta fall de molntjänster vi testat) genom att distribuera poäng till dessa och öppna frågor där de fick själva formulera sina svar.

Avslutningsvis gav jag deltagarna en hemläxa att testa något av verktygen i din egen verksamhet och sedan kommentera sina erfarenheter på en ny, lösenordsskyddad Padlet. Vi återkom till vår exit ticket som de fick skriva på en miniwhiteboard och vi delgav varandra om vår inlärning för att både synliggöra denna samt lära oss av varandra.

En sammanfattning av de fyra molntjänsterna


Whiteboard.fi är ett verktyg där elever får tillgång till en individuell virtuell whiteboard med stöd för skrift och ritverkryg. Läraren skapar en unik whiteboard tillsammans med en kod som delas med en klass och alla elevers svar uppdateras i realtid på den arbetsytan. Innehållet raderas sedan automatiskt.

Padlet är en virtuell anslagstavla där läraren skapar en URL för den sidan där elever skriver på en egen post-itlapp. Padleten finns alltid kvar som en samlingsyta för bidragen. Läraren kan ställa in om innehållet måste skyddas av ett lösenord och om inläggen ska modereras innan de publiceras. Skaparen av padleten kan välja om deltagarna är anonyma eller om de behöver uppe namn.

Quizlet låter alla användare skapa egna studiekort med begrepp och definitioner som man sedan kan öva på genom en handfull övningar. Innehållet delas via en URL eller direkt till lärplattformer eller sociala medier. Begreppen och definitionerna anpassas efter språk vilket sedan möjliggör talsyntes samt stöd för bilder. Utifrån dessa kan man öva på att matcha begrepp och definitioner, stavning, skrivhastighet och även tävla i grupp mot andra om vem som kommer ihåg flest begrepp och definitioner.

Mentimeter är ett verktyg för att skapa omröstningar och quiz med flera olika frågetyper. Verktyget presenterar de röstandes innehåll omedelbart och anonymt. Alla svar är enkelt visualiserade med staplar, mätare och textrutor. Svarsdata sparas och kan delas antingen som skärmdumpar eller genom att dela hela omröstningen.

Inget utav dessa verktyg kräver att eleverna har en inloggning för att användas. För att nå Whiteboard.fi och Mentimeter behöver eleverna gå in på respektive hemsida och mata in en kod medan det för att nå innehållet i Padlet och Quizlet behövs ens en URL.


Mentimeterundersökingen som uteblev från inspelningen


Batteriet till kameran som jag använde tog slut vid slutet av workshopen och därmed syns inte resultatet utav Mentimeterundersökningen. Här finner ni respektive fråga samt svar.

Sammanfattningsvis upplevde deltagarna att innehållet var användbart; de röstade på att innehållet var “mycket användbart” och “jag kommer använda dessa [verktyg] ibland”. Här bör vi uppmärksamma att eftersom det bara var två röster så blev deras svar inte anonyma vilket kan påverka svarens reliabilitet. Deltagarna kändes uppriktiga när vi diskuterade svaren och jag utgår från att de svarade sanningsenligt. 







Quizlet fick flest poäng gällande användbarhet och deltagarna var positiva inför workshopens pedagogik. Inför framtiden önskar de att få fördjupa sig ytterligare inom digitalisering och att de vill fortsätta öva på att använda dem i sin egen praktik.








Tack för att ni tog del av workshopen "Smörgåsbord av molntjänster". Hur använder ni digitala verktyg i undervisningen? Ni som har erfarenhet av verktygen, kommentera gärna. Ni andra nyfikna, testa gärna och berätta vad ni tycker!

Eder tillgivne, 
Feke

Miniwhiteboards i undervisningen, eller, variation till digitala lösningar

anpassning
De senaste månaderna har jag testat olika klassrumsövningar där eleverna har fått använda en egen miniwhiteboard som arbetsmaterial. Vanligtvis skriver jag om digitala lösningar som kan användas men i detta inlägg kommer jag att 1) beskriva motivationen bakom analoga lösningar i vissa situationer, 2) hur jag använder miniwhiteboards i undervisningen och 3) mina elevers kommentarer om arbetet.

Motivationen bakom analoga lösningar i vissa situationer.

I min undervisning lägger jag särskilt tryck på att eleverna ska lära av varandra, även kallat kollaborativt lärande. Kollaborativt lärande innebär att eleverna använder varandra som läranderesurser där de drar nytta av varandras styrkor för att öka sin egen inlärning. Exempel på kollaborativa arbetssätt är grupparbeten eller kamratbedömning där eleverna arbetar tillsammans för att utvecklas.

Utöver grupparbeten och återkoppling kan eleverna använda varandra som en läranderesurs genom att skapa en gemensam kunskapsbas. Jag har tidigare gett exempel på hur eleverna gemensamt kan arbeta fram kunskap med programmet Padlet och Mentimeter. Syftet med programmen är att alla elever kan dra lärdom från den gemensamma insatsen. Padlet skapar en digital whiteboard och Mentimeter är ett verktyg där elever kan rösta samt skriva anonyma svar som syns i realtid. Programmen passar väl för att synliggöra när elever besvarar frågeställningar, skapar ordförråd eller dokumenterar deras arbeten, så som lika tolkningar av en text eller slutsatser av en analys. Jag har även använt programmet för att skapa läxor baserade på elevernas kunskaper och de kunskapsluckor jag fått utifrån deras inmatning i programmet. Padlet spara materialet som en sida där alla med länken eller ett lösenord kommer åt materialet medan Mentimeters svarsdata kan sparas i flera olika filformat, så som excel, pdf eller jpg. Läs om Padlet här och Mentimeter här.

Fördelen med dessa arbetssätt är att både lärare och elever kan återgå till materialet på egen hand innanför och utanför skolan. Elevernas material sparas på internet och är en källa för alla som har tillgång till padleten, hemsidan eller vad som nu än skapats. Just denna tillgänglighet ligger även till källa för argument mot att allt digitaliseras. Argumenten för analoga lösningar pekar på att digitalisering kan vara negativt eftersom elevsvar som sparas på nätet inte tillåter misstag och skapar en känsla av konstant granskning.

Mikael Sjöström beskriver i två artiklar (Skolporten, 2015; Skolvärlden, 2015) hur arbetet med whiteboards varit positivt i en klass i årskurs fyra. Han reflekterar sedan att whiteboards blir: “som ett verktyg för tänkandet, alla vet att det man skriver inte kommer att sparas och det gör det till ett friare medium, det behöver inte vara helt rättstavat eller färdigt och perfekt, det är ett sätt att sätta ord på sina tankar.”

Det beskrivs hur elever upplever den rådande digitaliseringen av skolan som både en fördel och en nackdel. Till fördelarna hör smidiga lösningar, men till nackdelarna tillkommer känslan av att alltid bli granskad och att elevens (möjliga) misstag förevigas och blottas till på internet. Kärnfrågan är att misstag som sparas hämmar eleverna.

Utifrån denna bakgrund testade jag att köpa in miniwhiteboards - en whiteboard i storlek A4 - för mindre aktiviteter som eleverna genomför. Tanken är att eleverna kan ge korta tankar eller påståenden på ett medium som sedan tillåter eleven att radera sitt svar. Ambitionen är att öka elevernas kollektiva bidrag genom att våga svara utan känslan av att det är något negativt som består. Svaren som eleverna ger behöver inte tillhöra den övergripande bedömningen och behöver därför inte sparas. Jag använder miniwhiteboards mestadels för mindre typer av formativa, så som exit tickets. Mer om detta i nästa avsnitt.

Hur jag använder miniwhiteboards i undervisningen.

Jag använder miniwhiteboards när eleverna ska besvara korta, enkla frågor. Dessa typer av frågor kan röra sig om frågeställningar som inte nödvändigtvis måste sparas för att öka elevernas måluppfyllelse. Exempel på mindre frågeställningar som jag inte sparar är om eleverna håller en kort diskussion och vill skriva ned sina tankar eller om jag ställer frågor under en föreläsning där eleverna kan göra mindre anteckningar. Jag använder elevernas whiteboard när jag bedömer att frågorna mer är ett sätt att se elevernas tankar. Utöver detta sparar även Whiteboards på miljön eftersom vi går ifrån att ha ett frikostigt förhållande till att använda papper. Jag använder miniwhite boards framförallt när eleverna ska svara på en exit ticket.

En exit ticket är en kort, formativ fråga som eleverna ska besvara vid slutet av en lektion. Syftet med frågan kan vara att se vad eleven har lärt sig eller att få tips om hur de kan lära sig bättre. Exempelvis kan eleverna få fundera över vilka tre saker de lärt sig under lektionen, om hur de löste ett problem under lektionen eller vad de kan göra för att lyckas med en uppgift som ska lämnas in. Sammanfattningsvis kan en exit ticket förklaras som en fråga som summerar lektionens innehåll för att synliggöra för eleven själv vad de lärt sig och att för resten av klassen att se hur olika svar kan möta samma mål.

Vanligtvis ger jag eleverna en exit ticket i början av lektionen när jag går igenom lektionens upplägg och mål. Eftersom jag använder mig utav klassrummets projektor för att visa tavelstrukturen kan eleverna enkelt se frågan under hela lektionen. Jag uppmuntrar eleverna till att fundera på lektionens fråga under hela lektionen och markerar i lektionsplaneringen att eleverna ska börja skriva sina svar och göra sig redo med sina svar cirka 5 minuter innan lektionen slutar. Ibland låter jag eleverna läsa upp sitt svar medan andra gånger får de slumpvis andras svar som de redogör för.

Jag väljer frågan inför varje lektion baserat på vilken typ av mål lektionen har; en exit ticket vid en föreläsning riktas ofta mot att lyfta vad eleverna lärt sig under föreläsningstillfället medan en lektion där eleverna exempelvis skrivit en text frågar jag vad som gjort eleven framgångsrik. Exit tickets behöver inte bara vara syftande mot lektionen i sig utan kan även används för feedforward eller i andra framåtsyftande situationer. Till exempel kan en sådan fråga vara ”vad för problem tror du andra elever kan ha mött och hur skulle du tipsat dem till att lösa problemet?” eller ”vad kommer du att göra för att bli framgångsrik tills inlämningen på fredag?”.


Jag samlar mina exit tickets i ett öppet dokument som finns tillgängligt på Google docs. Ni hittar listan här.

Mina elevers kommentarer om arbetet.


Jag har frågat några av mina elever vad de tycker om att använda miniwhiteboards i undervisningen och hur de upplever att besvara exit tickets. Frågorna jag använde mig av var:

  • Vad tycker du om att använda miniwhiteboards i undervisningen?
  • Hur upplever du att besvara exit tickets? Varför?
  • På vilket sätt kan whiteboards eller exit tickets förbättras?

Jag frågade en grupp elever och här är deras uttalanden:


Emily, Ekonomiprogrammet - “Det är effektivt. Det är bara att sudda och skriva.”

Alva, Ekonomiprogrammet - “Det är kul och bra att det är miljövänligt. Det går lätt med pennan. Man träffar även klassen, ibland så sitter man och det känns som man inte träffar klassen på en hel dag. Alla samlas.”

Josefin, Ekonomiprogrammet - “Det är positivt eftersom man får inspiration från andra.”

Linn, Ekonomiprogrammet - “Exit tickets ger ett seriöst intryck”. 

Amanda, Ekonomiprogrammet - "Det visar på engagemang från läraren. Jag håller med om att en ticket känns seriöst. En positiv del är att man behöver inte anstränga sig att skriva.”

Johan, Ekonomiprogrammet - “Man får vara kreativ, göra mindre snabba uppgifter och använda white boards för att skriva och sen diskutera."

Linn, Teknikprogrammet - “Vi får tid för reflektion och för att fundera.”

Kirsi är en av de två skolbibliotekarier som jag samplanerar och samundervisar flera kurser med. Hon beskriver miniwhiteboards och exit tickets på följande sätt:

"Att skapa en enkel avslutningsritual genom att skriva en "Exit ticket" skapar en ram runt lektionen, som ger eleven en chans att se sin progression och sätta ord på vad hen lärde sig idag."

20161128_150352.jpg
Emma och Kirsi med sina exit tickets



Tack för att ni tog er tag att läsa om mitt arbete med miniwhiteboards. Lämna gärna en kommentar om era erfarenheter av analoga och digitala lösningar, vad ni tycker om exit tickets, eller bara ett hej. Min statistik visar även att en större del av mina läsare är från USA. Berätta gärna gärna vilka ni är och hur ni hittade bloggen!


Eder tillgivne, 

Feke











Nytt läsår, nya idéer, eller, experimentet med duggan

didaktik
Hej och välkomna till första inlägget läsåret 2016-2017. Med sommarledigheten bakom oss har Didaktiska Laboratoriet återvänt med nya tankar som ska testas i undervisningen. Detta inlägg kommer att behandla 1) erfarenheter av problematiken kring prov och betygsättning, 2) bakgrunden till ett nytt synsätt kring prov- och bedömningstillfällen samt 3) duggor som incitament till inlärning inför betygssättning.

Erfarenheter av problematiken kring prov och betygsättning

Under föregående läsår testade jag flera olika nya idéer i min undervisning. Vissa av dessa idéer var framgångsrika, bland annat tydligare lektionsstruktur, omfattande digitalisering av instruktioner och material, ett nära samarbete med skolbiblioteket med bibliotekarierna som medpedagoger, tydliga bedömningskriterier (nyanserat, analyser, tolka, komplexa samband), samt skapandet av digitala prov. Å andra sidan var vissa lösningar mindre framgångsrika och det fanns en rad elever som hade svårigheter med exempelvis formativa bedömningar. Låt oss granska dessa resultat något mer noggrant. 

Det formativa arbetssättet är den stjärna som lyser allra starkast på den pedagogiska himlen just nu och 2015 gick jag utbildningen "Bedömning för lärande" som leddes av Jesper Ersgård för att lära mig mer. Enligt formativt arbetssätt gav jag mina elever fylliga kommentarer som de sedan bearbetade genom till exempel skriftliga kommentarer eller muntlig återgivning för att stärka deras metakognitiva inlärning. Från elevgrupperna kom både glädjerop (”Åh vad skönt att slippa betyg!...Äntligen slipper vi bokstäver”) och klagorop (”Men hur ska jag kunna veta vad kommer att få för betyg? Vad är vitsen att arbeta om det är bara i slutet vi får betyg?”). Just det senare påståendet florerade särskilt mycket där det fanns elever som upplevde det mållöst att lära sig under året eftersom de kunde kämpa stenhårt vid den slutgiltiga betygsättningen. Jag reflekterade i denna stund över när Ersgård problematiserade hur betygssättning på individuella uppgifter kan ha negativ inverkan på elevers lärande. Mina tankar kom inte fram till någon lösning utan bidrog till ytterligare konfundering.

Det uppenbarade sig problem: å ena sidan pekar pedagogisk forskning på hur ett formativt arbetssätt gynnar elevernas metakognitiva utveckling och å andra sidan finns det elever som ställer sig icke mottagliga för den typen av undervisning. Jag upplevde det problematiskt att forma stimulerande undervisning enligt forskningsrönen samt förmedla arbetssättet till elever som inte ser värdet med det. Dessutom fanns det elever som blev mer stressade av elaborerade kommentarer eftersom ännu mer ansvar lades på eleven utöver deras regelbundna ansträngning i klassrummet. Jag är medveten om att föra in formativa idéer på enbart en instans inom skolan underminerar sannolikheten att tankesättet ska slå rot – det behöver användas av alla för att det verkligen ska fungera -  vilket gör att eleverna kan bli stressade av ett helt nytt arbetssätt. Men det finns fler lärare på min skola som arbetar formativt och jag vill själv delta i att testa arbetssättet, men hur ska jag förhålla mig till det när det finns elever som inte lär sig?

Bakgrunden till ett nytt synsätt kring prov- och bedömningstillfällen


Vid min årliga självreflektion återkom jag till Ersgårds utbildning när jag analyserade läsåret. Utbildningen pekade bland annat på forskning om hur bedömning och betyg påverkar elevens utveckling; tre grupper av elever får tre varianter av bedömning där ena får ett betyg, den andra kommentarer och ett betyg och den tredje enbart kommentarer. Forskningsresultatet visade att eleverna som enbart fick betyg hade minst utveckling, gruppen som fick både kommentarer och betyg gynnade framförallt högpresterande gymnasieelever medan gruppen som fick enbart kommentarer hade störst inverkan på elevernas inlärning. Minnet av dessa resultat var ytterst fascinerande och jag fick flera tankeställare om hur jag bör uppdatera min undervisning. Nyckeln verkar ligga i att utvinna effekten hos kommentarer tillsammans med att öka studiemotivationen.

Vid ett annat tillfälle kom jag i kontakt med lektor Carola Wiklund-Hörnqvists forskning, institutionen för psykologi vid Umeå universitet, om test och deras effekt på ökad inlärning. Wiklund-Hörnqvist pekar på positiva aspekter med att öka antalet testtillfällen. Sammanfattningsvis visar forskningen på att fler test leder till ökad inlärning och stärker minnet (jämför Skolvärlden 2016a, 2016b, 2015, 2014). Texterna var sällsamt intressanta i kölvattnet av hur positivt inställda eleverna var till de digitala test de genomfört. Tanken på att lösningen ligger i bedömningstillfället började sakta ta form.  

Sommarledighetens distans till undervisningen gav mig ytterligare tid för reflektion. Hur kan jag behålla det formativa arbetssättet där eleverna får konkreta och konstruktiva kommentarer som driver deras inlärning framåt? Hur kan jag hjälpa eleverna att inte blint stirra på betyg och identifiera sig med en bokstav? Hur kan jag få eleverna att finna värde i att lära sig och sträva framåt mot ett mål och känna värde i den ansträngningen? Inspirationen kom från universitetsvärlden.

Duggor som incitament till inlärning inför betygssättning



Vissa universitet använder sig av mindre test kallade duggor som eleverna skriver inför större tentor. Eleven deltar med hopp om att klara duggan vilket i så fall leder till att eleven får med sig ett antal poäng till den kommande tentan. Duggans styrka är att den ger eleverna en chans att belönas när de visar på sina kunskaper innan det mer avgörande bedömningstillfället. Vidare så möjliggör duggan att en framgångsrik elev kan känna sig mer säker på sina kunskaper när de får ta med sina bonuspoäng till ett provtillfälle som annars hade kunnat skapa stor oro och stress. Elever med lägre motivation får även flera tillfällen att prövas och poängsystemet agerar som stöd för att uppnå en E-nivå. En annan aspekt är att duggan är ett betygslöst bedömningstillfälle som ger eleverna återkoppling på sina kunskaper utan att deras slutgiltiga betygssättning hamnar i fokus. En pedagogisk idé började forma sig i mitt sinne.

Ett av läsåret 2016-2017s mer övergripande didaktiska projekt blir att pilottesta ett dugge-system. Den pedagogiska planen ser ut som följande: elev inom engelska övar på sin förmåga att uttrycka sig i skrift, att uttrycka sig i tal samt att förstå tal och skrift. Dessa är fyra stora mål inom engelskkursen vilka ska bedömas separat under året för att slutligen ge en gemensam indikation på kunskaper vid betygssättning i maj. Med ett dugge-system skulle elevens ansträngningar och producerade material (skriftliga inlämningar, uppsatser, muntliga presentationer, et cetera) ger eleven ett ”fantombetyg” som enbart är en lägesrapport på elevens kunskapsnivå i relation till kunskapskraven. Varje fantombetyg är värt ett speciellt antal poäng. Under kursen sker två prov där elevens fantombetyg ger bonuspoäng inför provtillfället. Under kursen bedöms elevens ansträngningar och eleven ges gott om utrymme för individuell samt kollektiv återkoppling. Slutmålet är ny inlärning och en förståelse för hur elevens förmågor ska utvecklas inför kommande inlärning.

Ambitionen med detta experiment är att möta de framgångsfaktorer som de ovan nämnda forskningsresultaten visar på samtidigt som jag försöker tillgodose elevernas behov för ökad motivation. Detta experiment blir även ett sätt att möta de brister som jag uppmärksammade i mitt arbete med ett formativt arbetssätt. Det faller sig uppenbart att detta system faller inom ramen för den andra kategorin av forskningsresultat som Ersgård beskrev (de som fick både ett betyg och kommentarer) vilket riskerar att enbart fungera för högmotiverade elever. Jag tror dock att detta arbetssätt ger eleverna ett mer handfast förhållnigssätt till sin inlärning eftersom de ser hur sina ansträngningar kan gynna dem i deras inlärning under längre tid. Även om duggorna är riktade mot ett summativt tillfälle (men är inte all undervisning det?) så kommer de förhoppningsvis att finna styrka i att vilja lära sig och nå kunskapskraven under hela terminen eftersom hårt arbete kommer att belönas. 


Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg och jag hoppas att vi ses åter.

Eder tillgivne,
Feke

Moralfilosofiska förmågor i Mills fotspår, eller, att skapa reflexiva förmågor

didaktik
Följande inlägg kommer att skildra hur jag tänker kring att ge formativ undervisning ett fylligt innehåll i form av moralfilosofiska frågeställningar. "En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen" (Skolverket, 2014) Jag kommer att reflektera kring 1) Bedömning för lärande, 2) förmåga, John Stuart Mill och autenticitet 3) samt exemplifierande arbetsområden ur religions- och engelskakurser.

Bedömning för lärande

Måndagen den 2:a november deltog jag i en kurs i Bedömning för lärande som hölls i av Jesper Ersgård. Begreppet "bedömning" likställs som synonymt med det mer populära "formativa" synsättet. Under sin föreläsning nämnde han hur läroplanens förändring ställer nya krav på hur lärare bedömer elevers prestationer eftersom synsättet har förändrats sedan 80-talet fram till senaste läroplanen 2011. Professionen har gått från att summera fakta till att stimulera utvecklingen av förmågor; den kognitiva konstruktivismens fokus på individ och medfödd förmåga har ersatts med social konstruktivism där den kollektiva sociala kontexten och utveckling står i centrum. Ersgård pekade på att eftersom många lärare fortfarande genomför sin undervisning enligt det äldre synsättet kan inte den rådande pedagogiken nå Skolverkets nya mål. 

Ersgårds föreläsning hanterade även arbetet kring formativa strategier och hur vi bör tänka kring undervisningen för att stödja eleverna för ökad måluppfyllelse. Kontinuerlig bedömning - inte betygsättning - krävs för att vi som lärare ska hjälpa eleverna att nå kraven i den nya läroplanen. "Ambitionen är att ge eleverna vad de behöver för att kunna hantera en föränderlig och komplex omvärld", resonerade Ersgård. 

Jag tycker att det är sunt av varje lärare att fundera på hur de kan utforma sin undervisning för att leda eleverna till stärkta förmågor. Ersgård gjorde ett utmärkt jobb med att exemplifiera detta och lyfter fram fem formativa strategier enligt bland annat Dylan Wiliams forskning:

  • Tydliggöra målen
  • Klassrumsklimatet
  • Feedback
  • Kamratrespons
  • Självbedömning
Ersgård pekar sedan på O´ Donovan, Price och Rusts forskning där de drar slutsatsen att vi inte bör uttrycka undervisningens mål i ord utan att de tar bäst form av exempel. Jag delar den synen och anser att det är centralt att eleverna ska få exempel på arbetsområdet (helst kodade sådana gjorda av andra elever) för att granska och dra lärdom av. Jag anser även att exemplen ska vara av en autentisk karaktär för att formativt utveckla elevernas förmågor i relation till kursmålet. Med autentisk karaktär menar jag material gjort av andra som använder samma förmågor, exempelvis att eleverna undersöker en argumenterande artikel som anpassat sitt språk efter dess kontrasterande syfte. För att förtydliga detta ska jag utveckla konceptet "autenticitet" kopplat till "förmåga".

Autenticitet och förmåga

För många år sedan lånade min filosfiskt vetgirige vän Daniel mig "On Liberty" av filosofen John Stuart Mill. Mill talade om hur samhället och med särskilt fokus på utbildningssystemet måste uppfostra välfungerande samhällsmedborgare. Vidare argumenterar Mill att vi bör utrusta studenter med reflexiva förmågor och således lyfta etiska frågor. Egenskapen att kontrastera synsätt kastar Mill särskilt starkt ljus över:

"A person who derives all his instruction from teachers or books, even if he escape the besetting temptation of contenting himself with cram, is under no compulsion to hear both sides; accordingly it is far from a frequent accomplishment, even among thinkers, to know both sides; and the weakest part of what everybody says in defence of his opinion, is what he intends as a reply to antagonists. It is the fashion of the present time to disparage negative logic—that which points out weaknesses in theory or errors in practice, without establishing positive truths. Such negative criticism would indeed be poor enough as an ultimate result" (1869, 83).

Kännetecknande för Mills argumentation är förmågan att jämföra synsätt för att bilda förståelse, eller "positiva sanningar" som Mill själv kallar det. Diskussionerna i "On Liberty" har vilat i mitt sinne under många år och jag kom fram till att utbildning genomsyrad av etiska frågeställningar är en sund ansats för att ge den en meningsskapande karaktär. Vidare kan moralfilosofi ge den autenticitet studenter saknar i skolan; förankrar vi moralfilosofiska problemformuleringar där eleverna gör ställningstaganden från olika perspektiv kompletteras svar på deras problematisering av "varför gör vi det här?" utöver program-, examens- och kursmål.


Kunskapsmålen för Engelska på gymnasial nivå passar väl in på det ovan nämnda synsättet vilket även syns i Skolverkets kommentarer till höger. Skolverket belyser här förmågorna för rimlig språkanvändning och meningsfulla sammanhang som exempelvis utanför klassrummet. I utdraget används bland annat begrepp som "autentisk, realistisk och relevant" (Ibid.,) vilket knyter väl ann till vår diskussion. Utöver detta tror jag även att vi gör ytterligare samhälleliga vinster om vi lyckas öppna etiska diskussioner inom samtliga områden av en kurs medan vi tittar på andra förmågor.

Exempel på arbetsområden

Valet av moralfilosofiska frågeställningar tycker jag ska få särskild uppmärksamhet. Det finns en hel uppsjö att välja mellan och det krävs enbart en enkel googling för att slängas in i denna etiska djungel.  Jag ställde mig frågan "finns det vissa områden som är mer värdefulla för skolelever att begrunda?" 
Religionskurserna på gymnasial nivå har en naturlig etisk prägel. I kommentarerna till Religion 1 nämns plikt-, dygd- och konsekvensetik. De tre etikerna är ett mycket effektivt sätt att lyfta en diskussionen som får en nyanserad karaktär eftersom de är verktyg till hur vi se på etiska dilemman.


Existentiella frågor finns även inbakade i religionernas stoff men det är väldigt lätt att undervisningen faller tillbaka på den faktaåtergivning likt Ersgård diskuterade. Exempelvis lyder det första kursmålet i religion som följande: "Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv" (Skolverket, 2015). Av denna mening kan vi förstå att eleven ska inte enbart ha en kunskap kring religionernas innehåll utan även kunna visa på att hen har förmågan att granska varför religiöst beteende ser ut som det gör. 
Jag delar för tillfället upp min religionskurs i fem sektioner som simulerar en människas liv från början till slut: 1) Universums skapelse, 2) Ett liv föds, 3) Religion och relationer, 4) Ritual, bön och identitet och slutligen 5) Livets slut och livet efter detta.  Till varje del knyts en etisk frågeställning som eleverna skall granska för ökad autenticitet (se hjulet ovan). Samtliga religiösa åskådningar kan diskuteras under dessa teman och min tanke är att utrusta eleverna med färdigheter för att angripa dessa frågor som även kommer dyka upp i deras framtid. 


Jag försöker utveckla min engelskundervisning så att samtliga av mina moment har en moralfilosofisk frågeställning. I slutändan vill jag att till exempel de tre engelskakurserna 5, 6 och 7 ska ha etiska områden som knyter logiskt ann till nästa som en kedja av reflektioner. Engelska 5 ska ha något enklare frågeställningar som leder till Engelska 6 där de fördjupas ytterligare. Engelska 7 som är en kurs med större teoretiskt stoff kommer ha de mest komplexa frågorna för att skapa successivt mer utmanande frågeställningar.


Visionen av sammankopplade etiska teman över tre kurser

Mina elever som läser Engelska 5 har ett moment där jag färgar in mot deras programval och arbetsplatsförlagda lärande. Eleverna får läsa exempel på CV:n samt personliga brev för att sedan skriva egna CV:n och personliga brev samt intervjuar varandra och ge feedback. Målet är att söka och få anställning på ett jobb de sökt via Platsbanken. Slutligen blir eleverna intervjuade av oss lärare i ett rollspel som gestaltar en arbetsintervju. I momentet för jag in en något enklare frågeställning som behandlar elevens styrkor och svagheter. Detta är en fråga som är givande att reflektera kring eftersom eleven synliggör deras egna och andras olika egenskaper vilket skapar utrymme för reflektion.

I kursen Engelska 6 får eleverna arbeta med temat "Factors of success" där de granskar framgångsfaktorer hos företagare. Målet är att eleverna besöker Företagarforum med ett frågebatteri för att intervjua företagare och sedan skapar en reflektion samt muntlig presentation kopplad till företagsinriktat språkbruk. Ett exempel på en fråga är "vad tycker du är värdefulla entreprenöriella egenskaper?" Eleverna reflekterar kring egenskapernas positiva samt negativa karaktär när de bearbetar intervjumaterialet. Till sist lyfter vi en klassgemensam sammanställning om vad som är de bästa egenskaperna i form av en Mentimeteromröstning där vi får omedelbart material för att diskutera vad vi lärt oss och hur vi kan använda dessa förmågor i framtiden.

Kursen Engelska 7 har en mer kraftfull teoretisk bakgrund varpå innehållet lyfter frågan högre. Det centrala innehållet ger exempel på retorik som ett arbetsområde varpå vi diskuterar frågan "hur får jag andra att lyssna på mig?" Eleverna läser först om Alan Monroes retoriska strategier kallade "Monroe's motivated sequence" och analyserar olika typer av tal. Eleverna testar sekvensen på slumpmässigt valda områden för att slutligen försöka övertyga resten av klassen. Medan den talande gör sitt utomordentliga tal sitter resten av eleverna med checklistor och se efter vilka argument eleven för, vad de kan lägga fram för frågor efter talet är slutfört samt om eleven följde Monroes teoretiska mall.


Tack för att ni tog er tid att läsa om mina tankar kring undervisning. Mitt framtida inlägg ämnar att ge praktiska exempel på hur vi kan öka elevinflytande och kollaborativ återkoppling genom att använda Mentimeter.

Eder tillgivne,
Feke

Checklistor för ökad måluppfyllelse, eller, en organisk väg mot utveckling

anpassning
I föregående två inlägg reflekterade jag om de första av mina fyra didaktiska hörnstenar. Detta inlägg kommer att prata om det tredje steget: "Hur". Jag kommer att går djupare in på hur man stödjer eleverna för att nå kunskapsmålen i tre underrubriker: 1) tolkandet av styrdokumenten, 2) utformande av checklistor och 3) checklistans innehåll i form av kunskapsmål och rammeningar. 

Tolkandet av styrdokumenten

Måluppfyllelse innebär att eleverna visar på att de lärt sig de egenskaper som kursen ämnar att utveckla. Skolverket pekar på forskning kring formativ didaktik och dess framgångsaspekter samt  vikten av lärarens flexibilitet. Jag tror att denna lyhördhet inför elevernas behov är ytterst central och att som lärare finns det stora fördelar med att utforma undervisningsstöd som understryker vad målet är och har en didaktik som baseras på kraftfulla ramverk.

Utformandet av förtydligade kunskapsmål börjar i att djupdyka i Skolverkets styrdokument. Vad ska undervisningen sträva efter? Förtydliga dina mål genom genom att tolka styrdokumenten varpå ett bra ställe att börja är Skolverkets läroplaner för ämnen och kurser. Där finner vi en förklaring av ämnet, dess syfte och egenskaperna eleverna ska utveckla samt centralt innehåll och kunskapskrav för varje kurs. Jag rekommenderar här att jämföra kunskapskraven och de kommentarer som Skolverket angett till kursen för att sedan förankra dessa mot undervisningens material i det centrala innehållet. 

För att underlätta det arbetet både för min och elevernas skull försöker jag illustrera kraven med tydliga förklaringar. Till exempel kan begrepp som "nyanserat" vara förvirrande. Exempelvis ser vi i kommentaren till kursen engelska att det "innebär att elevens redogörelse, diskussion och kommentarer innehåller olika aspekter, perspektiv eller avvägningar". Jag tolkar "nyanserat" som att eleven ska lära sig att reflektera kring för- och nackdelar, lyfter olika sidor kring en fråga eller problematiserar ett område. Läser vi vidare framgår det att exempelvis att "utförligt" innebär att ge detaljerade exempel, "välgrundat" har en teoretisk förankring och ett "anpassat" material har förslagsvis terminologi och exempel passande för utbildningssammanhanget. 

Ett sätt att synliggöra målens utvecklingskurva är att sätta in dem bredvid varandra där man visar på hur de bygger på den tidigare nivån. Här har vi ett exempel på hur kunskapskriterier för Engelska 7 kan visa på vad eleverna ska lära sig och således även ger stöd för vad vi som lärare skall bedöma. Det kan enkelt byggas med Words SmartArt. Jag använder dessa som bas i skapandet av checklistor till mina uppgifter för att ge eleverna en överskådlig blick för vad deras inlärning ska sträva mot och hur dem organisk går från ett steg till det nästa.

Checklistans utformning

Jag använder mig av checklistor för att ge eleverna ett stöd i sin inlärningsprocess där jag kan åskådliggöra vad jag vill att en sektion ska innehålla och vad jag vill att de ska lära sig. Däremot har jag gått från att enbart spalta avstämningspunkter till att ge eleverna ett ramverk som de kan förhålla sig till. Jag har testat flera olika varianter som jag sedan utvärderar tillsammans med eleverna för att hitta den utformning som de tycker ger det mest lämpade stödet i deras utveckling. Det är uppenbart att vissa typer av checklistor passar olika personer bättre och jag ser dessa som en pågående lärandeprocess för mig som lärare.

I början av mitt modellarbete skapade jag en lista över innehåll. Efter att ha testat den fann jag däremot att den inte passade in i min övergripande modell. Jag ville närma mig ett stilistiskt homogent dokument och började således att färgkoda egenskaperna vilket kan stödja elever som vill ha visuella karaktäristika att förhålla sig till. Att ha kvar "listan" i checklistan fick också en tankeställare; jag resonerade att det viktiga här är den ska att agera stöd åt eleverna för att öka deras lärande än att den måste utformas som en lista som namnet tyder på.

Jag testade att bygga en checklista som visar relationen mellan kunskapsmålen- och kriterierna; den yttre delen (E-nivå) måste behandlas för att sedan gå till mittdelen (C-nivå) för att slutligen nå centrum (A-nivå). Min tanke med detta är att eleverna ska äga sin undervisning där de själva ska kunna sätta sikte på vart de vill hamna och vad de vill lära sig. Flera elever tyckte däremot att denna typ av utformning inte var lätt att ta till sig medan andra tyckte den var logisk vilket fick mig att tänka att konceptet av ett organiskt flöde ska behållas men göras i tydligare steg. Nytt för denna typ av checklista är att jag tolkade kunskapsmål- och kriterier i form av påståenden som ger eleverna ett stöd i hur de formulerar sig.

Min senaste modell strävar mot att kombinera de ovan nämnda tankarna genom att utgå mer konsekvent från tolkandet av mål och kriterier för att förbättra stödet i form av rammeningar.

Checklistans innehåll: kunskapsmål och rammeningar

Jag lämnade checklistor för flera betygsnivåer och började flörta med Vygotskijs "proximala zon". Den senaste modellen är baserad på tanken av att organiskt synliggöra elevernas steg mot undervisningens mål. Jag har inspirerats av brädspels visualisering där jag ämnar att visa på hur eleven går steg och har avstämningspunkter knutna till egenskaper.

Förankra checklistan mot egenskaperna som eleverna ska ha utvecklat under den sektionen. Basera egenskaperna mot kunskapsmålen och kriterierna via karaktäristika från Skolverkets kommentarer och du har en progressiv matris. Detta underlättar både för mig som lärare som ska bedöma ett moment men det synliggör även för eleverna vad de ska lära sig härnäst. Förhoppningen är att eleverna kommer att bli mer motiverade - vilket även är min erfarenhet - av sin undervisning eftersom de kan tydligt se vart de är och vad de behöver arbeta med för att nå sitt nya mål. Checklistan ska vara ett stöd för eleverna når kunskapsmålen men även att underlätta tolkningen av kunskapskriterierna.

Min erfarenhet är att elever ofta upplever stress inför att påbörja sitt arbete. "Jag vet inte hur jag ska börja!" är ett inte alltför ovanligt påstående. Rammeningarna agerar som ett avstampsstöd vid uppstart. Meningarna kommer att ge eleverna möjligheten att se hur de skulle kunna resonera. Checklistan blir både ett säkerställande ramverk i form av en mall att följa utan att den matar eleven innehållet.

Ett exempel på hur en checklista utformar ett stöd och ger eleven en väg mot måluppfyllelse.

För att koppla tillbaka till Vygotskij kan du få fler elever att sträva mot dessa egenskaper. Lyfter du enbart fram kraven för en viss nivå (här A-nivå) ökar möjligheten att fler elever utvecklas i den riktningen. Jag resonerar att detta är ett sätt att arbeta flexibelt eftersom det ger eleverna makten att själva ha kontroll över sin utveckling och får stöd att hitta sin egen väg mot sitt mål. Givetvis kommer ditt bedömningsarbete att innehålla resterande nivåer men detta kan motivera eleverna att nå högre och således lär sig mer.  Det är viktigt att förklara att bara för att eleven följer checklistan innebär det inte nödvändigtvis att eleven får det betyg den önskar. Belys elevens utveckling snarare än betyg för att undvika att hamna i det tidigare nämnda produktfokuset. Checklistan ska hjälpa eleven och ge de förutsättningar eleven behöver för att lyckas. 


Kommande inlägg redogör för min sista hörnstensfråga "När" och kommer att diskutera tidsram, kalendrar och vidareutveckla kring känslan av progression. Tack för att ni tog er tid att läsa om mitt didaktiska laboratorium. 


Eder tillgivne, 
Fekelurius

Instruktioner för inlärning, eller, otydlighet i ett pedagogiskt korvspad

anpassning
Föregående inlägg diskuterade förankring av syfte i min undervisningsdesign. Detta inlägg bygger vidare på de fyra hörnstenarna med frågan "Vad" som berör information om undervisningen. Jag tänker prata om otydlighet, undervisningens ändamål, grafiskt stöd, formalia, valfrihet och deadlines. 

Otydlighet

Luddiga begrepp som "relativt varierat" (se till exempel kunskapskraven för Engelska) är förvirrande oavsett om man är lärare eller elev. Otydlighet behöver dock inte bara orsakas av terminologi; visuell otydlighet kan vara lika förvirrande inom skolan. Olika typsnitt tillsammans med svårarbetad terminologi och bristfälliga beskrivningar skapar ett onödigt tolkningsarbete. Det här kan vara ett av de svåraste och mest stimulerande utvecklingsområdena jag arbetar med nu eftersom det finns så mycket intressant att tolka. Utmaningen ligger i att min uppfattning av tydlighet och struktur behöver inte innebära klarhet för någon annan. Hur kan jag säkerställa att mitt arbete uppnår önskad kvalité? Begrepp, kriterier och mening med undervisning fördunklas av en akademisk alfabetspasta; språket skolverket, jag som utbildad vuxen (och många andra sociala faktorer) och eleven använder skiljer sig drastiskt åt, vilket gör att jag tror att en diskussion mellan lärare och elev är av yttersta vikt. Jag tror starkt på att våga testa och ha en dialog med eleverna för att tillsammans arbeta fram en fungerande modell. Elevinflytande och kollaborativ progression - för ingen av oss är färdig eller ensam i vårt lärande - blir centralt.  Jag har därför en dialog med eleverna före och efter varje undervisningssektion för att tillsammans revidera och koka ned undervisningen till den mest viktiga beståndsdelarna.

Undervisningens ändamål

Vad vi faktiskt gör i skolan är värt att fundera över. Eleverna läser flera kurser där det finns riktlinjer för vad de ska lära sig och varje lärare tolkar styrdokumenten när de planerar sitt kursinnehåll. Problematiken uppenbarar sig när vi vänder blicken mot själva aktiviteterna. Vi vill att eleverna ska få ett djupt lärande som består och det är inte allt för ovanligt med tankegångar som "jag pluggade natten inför provet och nu minns jag ingenting." Jag misstänker att många kan relatera till det påståendet. Utkomsten av en arbetsprocess kommer aldrig bli annorlunda såvida man inte ändrar någon enhet i processflödet. Således började jag titta närmare på vad det innebär att skapa och formulera en uppgift. Jag behöver återkomma under det här inlägget till min tidigare diskussion om produktfokus där jag reflekterade om att fokus på produkt återspeglar på eleverna att det är deras alster som är viktigast och inte deras lärandeprocess. 

När jag började undervisa (och långt in i min karriär) formulerade jag min undervisning med just detta produktfokus. För ett tag sedan tog jag ett steg tillbaka och begrundade mina formuleringar eftersom jag tyckte att de inte reflekterade den typ av inlärning jag ville förmedla. Jag ville att det arbete mina elever genomförde skulle vara ett medel för att uppnå någonting mer: ett mer bestående lärande där produkten blir ett verktyg snarare än slutdestinationen. Min modell fick arbetas om för att bli mer kondenserad med tydliga avsnitt som skulle agera som ett ramverk i en längre process för inlärning där varje del ska bygga på den tidigare. Modellen ska va ett instrument för elevernas inlärning där de självständigt men målfokuserat får arbeta med att synliggöra utveckling (jag kommer att återkomma till det i ett senare inlägg om feedback, metakognition och kollaboration). Centralt var att eleverna ska äga sitt arbetssätt.


Ett exempel på hur en av mina äldre instruktioner kunde se ut.

Grafiskt stöd

Jag började arbetet med att tydliggöra mina instruktioner. Gör de mest signifikanta begrepp eller fraser i fet stil. Min erfarenhet är att elever som tycker skriftliga instruktioner är jobbiga att tolka finner avkodningen lättare när det mest viktiga träder fram ur texten. Det här är ett enkelt knep som jag tror alla gynnas av.

Det är inte enbart det grafiska som har ändrats och även om det har sin särskilda funktion vill jag hävda att det är tydligheten kring väsentlig information som ska stå i centrum. För att lägga vikt vid detta blev nästa steg i mitt upplägg en förvandling från en punktlista till avdelningar med inlärningsfokuserat språkbruk, formalia och deadlines.

Språkbruk

Fundera över ditt språkbruk i dina instruktioner. Jag reflekterade kring mitt och för att belysa inlärning började jag att granska fraser som "din uppgift är att.."som syftar åter igen till att det är produkten som var slutmålet. Jag har arbetet med att omformulera just den typen av ordval och kommit fram till exempelvis "du kommer att lära dig att.." förmedlar till eleverna att produkten är sekundär till deras förmågor.

Formalia

Angående formalia är mitt tips att inte uppge "antal sidor" utan antal ord/max antal minuter. Jag resonerar så att kvantiteten stoff ska indikera på ett ramverk för hur mycket som behövs för att utveckla den färdighet undervisningen strävar emot. Vi får själva bedöma hur stor ramen ska vara för att kunna utveckla den valda färdigheten i tillräcklig utsträckning men jag brukar tänka att för högre nivåer ska eleven kunna ges utrymme för sin reflektion. För övrigt brukar jag resonera så att om eleven råkar landa något över eller under mängden spelar det ingen större roll. Givetvis finns det även en vits med att begränsa uppgifter för att undvika extrem arbetsbörda med scenariot att man får en klassuppsättning megauppsatser.

Valfrihet

Många av mina elever efterfrågar stöd i form av val av ämne eller källor när de arbetar med större projekt. Till exempel, jag brukar baka in någon form av värdegrundsarbete i mina uppgifter och en av mina engelskakurser arbetar med argumentationsteknik där de får själva välja ämne. Jättespännande men jag har upplevt att vissa elever kan bli skrämda och tappa motivationen när friheten blir för stor. Trots att de kan känna ett intresse för uppgiften fastnar en del i valet av ämne. Designvalet att ge eleverna ämnen att välja mellan är inget nytt under solen men att ha exempellänkar direkt i dokumentet gör det lättare för eleverna att finna material som de finner intressant samt är granskat av oss lärare.

Ett exempel på hur min senaste instruktion kan se ut.

Deadlines

Till sist tror jag att det är viktigt att tydligt visa när sektionen tar slut. En av de frågor elever oftast ställer och känner stor stress inför är inlämning- och presentationstillfällen. Tydlighet kring deadline är av yttersta vikt. Jag markerar deadlinens tid, plats och datum i större skrift. Detta tror jag är särskilt viktigt för elever i behov av särskilt stöd och extra tydlighet gynnar alla inblandade. Jag placerar informationen om deadline sist eftersom det är den del som naturligt kommer ske sist.

Tack för att ni tog er tid att ta del av min didaktik. Nästa inlägg kommer att handla om hörnstensområdet "Hur" där checklistor och kunskapskriterier står i centrum.


Eder tillgivne,
Feke




Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/