Framtidens lärande, eller, "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!"

10:16

Välkommen till Didaktiska laboratoriet, som i detta inlägg rapporterar från konferensen Framtidens lärande som hålls av Dator i Utbildningen. Konferensen ägde rum vid Münchenbryggeriet i Stockholm under 11-12 oktober. Inlägget kommer att handla om 1) konferensen Framtidens lärande, 2) föreläsningen "Vad händer egentligen när skolan blir digital?", 3) föreläsningen "Insyn i klassrummet", 4) Digitala prov i olika former samt 5) min del av panelen "Digitaliseringen förändrar allt, därför måste allt förändras!".

Konferensen Framtidens lärande

Framtidens lärande är en konferens om IT i skolan som bjuder in till föreläsningar, prisutdelningar och dialoger mellan lärare, forskare, skolledare, politiker och elever. Dagarna erbjöd flera större presentationer samt inspirationsföreläsningar där olika skolor och företag stod representerade. Jag fick möjligheten att åka tillsammans med kollegor, IT-ansvariga samt skolledare för att både ta del av allt konferensen hade att erbjuda men även delta i en panel där jag tillsammans de andra deltagarna skulle prata om olika dialoger kring digitalisering inom skolan. Mer om detta kommer längre ner. För hela konferensprogrammet, se här.


Konferens hålls som nämnt av Datorn i Utbildningen och på deras hemsida kan man läsa:


"Framtidens lärande 2016 samlar kommuner, ledare och pedagoger med de beprövade erfarenheterna. Här möter du forskare med de vetenskapliga perspektiven. Här möter du visionerna – nu går vi vidare! Framtidens lärande 2016 kommer att handla om:

  • Beprövade erfarenheten kring digital skolutveckling
  • Ledarskap för och realiserande av kollegialt lärande – hur ser det ut i praktiken?
  • Från kompetensutveckling till professionsutveckling – i dialog med forskning.
  • Kommunala strategier – kommuner och skolhuvudmän delar med sig av erfarenheter, lärdomar, framgångsstrategier och tankevändor. 
  • Digitala nycklar för lärandets utveckling
  • Digitala verktyg för bättre lärande och effektivare arbete.
  • Digitala läromedel och lärresurser – dagens utbud, utveckling och möjligheter.
  • Digitala arbetssätt, digitala prov och bättre lärande samt effektivare arbete.
  • Digitala nycklar för nyanlända, för integration." http://www2.diu.se/framlar/konferensen/)


En av de första föreläsningarna var av Ann Hellenius, IT-direktör i Stockholms stad. Ann lyfte fram bland annat digitaliseringskommissionen som beskrivit att "Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2020". Vikten av digitalisering inom flera instanser i samhället fick särskilt fokus då prisdeltagarna även fick komma upp på scen.

Priset som delades ut på konferensen var Guldtrappan vilket är ett pris till kommuner som utdelas för "kliv mot digitalt lärande" (Guldtrappan, 2016). Jag vill således säga grattis till alla nominerade och alla vinnare av priset Guldtrappan! Sandvikens kommun som jag jobbar inom var en av vinnarna i år.


Ett tema som återkom under konferensen var rollen av digitala lösningar i skolan. De tre mest framträdande aspekterna var digitalt tillgänglig information, digital kommunikation mellan lärare-elev och elever sinsemellan samt digital dokumentation för att driva lärandet framåt (feedback och feedforward). Vi ska nu följa en återblick till de föreläsningar och presentationer jag deltog i.

"Hur lång tid ska det ta - Vad händer egentligen när skolan blir digital?"

En föreläsning som jag tog del av berättade om Vålbergsskolan i Karlstads digitala resa. Vålbergsskolan är en skola som fått flera digitala medel och diskuterade effekterna av att gå från en övervägande analog skola till en digital. På scen stod Åke Grönlund, professor Örebro universitet, Roza Gülcü Hedin, Riksdagsledarmot (S), Maria Stockhaus, Riksdagasledarmot (M), Sofie Nilsson, Lärare och koordinator vid  Vålbergsskolan. 

Föreläsningen började med att problematisera ämnet där en digitalisering av skolan har varit svårt att komma igång med. De hade frågat sig själva "hur ska man använda digitala läromedel som lärare?" Fokuset blev på läromedel. Det fanns styrkor så som att kunna skicka material utanför lektionstid, olika metoder för att kommentera elevernas arbeten och det finns nya plattformar för att kommunicera. Däremot så användes digitala läromedel mest som digitala böcker; eleverna texter på nätet och enda skillnaden var att stoffet bytt modalitet. Lärarna måste hitta nya sätt att undervisa som med tiden blir det vanliga sättet, varpå Sofie berättade hur de gjort på sin skola.

Under två år har skolan satsat på intern fortbildning där lärare träffas regelbundet och byter idéer. Det träder fram att lärarna försöker läsa sig av varandra och att de har en ledning som är väldigt drivande på att lärarkåren ska satsa på att utbilda sig. Sofie berättar att några lärare ligger längre fram i att digitalisera sin undervisning vilket gör att det det finns många som har fått dela med sig av goda exempel.

På en politisk nivå följs det upp hur väl skolan har man integrerat och utvecklat undervisningen. Kommunalpolitikerna förväntade sig förändring:  bättre skolresultat, kontinuitet och mer fokus i klassrummet. De utmaningar som diskuteras berör även förutsättningarna i kommunen, bland annat att personalens utbildning måste prioriteras för att säkerställa att nya lärare får relevanta verktyg. Vidare lyftes även tydligare krav på lärarutbildningen att förbereda lärarstudenter inför det digitala kravet som lärarutbildningen idag har. Det teoretiseras att  det kommer komma krav från Skolverket i framtiden samt att det krävs en förändring i lärarutbildningens inställning till nya arbetssätt. 

Insyn i klassrummet

Ewa Bäckelid och  Elisabeth Stärner från Linköping kommun arbetar med att utveckla arbetet i klassrummet med en rad olika insatser som ökar insynen bland lärare. Flera lärare var inblandade i projektet och de som besökte klassrummet, ofta förstelärare, hade 40% tid i tjänsten för uppdraget. Projektet skapades som ett svar på Skolinspektionens kritiska arbetssätt där kommunen ville lyfta fram det positiva som sker i skolan. Ewa och Elisabeth beskrev att de ville se det som är bra så att det blir ännu bättre. "Skolutveckling och digitalisering med kollegial kunskapsbildning i form av insynsbesök", förtydligar Ewa och Elisabeth. De berättar att de tittar på normer, värden, elevinflytande och förutsättningar för god undervisning.

Något som intresserade mig var just definitionen av god undervisning. Föreläsningen lyfte flera exempel, bland annat:

  • skapa en stödjande och tryggt arbetsklimat med förtroendefulla relationer
  • tydliga ledare med förmåga att väcka elevernas intresse och motivation
  • skapa en strukturerad undervisning
  • djupa ämneskunskaper och god didaktiskt kompetens som används i undervisning
  • positiva förväntningar på alla elever
  • återkoppling under lektioner som får elever att gå framåt
  • organisera och anpassa undervisningen utifrån elevens behov och förutsättningar.

Till följd av sina besök genomfördes en skattning av klassrumsbesöket enligt en 1-4-gradig skala följt av en tydlig konversation mellan observatör och undervisande lärare, där dialogen fokuserade på positiva egenskaper. Jag tycker det är fantastiskt att det har beslutats att projektmedlemmarnas tjänster har 40% tillägnat uppdraget. Det känns som en god idé att både åsidosätta tid åt de lärare som arbetar med förbättringsarbetet samt att en transparent dialog uppmuntras bland både skolledning samt lärare. 

Digitala prov i olika former


Flera föreläsningar och presentationer behandlade frågan om digitala prov. Från Umeå universitet kom Anna Lind Pantzare som berättade om de utmaningar och möjligheter som finns kring digitalisering av nationella proven i svensk skola. "Huvudsyftet är att stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning", berättar Anna. Längre in i föreläsningen tog hon upp den oro som finns om att digitala prov gör nationella prov ytliga, framförallt gällande automatiserad bedömning. Oron berör att om det finns förprogrammerade svar så kommer det leda till mindre individualitet i provsvaren och elevers oliktänkande förminskas. Å andra sidan finns det även positiva röster om automatiserade svar med möjligheterna för avlastning. Exempelvis finns det röster idag som argumenterar att nationella prov skrivs och det finns ingen kvalitetssäkrande insats kring hur de bedöms. En automatiserad, central bedömning via digitala prov skulle kunna bemöta det behovet. Samtidigt finns det de delar i nationella prov som är svårbedömda, till exempel muntliga delar och analytiska frågor.

Truls Bøhm föreläste om Norska nationella proven. Han har erfarenheter av ett decennium med digitala prov i Norge vilka har varit mycket framgångsrika. Det Norska systemet följer en modell där proven skapas centralt, delas till samtliga av landets skolor och sedan övervakas och hanteras digitalt. Han visade även på statistik där norska elevers provresultat har ökat över tid. I en dialog efter hans föreläsning frågade samtalsledaren honom vad Sverige kan lära sig utav Norge. Truls svar var att "bara göra det". Med det menade han att processen att skapa en centraliserade bedömning inte behöver ta mycket energi eller tid. En av anledningarna, enligt Truls, att det fungerade så väl i den Norska kontexten var att ett politiskt beslut togs och att sedan fick alla skolor sonika följa därefter. 

Digiexams grundare Nima Marefat berättade om programmets framväxt. "Vad är ett digitalt prov? Hur definieras det?", frågar han. Digiexam är en tjänst där lärare skapar digitala prov som sedan eleverna skriver via deras app som förhindrar alla andra datorprogram förutom Digiexam själv. Digiexam har varit mycket framgångsrikt och används på flera universitet och skolor i Sverige, bland annat den jag själv jobbar på. Nima lyfter att vikten med att digitalisera är för att effektivisera och öppna till nya utmaningar. Digiexams utformning ska återspegla dagens process för att effektivisera; exempelvis är tjänsten programmerad för att vara driftsäker. I fallet om datorn slutar fungera kan provet återupptas vid ett senare tillfälle, och om internetuppkoppling förloras fortsätter programmet att köra ändå. På så vis avbryts inte provskrivandet mer än nödvändigt. Nima poängterar att digitalisering leder till nya möjligheter vilket ska ge oss nya sätt att examinera.

Min del av panelen "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!"


Jag fick själv möjligheten att prata vid konferensen som representant för Sandvikens kommun. Vid panelen "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!" kretsade samtalet kring pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling. Jag pratade tillsammans med Joao Pinheiro, politiker, Joachim Håkansson, förbundschef och (som jag skrivit om tidigare i detta inlägg) Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg. Vi delade våra erfarenheter av hur det är att jobba med digitalisering och ett syfte med dialogen var att visa på exempel från olika nivåer inom våra respektive kommuner.

Jag berättade om hur min skola har arbetat med olika former av digitalisering och de utmaningar som det inneburit. Till exempel beskrev jag det läs- och skrivarbete som jag samt skolbiblioteket drev under 2014-2015, vilket jag har skrivit om tidigare här på Didaktiska laboratoriet. Vidare beskrev jag den temadag som jag tillsammans med skolbibliotekarierna organiserat där vi använde flera digitala lösningar för att skriva, läsa, tävla och diskutera om likabehandling på nätet. Se filmen nedan för instruktionerna jag skapade genom att fånga min datorskärm med Screencast-o-matic.


Temadagen kallades Bessemerolympiaden 2.0 där vi hade skapat ett digitalt undervisningspaket för alla lärare och elever på skolan. Vi livestreamade föreläsningar från biblioteket och hade dikttävlingar samt digitala bikupor runt hela skolan. Det var många som fann dagen positiv; resultaten från vår Mentimeterundersökning visade att att 180 av 369 elever upplevde dagen som övervägande bra. Det mest lärorika var att skriva dikter och att lära sig om hur man beter sig på nätet (nätvett). Möjligheten att vara anonym var en bidragande faktor till att eleverna upplevde dagen som positiv. Vi stötte även på problem, bland annat att vår livestream slutade fungera, vilket är viktigt att vara transparent med.

Under dialogen tog jag även upp de kollegiala utmaningarna som jag upplevt. Jag tycker det finnas en schism kring digitalisering av läraryrket. Jag beskrev hur det finns negativa inställningar till digitalisering likt det Anna Lind Pantzare från Umeå universitet talade om, specifikt angående hur en digital skolverksamhet uppfattas som ytterligare en arbetsbörda för lärarna. Samtidigt ville jag lyfta att det finns väldigt många, åtminstone på min skola, som välkomnar ett digitalt arbete. Flera lärare upplever att de kan skapa nya möjligheter till ökad inlärning och till förenklingar i deras vardag, så som delande av information. En viktig aspekt som lyfter var även den dialog och tydlighet mellan ledning och vårt läraruppdrag där det faktiskt står i vårt uppdragsdokument att vi måste används vår digitala lärplattform. Det är alltså en del av vår tjänst och vi behöver anpassa oss och finna trygghet i den nya kravbilden.




Tack för att ni tog er tid att läsa om mina erfarenheter från Framtidens lärande. Vi inom Sandvikens kommun strävar alltid efter att bli ännu mer progressiva inom digitalisering av skolan och ni kommer med största sannolikhet hitta oss vid nästa konferens. Vi ses då!

Jag har även sett att Didaktiska laboratoriet fått en del läsare vilket känns fantastistkt! Lämna gärna en kommentar om era erfarenheter av digitalisering, vilka ni som läsare är, vad ni tycker om bloggen eller bara helt enkelt ett hej! Jag ser fram emot att få läsa om era tankar. 

Eder tillgivne, 

Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery