Tidslinjer för ökad förståelse, eller, "Read write thinks" Timeline

10:08

Välkommen till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer vi att granska tidslinjer som verktyg i undervisning. Jag har tillsammans med skolbibliotekarierna använt tidslinjer i flertalet läsprojekt för att visualisera elevers läsprocesser. Detta inlägg kommer att redogöra för 1) tidslinjer som pedagogiskt verktyg, 2) Read write thinks tidslinjeprogram Timeline och 3) hur jag använder tidslinjer i undervisningen.

Tidslinjer som pedagogiskt verktyg

Vid en rad sökningar på både svenska och engelska har jag kommit fram till att det finns väldigt lite skrivet om tidslinjer som verktyg; generellt sett resulterar sökningar via bland annat Google och Google Scholar i träffar där tidslinjer använts för att beskriva skeenden över tid. Till slut ledde sökningen till två stycken hemsidor som skriver om tidslinjer inom pedagogik. 

JL Skolutveckling rekommenderar flera användningsområden för tidslinjer där de förefaller sig naturliga:

"Historia (Alla förstår varför tidslinjer fyller en funktion i historia)

Matematik för att visa hur matematiken utvecklats (i LGR-11 står det ”ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats”)

NO (i LGR-11 står det ”eleverna ska få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den haft”)

Samhällskunskap (i LGR-11 står det ”Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats)

Språk visa hur språket utvecklats över tid eller hur språken särskiljts från varandra och varför vissa språk är nära släkt med varandra och andra inte är det"

Jag vill rekommendera att läsa JL Skolutvecklings inlägg som beskriver en rad olika tidslinjer och liknande program och tillhandahåller länkar till deras hemsidor.

Kristian Niemi, universitetsadjunkt och gymnasielärare i religion och filosofi, skriver för Skollyftet om tidslinjer i inlägget "Visualisera med digitala tidslinjer". Han argumenterar att "skeenden över tid är inte alltid det enklaste att förklara; att visa. I allmänhet är det ofta hjälpsamt att kunna illustrera något svårgreppbart med bild eller schema, för att ändå i någon mån kunna konkretisera det abstrakta " (2013). Niemi visar programmen SIMILE och Timeline JS3 som bland annat använder Google Kalkylark för att visualisera data. Niemi pekar särskilt på den kollaborativa funktionen bakom programmen där en hel klass kan samlas kring att skapa tidslinjer för ökad förståelse av ett ämne.

Read write thinks tidslinjeprogram Timeline

I min undervisning har jag testat Read write thinks tidlinjeprogram Timeline. Read write think samlar digitala lärarresurser samt detaljförklarade lektionsupplägg som är gratis att använda. Timeline är ett program som tillåter lärare och elever att enkelt skapa tidslinjer som kan sparas i PDF-format.


"Timeline allows students to create a graphical representation of an event or process by displaying items sequentially along a line. Timelines can be organized by time of day, date, or event, and the tool allows users to create a label with short or long descriptive text. Adding an image for each label makes a timeline more visually appealing.


Add, drag, and rearrange items as needed. Saving capability allows students to return to their work and make revisions, and they can share their final work via e-mail" (2016).

Tillsammans med elever som studerar engelska och skolbibliotekarierna har vi arbetat med att sammanfatta kapitel ur de böcker som elever läst. Utöver sammanfattningar ämnade vi även att visualisera karaktärsutveckling, händelseförlopp så som viktiga händelser eller vändpunkter samt centrala nyckelbegrepp.

Ett exempel på en färdig tidslinje kan ni se nedanför. 


Härnäst kommer jag att visa ett exempel från min undervisning för att förtydliga hur programmet används. 

Hur jag använder tidslinjer i undervisningen

De senaste månaderna har en av mina engelskgrupper läst Lois Lowrys The Giver (1993). Boken behandlar flera komplexa ämnen som utmanar elevernas bild av framtiden men även vad det innebär att växa upp när de får följa karaktären Jonas som lever i vad som till synes är ett perfekt samhälle. Befolkningen i hans samhälle har allting ordnat för sig och behöver aldrig frukta svält, osäkerhet eller att göra livsavgörande val. Allt är organiserat och sinom tid börjar läsaren inse att det finns en mörkare sida till samhället, så som förtryckt smärta, undanstoppade minnen och en rädsla för avvikelser.


Jag och skolbibliotekarierna högläser boken tillsammans med eleverna och bearbetar cirkus tre kapitel varannan lektion. Efter varje kapitel gör alla i lektionssalen en sammanfattning av de lästa kapitlen. Lektionerna däremellan läser eleverna kapitel på egen hand och förbereder frågeställningar inför kommande lektioner. 

Eleverna sammanfattar kapitlen tillsammans genom att be mig göra inlägg på tidslinjen. Varje inlägg får en titel och en längre beskrivning där händelser eller begrepp förklaras. Vid behov ställer antingen jag eller bibliotekarierna semistruktuerade frågeställningar för att leda eleverna till att komma ihåg väsentliga delar av kapitlet. Till exempel ser ni här hur jag påbörjat skriva titel "Jonas escapes" och sedan ställer följdfrågor för att stödja eleverna i att pussla ihop handlingen. Det finns flera tolkningsmöjligheter i denna bok och därför ansåg jag och skolbibliotekarierna att det var särskilt viktigt att skapa ett rigoröst ramverk när vi stöttar eleverna i deras förståelse av boken. Exempelvis är slutet i The Giver öppet för olika tolkningar där eleverna hade flera teorier om vad som händer efter bokens slut; ett abstrakt innehåll kan skapa förvirring vilket vi ville undvika, särskilt då det finns varierande kunskapsnivåer i klassen. Bokens något abstrakta karaktär ledde oss till att fokusera på att alla elever får möjligheten till att förstå boken i sin helhet men även i detaljnivå eftersom vi ville att samtliga elever ska få goda erfarenheter av sin läsprocess och inlärning.


Efter flera inlägg har en fullgod tidslinje skapats. Nedanför kan ni se ett exempel på hur det ser ut när eleverna fyllt i tidslinjen. Tidslinjen sparas genom att klicka "Finish" som sedan låter dig antingen att spara tidslinjen som ett utkast ("draft") eller som en PDF. Det färdiga resultatet laddas upp till klassens rum i lärplattformen Edwise så att eleverna kan återkomma till informationen

.



Tack för att ni läste mitt inlägg om hur jag och skolbibliotekarierna använder tidslinjer i undervisningen. Under 2017 kommer en mer detaljerad redovisning av de läsprojekt som jag haft i år tillsammans med skolbiblioteket. Ni kommer också kunna läsa om hur det blev med duggorna som jag testat under året. Sedan mitt besök på Microsoft har jag fått privilegiet att få testa och utvärdera deras enhet Microsoft Surface 4 som är en kombination av surfplatta och dator. Jag kommer att använda Surface 4 i min undervisning och under våren ämnar jag att göra bland annat youtube-filmer där jag visar hur jag använder enheten i min pedagogik. 

Lämna gärna en kommentar, berätta vad ni tycker om bloggen och om hur ni undervisar!

God Jul önskar Didaktiska laboratoriet!

Eder tillgivne, 
Feke


You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery