Uppföljning av duggan, eller, en väg mellan summativt och formativt

12:07

Välkommen till Didaktiska laboratoriet som denna vecka kommer att följa upp höstens projekt med duggor som provmetod och införandet av “fantombetyg”.

I inlägget "Nytt läsår, nya idéer, eller, experimentet med duggan” beskrev duggan som ett testsystem som hämtats från universitetens värld:

“Vissa universitet använder sig av mindre test kallade duggor som eleverna skriver inför större tentor. Eleven deltar med hopp om att klara duggan vilket i så fall leder till att eleven får med sig ett antal poäng till den kommande tentan. Duggans styrka är att den ger eleverna en chans att belönas när de visar på sina kunskaper innan det mer avgörande bedömningstillfället.”

Fantombetyg är ett begrepp jag använt för att sammanfatta elevernas kunskapsnivåer och går hand i hand med duggan eftersom eleverna får med sig bonuspoäng till provtillfällen:

“Med ett dugge-system skulle elevens ansträngningar och producerade material (skriftliga inlämningar, uppsatser, muntliga presentationer, et cetera) ger eleven ett ”fantombetyg” som följer Skolverkets kunskapskriterier för bedömning. Fantombetygen är enbart är en lägesrapport på elevens kunskapsnivå i relation till kunskapskraven. Varje fantombetyg är värt ett speciellt antal poäng. Under kursen sker två prov där elevens fantombetyg ger bonuspoäng inför provtillfället.”

Två kurser hade samma undervisningsupplägg (med instanser av elevanpassning, såklart) samt provformat. Föregående vecka gjorde eleverna utvärderingar av kurserna som nu kommer att redovisas. Detta inlägg kommer att behandla 1) elevernas anonyma återkoppling, 2) ett utförligt elevutlåtande och 3) mina reflektioner.

Elevernas anonyma återkoppling


Utvärderingen besvarade fler frågor än de kopplade till provformatet men för detta inläggs syfte kommer enbart de mest relevanta frågorna att redovisas. Statistiken visar en övervägande positiv bild av proven där 80 % i Klass A och 69.2 % i Klass B var starkt positiva. Det finns inga negativa kommentarer i någon av grupperna.

Ovan: Klass A
Nedan: Klass B

Eleverna fick även bedöma det digitala provet och komma med förslag om vad som kunde förbättras. 

Till vänster: Klass B
Till höger: Klass A

Vid närmare granskning av elevernas kommentarer är de likaså positiva där de kommenterar att digitala prov är “bättre än de gamla” vilket tolkas som prov skrivna på papper. Det förekommer även återkoppling angående mer formella aspekter; en elev vill ha möjligheten att göra kopior av citat som förekom i provet (som visade i jpg.-format) medan en annan önskar lättare frågeställningar. Flera indikerar att provet har blivit bättre utformat sedan ett tidigare som genomfördes tidigare under terminen. 

Till vänster: Klass A
Till höger. Klass B

Angående fantombetygen kan vi utröna även här ett positivt mönster. Eleverna uppger att de kände en ökad säkerhet gällande stringens i betygssättning samt en minskad stress inför provtillfällen. En elev skriver att det fungerade för hen “ifall man är bättre på uppgifter än på prov”. Några svar indikerar på en känsla av ökad belöning vilket jag tolkar som att samtliga uppgifter gav samma vikt till elevens prestationer under kursen. En elev säger att fantombetygen “känns fuskigt” vilket är förståeligt när ett nytt system som ruckar på traditionella konventioner kring provskrivning. Vanligtvis skrivs prov utan några kognitiva säkerhetsåtgärder (utöver elevens kunskaper) och att få med sig poäng från tidigare prestationer vid ett stresskapande tillfälle kan jag förstå upplevs som fusk. 

En elev föreslår en förbättring i form av en sammanfattning av poäng inför proven. Hittills har jag sammanfattat elevernas prestationer på deras lärplattform och förklarat dessa för dem muntligt under lektionstid. Fantombetygens poäng har funnits tillsammans med den feedback de fått. Förbättringen av sammanfattningen ska jag definitivt ta med mig och försöka hitta en mer lämplig plattform för att visa elevernas poäng tillsammans med förbättringsmöjligheter.


Ett utförligt elevutlåtande


Eleverna blev tillfrågade om de ville delta i att utveckla sina tankar om duggor och fantombetyg och en elev ville delta anonymt. Nedanför hittar ni elevens svar.


Mina reflektioner


Min egen reflektion utav poängsystemet har varit tudelad; å ena sidan har jag sett elevernas motivation för traditionella uppgifter öka och å andra sidan har poängsystemet flera förbättringsmöjligheter.

Flera elever har uttalat sig om proven i positiva ordalag och det glädjer mig att det finns elever som har fått en förbättrad erfarenhet av provskrivande. En elev uppger att hen bryr sig mer om det som händer innan provet och fått ökad motivation. Utöver elevernas inställning har jag även uppfattat ett ökat välmående gällande elevernas psykosociala arbetsmiljö; de har känt sig mer bekväma inför provskrivande när de vetat att de fått med sig en garant för en viss kunskapsnivå. En elev sa att hen "alltid får black-outs vid prov och att det här kunde ge mig en chans att klara sig". Elevens uttalande leder mig in på nästa styrka med provmodellen där jag vill reflektera kring om provs lämplighet för att testa kunskaper.

Tidigare i min karriär har jag mest fokuserat på större inlämningar där eleverna förberett en redogörelse i antingen text eller tal. Min erfarenhet är att elever är mer van att arbeta på det viset eftersom deras prestationer sjunker avsevärt när jag testar deras kunskaper i ett provformat. Exempelvis har en grupp tydligt sämre resultat i skrift vid ett provtillfälle än när de skriver en klassisk uppsats som ska lämnas in. Detta förefaller sig inte som konstigt eftersom provet testar kunskaper utan utrymme för revidering eller längre betänketid vilket det finns desto mer av vid en inlämning där eleverna kan ha flera veckor på sig. Jag har även sett liknande fenomen när elever uttrycker sig i skrift inom mer abstrakta ämnen så som religion: det verkar tämligen lättare för elever att resonera om abstrakta ämnen och utföra analyser muntligt än i text. Detta leder oss till en negativ aspekt i denna didaktiska diskussion: är ett skriftligt test lämpligt att använda för en summativ bedömning i kursen Religion 1?

Jag mötte elever i båda undervisningsgrupper som uttryckt att de inte klarar skriftliga prov och att en muntlig version skulle gett dem större möjlighet att kunna visa sina kunskaper. Dessa elever gavs möjligheten att genomföra provet muntligt eller att de fick komplettera sin text muntligt för att stärka sina resonemang och analyser. Eleven har rätt till en anpassad studiegång (http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val-och-vagledning/syv-grundskola/anpassad-skolgang-1.209939) och att få utföra bedömningstillfällen på ett sätt som möter elevens behov. Från ett didaktisk perspektiv är det sunt att reflektera om ett muntligt eller skriftligt prov är mer lämpligt än det andra för att testa kursmål? Tidsmässigt är det skriftliga mer effektivt men inom abstrakta ämnesområden kan det muntliga vara mer tillmötesgående för elever som inte har greppat de mer komplexa och teoretiska tankegångarna i kursinnehållet. Vidare kanske det vore didaktiskt lämpligast om eleven kan få möjligheten att utföra provet antingen skriftligt eller muntligt. Vad tror ni, kära läsare?

Angående betygssättning fick eleverna i de flesta av fallen samma eller högre bedömning vid proven som vid sina inlämningar. Jag skulle tolka detta som att eleverna vid flera tillfällen kunde uppvisa sina kunskaper och förmågor utan större förhinder. I de fallen där eleverna fick ett högre resultat tolkar jag det som att det skett en kunskapsmässig utveckling. Eleverna har fått en rad pedagogiska insatser under kursens gång, bland annat kontinuerlig modellering, tydliga bedömningsmatriser, kollaborativt lärande och återkoppling i form av bild, tal och skrift. Min förhoppning är att dessa ligger till grunden för elevernas utveckling. 

Inom ramen för förbättring måste provformatet, särskilt fantombetyg och deras poäng, bli mer detaljerade. En sådan aspekt är att grupparbeten uteblir eftersom elever inte kan dela en individbaserad poängsumma. En ytterligare och mer omfattande fråga är hur fantompoängen kan kartläggas med större säkerhet; fantompoängen ska korrelera tydligare till respektive kursmål genom att brytas ned till flera mätpunkter. Till exempel innehåller ett och samma kursmål flera egenskaper vilka borde delas upp i flera nivåer om de ska kunna mätas på genom kvantifiering. Exempelvis innehåller kursmålet "Kunskaper om religion....vetenskap och förmågan att analysera dessa” två separata egenskaper: kunskaper och förmågan att analysera. Rimligtvis borde detta vara två mål där eleverna får separata poäng för om de visat särskilt goda kunskaper och ett annat antal poäng för deras analysförmåga. För tillfället får eleverna fantompoäng efter hur kursmålen står i Skolverkets styrdokument. Detta är inte orimligt eftersom det är så Skolverket önskat att formulera vår kursplan. Samtidigt vill jag argumentera att det blir tydligare för eleverna och mig som lärare om jag kan göra vardera kursmål så tydligt som möjligt. En separation av vissa mål som innehåller flera egenskaper kan vara ett sätt att nå denna effekt, speciellt om jag ska poängsätta dessa egenskaper. Jag teoretiserar att detta är fantombetygets svaghet och genom att korrigera detta kommer systemet ge större bedömningssäkerhet och tydlighet för eleverna angående vad deras prestationer syftar framåt mot.




Tack för att ni läste om uppföljning av höstens provexperiment. Lämna gärna en kommentar och säg vad ni tycker om det jag skriver om! 

Eder tillgivne, 

Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery